sända honom att tala med er, om jag ej ser
att jag kan göra er den tjenst jag önskade.
I den händelsen skall han ha ett bref eller
en helsning till er, men ej eljest. Ärmni viss
på att ni förstår mig?
Han hade i mörkret stuckit ett finger ge-
nom ett af kvapphålen i Stefans rock och vi-
rade detta hörn af hans drägt rundtomkring
fingret på ett utomordentligt sätt.
Jag förstår, sir,, sade Stefan.
Gör för all del ej något misstag och glöm
ej hvad jag sagt. Jag skall under hemvägen
meddela min syster hvad jag har i syfte, och
bon skall säkert gilla det. Ni förstör ju nu
allt? Kom nu, Loul
Han slog upp dörren med detsamma han ropa-
de på henne, men gick ej tillbaka in i rummeteller
väntade att bli lyst utför de trånga trapporna.
Han var nere, redan då hon började gå utföre,
och var ute på gatan förr än hon kunde taga
hans arm.
Mrs Pegler stannade qvar i gin vrå tills
brodren och systern voro gångna, och tills
Stefan kom tillbaka med ljuset. Hon var i
ett tillstånd af outsäglig beundran för mrs
Bounderby och gret, en besynnerlig gammal
qvinna som hon var, vemedan hon var en så
liten söt lady. Det oaktadt var mrs Pegler
gå orolig, att föremålet för hennes beundran
skulle af någon händelse återkomma eller nå-
gon annan skulle komma, att det var slut
på hennes munterhet för den dagen. Det var
också sent för personer som stego upp tidigt
och arbetade strängt. Sällskapet bröt de s
upp, och Stefan och Rachael ledsagade sin
fötlika bekantskap till värdshusets port, der
e togo afsked af henne.
De följdes åt tillbaka till hörnet af gatan,
ler Rachael bodde, och blefvo allt tystare
och tystare, som de nalkades det. När de
kommo till det mörka hörnet der deras säll-