de, skulle vara blott dem förbehållna, som vore i besittning af sådana insigter, som här vore nödvändiga; men är det sannolikt att de, som då kunde konirma i fråga, skulle vilja emottaga dylika befattningar, kanske af lägsta tjenstegrad; och skulle det vara lämpligt att öfverlemna pröfningen af deras kompetens ät ett vanligt kollegium, som troligen äfven för sin del icke skulle finna sig särdeles förnöjdt af att sättas till domare öfver ideella eller litterära förtjenster! Och om nu ock allt detta läte sig på något sätt rangera, i hvilket förhållande skulle de nya tjenstemännen komma till de gamla? På sådant sätt skulle aldrig det ändaraål, som med en statistisk byrå afses, kunna uppnås, ja, man vunne icke ens den besparing, som f. talmannen Nils Persson och de, som med Honota instämt, afsett; ty om man ökade tjenstemannapersonalen efter behofvet — att tala öm en förstärkning af en, högst två personer förefaller besynnerligt för den, som vet att dessa redan vore behöfliga för befolkningsstatistiken —, skulle kostnaden derför icke blifva mindre än den för en alldeles ny institution, då meningen lärer vara att denna till en början skulle ega en högst fåtalig personal och först efterhand, som de för mnärvarande med officiella arbeten i denna väg sysselsatte personer afgått, komma att utvidgas. De aktade ledamöter af bondeståndet, som nu fruktat för de ,betydliga kostnader en statistisk institution, efter deras förmenande, komme att medföra, hafva synbarligen förgätit, eller ock icke kännt, att staten för närvarande utgifver vid pass 27,000 rdr bko årligen i löneanslag åt de embetsoch tjenstemän, som nu i olika verk (justitie-statsexpeditionen, tabellkommissionen och kommers kollegium) äro sysselsatte med utarbetande af statistiska berättelser, jemte tryckningskostnader för dessa gednare, och att det embetsverk, som här är i fråga, väl blefve nytt genom sin sammansättning och organisation, men dock egentligen blott komme att aflösa nyssnämnde äldre inrättningar, hvilka till en del straxt och för öfrigt efterhand, så snart möjligt vore, komme att indragas. Vi hafva af sakkunniga personer hört försäkras att en stor del af det arbete och kostnad, som för mnärvarande nedlägges på författandet och tryckningen af de nu utkommande berättelserna i denna väg, skulle, genom en mera concis bearbetning af det statistiska materialet, och om alla dylika arbeten utginge från ett verk, i stället för ifrån flere, som till en del upprepa samma saker, kunna besparas. Det är derföre all anledning att hoppas, det den nya byrån, sedan den en gång kommit i ordning (de första åren påkalla naturligtvis utgifter för bibliotek m. m., som icke sedan förekomma i samma skala) och de nuvarande statistiska kontoren blifvit indragna, kommer att medföra mindre, men icke större kostnader, än dessa nu tillsammans erfordra. Man har åtminstone skäl ått vänta det, då Norges statistiska byrå endast kostar 13,300 och den danska 16,000 rdr bko; och det bör vara representationen lättare att hålla hand derå, att behörig sparsamhet iakttages, då alla kostnader för detta ändamål infyta i en summa och under en titel, än när de, såsom nu, äro spridda på en stor mängd sådane och blott med största möda kunna igenfinnas. Hvad slutligen beträffar det af ett par ledamöter inom borgareståndet framförda yrkande, att man skulle inskränka sig till en und. anhållan hos Kongl. Maj:t att vid nästa riksdag få emottaga plan och förslag, fill ifrågavarande inrättning, så förekommer det oss såsom en besynnerlig politik att, om man inser vigten och behofvet af ett företag, uppskjuta dess verkställighet till en tid, då mångfaldiga omständigheter kunna försvåra eller omintetgöra densamma. Vi se icke heller — äfven förutsatt att några sådana hinder icke då förefunnes — hvad nytta ett sådant uppskof skulle medföra eller hvad de värda reservanterna dermed kunna egentligen hafva åsyftat (då väl icke meningen kan vara att blott få sofva på saken ännu några lustrer), då en deliberande församling, som till på köpet är söndrad i fyra stånd, väl icke lärer vara skickad att bedöma sjelfva organisationsplanen (hvars inskränkning inom behöriga gränser — i händelse man tror sig hafva någon öfverdrift dervid att befara — stinderna, som hålla om pungen, ju hafva i sin egen hand), och så väl arten som omfånget af en dylik byrås verksamhet blifvit så fullständigt angifna uti de af hrr Henschen och Carlsson inlemnade motioner, att man dermed visserligen synes tills vidare kunna vara belåten. Det är ju dessutom klart, att en kongl. proposition om verkets organisation i allt fall är att förvänta vid nästa riksdag, äfven om ständerna icke begära det, så framt de bevilja medel till de förberedande åtgärder, som äro nödiga såväl för att kunna uppgöra en detaljerad, ändamålsenlig plan till verket som för att börja dess organisation; hvaremot synes vara mycket otvifvelaktigt, om ständerna få emottaga någon sådan proposition, i den händelse de :clkc bevilja det begärda anslaget, emedan regeringen har oändligt många utvägar för sina disponibla öfverskott, och en mera detaljerad plan än den som blifvit framlagd uti de nyssnämnda motionerna icke torde kunna åstadkommas utan reseanslag och andra kostnader: — Om regeringen för öfrigt icke skulle vara den nya institutionen benägen — hvilket vi icke känna —, lärer den väl icke göra sig mödan att vidtaga några anstalter för en angelägenhet, som representationen sjelf lemnat så handlöst ifrån sig; och hvem kan dessutom förutse, hvilkå hinder en framtid, så oviss och händelsediger som den vi nu emotse, kan lägga i vägen äfven fär den bästa vilja, då fråga är om att taga initiativet i en dylik fredsangelägenhet? Det är bekant att Sverge för närvarande är den enda stat af någon betydenhet i Europa, som icke eger någon statistisk byrå. Det synes oss då icke vara skäl att, genom småaktiga och haltlösa invändningar, motsätta sig ett väl motiveradt och lätt verkställbart förslag till införande af en dylik institution i vårt fädernesland.