ATINVIGAS BAVV IVAV TMS SS SOMNA BTR IPB PN MR mot Turkiet och mot det förenade Europa. Vare likväl härmed huru som helst, så skulle dock Preussen ännu kunna spela en skön rol. -Genom sia medverkan skulle det göra det stora körstäget mot detrysku öfverväldet till ett europeiskt korstäg, det skulle förkorta krigets varaktighet och bidraga att-deswo hastigare tillvägabringa en af alla önskad solid Fred. RIKSDAGEN. PLENA I DAG F. M. Midderskapet och Adeln. Förslaget till bränvinsförsäljningsförordningfortsattes med 23 4, som afslogs med vidhållande af förut fattadt beslut. I 24 4 afslogs sista mom., som innehåller att vid marknad i stad ingen bränvinsförsätining må ega rum. I 26 afslogs 2:a mom., der: all bränvinsförsäljning är förbjuden sönoch helg: dagar utom emelian kl. 1 och 3 e. m. åt spisand: gäster, och vidhölls det förut fattade beslutet, au landshöfdingeembetet skulle ega rätt att meddela undantag från detta stadgande. .Vid 31 S, deri föreslås att utsökning ej kan ske för bränvin, som vid ut skänkning blifvit utborgadt, och vid minuthandel til mindre belopp. än 1 kanna blifvit utborgadt, yrkade grefvarne Lagerbjelke och E. Sparre att ståndet skull vidhålla sitt beslut, som innehöll att utsökning :ö: utborgadt bränvin ej får ega rum. För bifall talad hrr v. Hartmansdorff, Printzensköld och frih. Raab Genom votering .med 14 röster mot 10 bifölls 1:: momentet; 2:a momentet, som -rörer utsökning fö bränvin utborgadt vid minuthandel, afslogs. Plenuv: fortsättes i afton. Presteståndet har i dagens. plenum afhandlat företrädesvis af des enskilta utskott behandlade frågor, synnerligast en under N:o 8, af prosten. Cnattingius väckt, som afser att under den nu öfverklagade prestbristen bereda lättnad åt de äldre ordinarie prestmännen derigenom dels att ordinarie lärare vid elementarläroverken, som vilja anses kompete.te till befordran vid församlingarne, skola, för att ega prestårsberäkning, med betyg styrka att de öfvat sig i predikande, eller om de äro prestvigde, att de årligen utöfvat eler erbjudit sig att u:öfva andra presterliga förrättningar; samt dels at extra ordinarier vid läroverken, som vilja räkna presterliga tjensteår, skola under ferierna kunna missiveras till pr dikande inom stiftet, och, om de äro prester, jemväl med annat biträda i presterlig tjenst. mot det arfvode som med vederbörande kan träffas eller domkapitlet pröfvar rätt vara. Motionären har tillika föreslagit att bevis öfver sådan tjenstgöriny skall ingå till domkapitlet, för att :antecknas i dess protokoll, och tjena till grund vid skeende presterlig befordran, samt tillika föreslagit att teologie studiosi, som blifvit inskrifna i teologiska fakulteten, må kunna efter af biskop anstäldt homiletiskt förhör, förord nas till predikcbiträde vid viss församling mot det arfvode som kan öfverenskommas eller af kapitlet bestämmas; och om dessa studiosi sig väl förhållit och visat vackra prof i sin prestexamen, de mätte efter fyllda 23 år, för den tid de på så sätt tjenstgjort,f: tillgodonjuta tjenstärsberäknirg. Af allt detta har lagafdelningen hopfogat eit lag förslag i trenne paragrafer, af hvilka i den första föresläs att de lärare, som äro berättigade till prestårs beräkning, skola, för.att få njuta sina tjensteår till godo, med tjenstgöringsbetyg behörigen styrka att (ic ärligen, om ej laga förhinder mött, ej allenast öfvar sig i predikande, utan äfven om: de. äro prestvigde, att de likaledes utöfvat eller erbjudit sig att utöfv: andra presterliga förrättningar. Redan befullmäkti gade innehäfvare af dylika ordinaris lärarebefauningar vid läroverken pjute sina tjensteår vid presterlig befordran tillgodo, utan förbindelse till den ärliga predikooch presterliga tjenstgöriogsskyldighet, hvaron ofvan stadgadt är. Uti den andra paragrafen har utskottet föreslagiv huru betyg öfver sådan tjenstgöring skall till dom: kapitlen ingifvas samt uti den tredje paragrafen har afdelningen slutligen föreslagit att teologie studiosi, som i fakulteten blifvit inskrifna, kunna, vid beho! och efter ett homiletiskt förhör, anställas till predikobiträde inom församlingarne, samt att dessa stuliosi, vid fyllda 23 ärs älder, ifrån denna predikotjenstgörings början till dess slut, få tillgodonjuta ett halfi resterligt meritår för hvarje helt år; dock skall en sådan halfårspresterlig meritberäkning ej tillerkänmes ändra seminarie-kandidater, än dem, som före fylida 26 lefnadsär i behörig ordning Sacras Ordints antagit. Jemte motionären hafva prostarne Schram och Troneus företrädesvis talat för förslaget, som deremot mött motständ af biskoparne Butsch och Annerstedr, professor Lindgren, prosten Melander med flere. Efter en längre diskussion afslogs genom voterin: med 19 röster mot 14 den första paragrafen, hvärefter de öfriga gingo samma väg. Prosten Cnattingius begärde härefter remiss til! Skonomiutskottet af sin sålunda afslagna motion, hvilken remiss af ständet vägrades. Statsutskottets betänkanden n:ris 303—307 bifölles. Bondeståndets inbjudning att deltaga i dess besiut, angående bestämmande af 6, rår till lägsta sedelvalör, afslogs med 23 röster mot 12. För antagande af inbjudningen yttrade sig doktorerne Sandberg och Björkman, hvilka ej ansågo ett antagande af bonde ständets inbjudning vara formvidrigare än borgare ständets antagande, med fränträdande af sitt beslu, af ridderskapet och adelns inbjudning rörande den lägre procentberäkningen vid privatbankers konkurs Prosten Berlin och riksarkivarien Nordström framhöllo det formoch grundlagsvidriga uti att sälunds bryta ett Rikets Ständers beslut, som vore officien kändt, sedan protokollsutdrag frän borgareståndet blifvit uppläst; och reserverade hr Nordström sig, efter goteringens slut, mot ett dylikt försök. Borgareståndet har heia förmiddagen sysselsatt sig med öfverläggnirg rörande de särskilda paragraferna i förslaget till py förordning angäende vilkoren för försäljning af brinvin. De 17 första paragraferna genomgingos och dep 18:de -uppsköts; till dess den 23:dje blefve afgjord. Vi hinna nu endast redogöra för de förändringar i utskottets förslag, som af ståndet blifvit beslutade. I stället för den af utskottet föreslagna 5:te S untogs, efter en läng öfverläggning, grefve Mörire:s i ssin reservation föreslagna lydelse af n. 7;de 4 2 mom. ändsades i likhet med hr Hassel. rots försla:, i följd hvaraf bestämmelsen, att kannttalet af det bränvin, som kunde anses komma att u:minuteras, skulle läggas till grund för taxeringen, ur n utgick. FN NR ATA Te rn enn vn tr