—— Korrespondens-artikel från krigsteatern vid Donau. (Från Aftonbladets korrespondent.) SiebenbirgiskWallachiska gränsen o den 7 Sept. 1854. Österrikarne ha sålunda, såsom vi redan erfarit, på tre särskilda punkter, vid Orsowa, lf genom Rothenthurmerpasset och öfver Predjäl, inryckt i Wallachiet, och i närvarande stund ha invånarne i de flesta städer norr och vester I om Bucharest äfvensom i sjelfva hufvudstaden, med glädje emottagit Österrikes väl rustade och disciplinerade trupper. Man kan ej undra, om den mycket plågade befolkningen nu hoppas, att genom den tyska kejsarens,: dugtiga soldater för alltid vara befriade från de ryska härjningar och brutala utplundrin-i gar, som kommit öfver landet såsom alltförödande gräshoppståg. Vi hoppas, att denna goda mening skall bibehålla sig, synnerligast som vi haft tillfälle att både af officerare och manskap bland de inmarcherande trupperna höra uttalas den djupa ovilja, som ryssarnes brutalitet hade framkallat, och att de hade både vilja och order att i de så hårdt medtagna furstendömena genom moderation och disciplin framställa en kontrast mot det heliga Rysslands, härar. Man har på förträffligt sätt sörjt för tillförseln af alla krigsförnödenheter. Ofaniliga vagntåg föra oupphörligt öfver bergen proviantförråder, ammunition o. 8. v. På dem kan man se att det är allvar att bjuda ryssarne spetsen och att man verkligen håller sig beredd på ett stort krig. Andan bland de österrikiska trupperna är mycket god. Under de rastdagar de erhållit häri trakten ha de med otålighet väntat på order att marchera vidare. Jag följde med lifligt nöje de trupper som under general Burlos kommando den 27 Augusti gingo öfver Predjål. Det var ett jubell: på bergshöjden, der vid landsgränsen den österrikiska örnen och wallachiska korpen stå bredvid hvarandra. Infanteriet tågade fram i paradmarsch, artilleriet rasslade framåt och kavalleriet trafvade under trump-ternas smattrande och ljuden af nationalhymnen, hurtigt fram på den präktiga nya vägen in uti grannlandet. Deruppe på andra sidan gränsen lägrade de sig och manskapet erhöll förfrisk ningar, som Kronstadts patriotiska borgare bragt ditupp. Det var en verklig patriotisk demonstration, som gaf sig luft i en mängd toaster. Man uttalade tydligt sin glädje deröfver, att det vore fråga om att bryta detryska öfvermodet och att, om Gud vill och de europeiska staternas ledare tillräckligt förstå sitt eget bästa, för alltid sätta en gräns för detsamma. Det var denna tanke, som elektriserade både borgare och soldater. Krigarne draga sina färde, åtföljda af de bästa välönskningar, att striden skulle utfalla till fördel för den europeiska jemnvigten, för civilisationen, humaniteten och kristendomens sanna anda, icke för den ortodoxa tromn. Från Wallachiet erhålla vi numera, sedan spärrningen blifvit upphäfd och en liflig kommunikation genom post och resande blifvit återställd, oftare :och mera tillförlitliga underrättelser. Det har gått det wallachiska artilleriet i Braila nästan på samma sätt som infanteriet; det ankom den 29 till Bucharest utan kappor och kanoner. Våra ingeniörtrupper ha i Wallachiet fått reda på de minor, som ryssarne der anlagt i Provadalen; i en af dem fann man 2 centner krut. Underrättelsen att Omer Pascha skulle ha förbjudit offentliggörandet af fälttygmästaren Hess proklamation och att en wallachisk kapten Salomon skall ha blifvit häktad för utbredande af densamma är oriktig. Det är visserligen sannt att kapten Salomon blifvit arresterad, men icke för den österrikiska proklamationen, som blifvit publicerad på alla gathörn i Bucharest, utan emedan man fann en hel packe ryska bref från denna gamla ryssvän. Den 1 September inryckte ett litet antal turkiska trupper i Plojeschti, i närheten af Tömöspasset ej långt från siebenbirgiska gränsen; de funno der före sig österrikiska uhlaner och infanteri, med hvilka de på det vänligaste fraterniserade. Iskender bey, den djerfve och oöfverträfflige kavallerigeneralen, tillfogar litet emellanåt de ryska eftertrupperna mycken skada. Det är otroligt hvilket förtroende turkarne bysa för denna anförare; de anse honom kulfast och sig sjelfva under hans ledning oöfvervinnerliga. . I går ankom öfverbefälhafvaren fälttygmästaren baron Hess i sällskap med fältmarskalklöjtnant v. Köllenstein till Kronstadt. En turkisk öfverste af generalstaben hade redan i förrgår anländt för att komplimentera den österrikiska befälhafvaren. Man arbetar med ännu större kraft än förut på befästningar och synes hålla sig beredd på alla eventualiteter. Båda de österrikiska brigader, som intägat i Bucharest, äro inqvarterade i staden. Endast ammunitionsvagnar och broekipager befinna sig utom staden under nödig bevakning. Koleran uppträder väl här och der i Wallachiet, men ännu synes det icke vara någon verklig epidemi. Man vidtager försigtighetsåtgärder för att icke den i Moldau grasserande boskapssjukan skall bli hit införd, Utrikes Korrespondens-artikel. (Från Aftonbladets korrespondent.) Köpenhamn den 16 Sep. Dn ..24at har hittills hållit förhandlingar.