icke Englands och ännu långt mindre Belgiens,
Frankrikes och Tysklands jernindustri hafva
gjort de gigantiska framsteg som den i den
sednare tiden gjort både i produktionens till-
vext och produktionsprisets nedsättning. Ännu
mera nödvändiga äro då jernvägar i Sverge
och det i dubbelt hänseende; icke blott för de
i allmänhet stora väglängder, hvarpå stång-
jernet måste framforslas till slutliga utskepp-
ningsorterna, utan ock för de ej sällan än
större afstånd på hvilka här malmen måste
föras till masugnarne och tackjernet till stång-
jernsverken, de der, så de förra som de sed-
nare, högst sällan kunna i Sverge anläggas
invid sjelfva jerngrufvorna dit utrikes sten-
kolen föras, utan hvilkas anläggning tvertom
här måste rättas efter tillgången på bränn-
materialet och spridas vidt omkring ända tilll
aflägsna landskap och kusttrakter, der befint-
liga, ännu ostörda skogar erbjuda en sådan
tillgång.
Jernvägarnes stora nytta för jernhandterin-
gen har ock redan blifvit af erfarenheten jem- )
väl i fäderneslandet ådagalagd, genom de
flera jernvägsföretag, som, ehuru i liten skala,
blifvit under sista åren i Wermland utförda ;
och de jemförelsevis obetydliga uppoffringar
ifrån det allmännas sida, gom blifvit gjorda
för åstadkommande af de vermländska jern-
vägarne, hafva visserligen äfven i statens eget
intresse icke kunnat ändamålsenligare använ-
das. Ännu lång tid skola ock för bergsla-
gerna behöfliga jernvägsanläggningar säkerli-
gen utan statens mellankomst och biträde icke
kunna hör i Sverge tillvägabringas, och det
är derför utaf allrastörsta vigt att, vid fråga
om införandet af ett helt system utaf jern-
vägar med bidrag ifrån det allmänna i stor
skala, detta system redan ifrån begynnelsen
får en sådan riktning, att det kan komma j
rikets bergshandtering i väsentlig mån till
godo. Detta både för bergsbruksnäringarnes
och det allmännas intresse lika önskliga re-
sultat skulle likväl, fara värdt, i hög grad
förfelas, om man vid systemets införande
etablerade den grundsatsen, att staten endast
bör uppmuntra och hufvudsakligen lemna bi-
drag till anläggande af stambanor, men der-
emot föga afse utförandet af de mindre, så-
kallade bibanorna, utan öfverlemna dessa åt
den enskilda omtankan och förmågan och
blott i ringa mån dem understödja. Håller
man sig icke blott vid en abstrakt distink-
tion emellan tvenne allmänna begrepp, stam-
banor och bibanor, utan betraktar förhållan-
dena bär i Sverge in concreto, så lärer man
ock snart finna huru litet fruktbar denna
distinktion i sjelfva verket är, och att det
är de mindre, orätt såkallade bibanorna,
som bär egentligen kunna lända näringarne
till större nytta och befordra dessas lif och
utveckling. I afseende på bergslagerna och
jernbandteringen är detta evident genast vid
första ögonkastet; det är sannerligen icke de
stora så kallade stambanorna, som i väsentlig
mån kunna lätta åtkomsten och minska trans-
portkostnaden för malm, tackjern och stång-
jern, samt sätta bergslagerna i tillfälle att för j
lägre pris erhålla sina förnödenheter. Denna
sanning gäller äfven i hela sin vidd om såg-
verksindustrien och trädvarurörelsen. Lokala
jernvägar eller bibanor, om man vill bibe-
hålla det uttrycket, äro fullt tillfyllestgörande
för att Smålands och Dalarnes stora, herr-
liga skogar må blifva tillgängliga och vinst-
gifvande för egarne och det allmänna; dertill
fordras icke anläggningen af några hela riket
genomskärande stambanor med ojemförligt
större kostnader. Äntligen eger ock enahanda
förhållande rum med de Sverges sädesprovin-
ser, som i första rummet behöfva förbättrade
transportvägar, såsom Skåne och en del utaf
Westergötland. Det är visserligen af stort in-
tresse, att dessa kortare jernbanor, anlagda för
svenska hufvudnäringarnes befordran, sättas, så
vidt möjligt, i samband och förenas, när till-
gångarne det medgifva, till ett helt jern-
vägsnät, hvilket för personaltrafiken är af syn-
nerlig vigt, och härigenom eller medelst sam-
manbindandet af flera mindre jernbanor, är
det ock sådana större jernvägar naturligtvis
uppstå, som kunna kallas stambanor.
På det sättet har man ock gått till väga i
andra länder, hvarifrån en lång erfarenhet kan
gifva ledning för jernvägsanläggningar i Sverge.
Jernbanorna emellan Manchester och Liver-
pool samt S:t Etienne och Lyon, och flera
dylika, beräknade hufvudsakligen på varu-
transport, voro i England och Frankrike länge-
sedan färdiga och renderande innan man der
begynte tänka på sammanbindande af alla jern-
banorna med en centralort genom såkallade
stambanor. Gifver icke också sakens natur :
ögonskenligen vid handen, att en större pro-
duktion och lifligare omsättning, hufvudsak- .
ligen befordrad utaf många lokalbanor, är det
första som skall skapas, och att det är den.
ökade varutrafiken eller en stor mängd af af-
färer, som egentligen ger lif åt personaltrafiken
och ökar antalet af resande i och för affärsföre-
tag? De tilltänkta stora stambanorna i Sverge
kunna egentligen och företrädesvis gagna endas:
personaltrafiken, men utom de tider på året då
-n mängd familjer begifva sig till brunnar och
bad eller annars resa för sitt nöje, lärer denna
trafik icke kunna blifva särdeles betydlig, så l.
vidt den ej föregås af utvecklingen utaf en
lifligare varurörelse, hvilken åter, såsom flera
gånger blifvit yttradt, endast genom de förl:
näringarnes behof anlagde lokalbanorna och
en utaf dessa framkallad större produktion och
ökad omsättning, kan vinna egentlig utveck-
ling. Att, vid införändet af ett jernvägssy-
stem i Sverge, göra stambanorna till hufvud-
sak och sätta dem i första rummet, men der-
emot behandla lokalbanorna för näringarne
som en underordnad bisak, är derföre attbe-
gynna i orätt ända. Större och mindre pro-
vins- och lokalbanor, beräknade för närin-:
garnes behof och varutransport i första rum-
met, men så anlagda ifrån början att de ef-
terhand kunna förlängas och sammanbindas
till ett helt, synas tvertom vara den grund-
satsen som bör följas; och hvad svenska jern-
för 55 ä 60 sk., så visar sig äfven ifrån en annan
synpunkt, eller i fall utaf oförutsedda orsaker en
mindre gynnande jernkonjunktur äter skulle upp-
stå, den trängande angeläg n att under tidea
5 5
rg Ce tndbha amnknsla LA RN