för oss och den helsosammaste sak i verlden i hvarje hänseende och i synnerhet för lungorna. Hör ni till dem som fordra att v: skola konsumera den, så är jag af olika tanka med er. Vi ha ej lust att uppslita bottnarne i våra ångpannor fortare än vi nu göra, för att rätta oss efter allt hjertnupet prat i Storbritannien och Irland., För att nu på fullaste allvar slå sig på: saken, svarade Harthouse: Jag försäkrar er att jag är af alldeles samma åsigt som ni; af innersta öfvertygelse. Det fägnar mig att höra. Nu har ni utan qvifvel hört en hel hoper pratas oni arbetet i våra fabriker, inte sannt? Jag tänkte det. nog. Jag vill då säga er bur det hänger ihop med den saken. Det är det angenämaste arbete som gerna kan finnas, det är det lättaste arbete som gerna kan finnas, och det är det bäst betalta arbete som gerna kan finnas. Och hvad sjelfva fabrikerna beträffar, så ihafva vi der gjort alla förbättringar som kunna sgöras, så framt vi inte skulle lägga turkiska mattor på golfven, och det tänka vi inte öra.n Fullkomligt riktigt, mr Bounderby. ,Oeh hvad nu slutligen våra arbetare angår, så fins det ej en enda arbetare här istan, man, qvinna eller barn, som icke har ett och samma mål för sitt lif. Och detta mål är att äta .sköldpaddsoppa och rådjursstek med guldsked, men ingen af dem — icke en enda — skall rågonsin komma att äta sköldpaddsoppa af rådjursstek med guldsked. Och nu känner ni s tället. Mr Harthouse förklarade gig i högsta grad upplyst och Jifvad af denna sammanträngda öfversigt af hela Coketownfrågan. Ser niv, sade Bounderby, det är mig ett behof att straxt komma på det rena med en pv rson och isynmerhet med en offentlig per