STOCHEGLA, den 9 Sept. Korrespondens-artikel från krigsteatern vid Donau. (Från Aftonbladets korrespondent.) SiebenbirgiskWallachiska gränsen den 235 Aug. 1854. Ryssarne ha nu utrymt Wallachiet, med undantag af Galacz och Braila. Det sednare förskansas starkt af ryssarne, emedan de här inom kort vänta ett angrepp af de genom Dobrudscha framryckande turkiska och franska trupperna under Mustafa Pascha och general Bosquet. De ryska trupperna ha på sitt återtåg gjort sig skyldiga till rysliga excesser af den lägsta art. Det mest eklatanta exempel härpå är afväpnandet af tredje wallachiska regementet i Buseo. Det är ett allmänt bekant faktum, att till följe af ryssarnes framfart i Donaufurstendömena, der de trampat under fötterna all gudomlig och mensklig lag, hela Wallachiets befolkning, med undantag af några sluga, penninglystna och på all nationalkänsla blottade fanariotfamiljer, visat en exempellös med hvarje dag tillvexande antipati mot ryssarne, först i hemlighet, men allt eftersom turkarne haft större framgång alltmera öppet och oförbehållsamt; men hvilket åter föranledt talrika insulter från ryssarnes sida. Afven den wallachiska milisen sympatiserade i detta hänseende med sina landsmän och kunde på sina framoch tillbakamarscher, till hvilka den ryska öfvermakten tvangdem, icke alltid beherrska sin antipati. Härför måste det tredje regementet svårt böta i Busco. Ur ett bref från en trovärdig vän i Bucharest meddelar jag följande : Ett drag af turkisk rättvisa och billighet måste jag meddela dig. När furst Gortschakoff på sin reträtt ur Wallachiet kom till Buseo, lät han samla de wallachiska trupper, som voro förlagda der. Men då bataljonerna inryckte i de för dem angifna positionerna, omringades de hastigt af två regementen Kosacker och på samma gång upptågade artilleri mot deras båda flyglar. Derefter red generalen emot chefen för detta tredje regemente, öfverste Wledoiano, som höll framför fronten, uppräknade för honom alla de välgerningar som wallacherna åtnjutit af Ryssland, alla de uppoffringar som Ryssland gjort för Wallachiet och befallte honom att med sina trupper sluta sig till den ryska armåen, som nu på sin herres och kejsares befallning skulle koncentrera sig på en annan ort; snart skulle de återigen med flygande fanor börja sitt segertåg öfver Wallachiets slätter, för att helt och hållet befria detta land från det turkiska tvångsherraväldet och lyckliggöra det med nya välgerningar från det heliga Rysslands sida. Härpå svarade Wlodeiano: Herre, jag är wallach, har svurit Wallachiet trohet; så länge jag icke af min fosterländska regering erhåller befallning att göra detta, stannar jag qvar och kan icke följa er; men jag är nu blott en enskild person; vänd er till officerarne och soldaterna; vilja de gå med, så har jag ingenting att säga och ger vika för öfvermakten. Efter detta svar vände sig generalen till de öfriga officerarne och manskapet och höll äfven för dessa en uppbygglig predikan om det heliga Rysslands välgerningar, uppoffringar och framtida segrar; men han erhöll äfven här det enhälliga svaret: vi vilja icke gå med ! Nu blef ryssen rasande af vrede. En hop kossacker ryckte epåletterna från öfverstens och officerarnes axlar, hela regementet b!ef afväpnadt, afklädt ända till skjortan och s3dan bortjagadt med stötar af gevärskolfvarne och med knutslag. Största delen af mauskapet skingrade sig; en del kom i denna drägt till Selim Pascha; de skola ha sett förfärliga I ut, med fezzer på hufvudet, barfota och i bara skjortan. — Hade Ryssland hittills ringa sympatier, så har det genom denna handling ådragit sig hela befolkningens afsky och hat; här i Bucharest väckte denna händelse en oerhörd sensation., Det heter vidare i samma bref: Den 18 Augusti, kejsarens af Österrike födelsedag, har gifvit anledning till en fest, som hittills a!drig varit firad i Wallachiets hufvudstad. Folket begagnade denna dag till en formlig, storartad demonstration, till att ådagalägga sina sympatier för kejsaren af Österrike, af hvilken det hoppas befrielse från det ryska protektoratet och inflytandet. Till och med Selim Pascha visade sig med en sqvadron turkiskt kavalleri utanför den katolska kyrkan, der ett högtidligt Te Deum hölls. På aftonen hade den tairika tyska sångföreningen föranstaltat ett fackeltåg för österrikiska generalkonsuln Laurin. Äfven i Rutschuk firades denna dag på ett lysande sätt. Hittills har alltid kejsar Nicolai födelsedag blifvit firad i Wallachiet med stor ståt. Dermed torde det nu med Guds hjelp ha en ända. Men huru skall det i framtiden gå? Alla patrioter här önska, att sympatierna för Österrike icke måtte utdö, och att denna tyska och europeiska stormakt äfven för framtiden måtte oehålla den moraliska eröfring som den nu sjort i Wallachiet genom sin hållning mot Ryssland. — Tillståndet här i Bucharest har vetydligt förbättrat sig efter turkarnes innarsch; alla lifsmedel ha blifvit billigare. la 3efolkningen litar med det oinskränktaste törKE FE a, POS b FR ge Sr Fr nt Alle Am mE mA ARK ss — OD AM PF Jmu im