varit en allmän öaskan, att Helgeandsholmen en dag skulle befrias från de byggnader, som för närvarande vanpryda densamma. Man har ansett kongl. stallets flyttning icke vara omöjlig, ehuru förenad med uppoffringar. Den lyckliga rigtoing som inträdt, att man börjat mera vinnlägga sig,om hufvudstadens för skönande, och hvarom den nya slussplanen, som blir en af de vackraste platser som finnas inom någon stad i Europa, bär vittne, gifver äfven hopp derom, att Helgeandsholmen en gång varder befriad frånisina vanprydnader. Att nu; lägga. ett ridhus på. denna plats, måste derföre anses särdeles olämpligt. Det snillrikaste i den kungliga propositionen är dock bestämmelsen om kostnadens ersättande. Denna, som är beräknad till 30,000 rdr, skulle nu af ständerna förskjutas, men ersättas under tjugu år genom en ärlig innehållning af 1500 rdr å första hufvudtiteln. Man mäste tillstä, att det är en särdeles snillrik ide att för 1500 rdr inteckna det kongl. apanaget. Hr Wallenberg trodde nästan: denna propositions framläggande af. konungens, rådgifvare vara ett försök, att känna sig före, huruvida ständerna kunde afslå något begärdt anslag. Derefter föredrogs ridderskapets och adelns inbjuding i fråga om en fyranläggning på Gottska Sandön. På yrkande af hr Gråå blef densamma afslagen. Statsutskottets betänkande n:o 280, angående ersättning till statskontoret för åtskilliga i följd af Kongl. Maj:ts föreskrifter förskottsvis gjorda inbetalningar; samma utskotts betänkanden n:o 282, tillstyrkande Kongl. Maj:ts. proposition om upplätande af kronan tillhörig mark till staden Malmö, för utvidgande af kyrkogården; n:o 283 afstyrkande väckt motion om anslag för förläggande af länsstyrelsen i Kalmar län under vissa tider i norra delen af länet, och n:o 285, tillstyrkande bifall till Kongl. Maj:ts proposition om anslag af vinsäd till Ulrika församling; alla dessa gillades utan diskussion. Deremot uppstod en liten öfverläggning angående lagoch ekonomiutskottens betänkande n:o 26 i fråga om förändrade föreskrifter rörande pastoralexamen, men utskottens förslag bifölls dock slutligen utan vosring. —