För den föreslagna förändringen, sådan den är angifven, talade; doktor Säve, hofpredikanten Lagergren, prosten Melander, doktor Sandberg, prosten Kullman, professor Bring, doktor: Thomander, hofpredikanten Wensioe, prosten Forsell m. fl. i Bevekelsegrunderna för dessa talare att antaga den nya bönen voro dels den allmänt inom landet, sådan den af konsistoriernas utlåtanden gifver sig tillkänna uttalade önskan af en återgång till 1693 års introduktion, hvilket äfven vore, efter talarnes åsigt, lithurgiskt riktigare än den nu brukliga bönen, hvars sublima egenskap de ej ville bestrida, men hvilken de ej här ansågo vara på sin plats. Den syndiga menniskan . känner vid sitt inträdande i helgedomen djupt Guds rättfärdighet och sin egen syndafullhet; Hon kan ej genast vara färdig att uppstämma det trefalldiga helig, utan det passar henne bättre att likt den syndabekymrade publikanen, utropa: Gud misskunda Dig öfver mig. Den nya bönen vore således en lämpligare beredelse till syndabekännelsen, efter hvars uppriktiga afgifvarde det lättade hjertat kunde lyckligare och med större skäl uttala sitt lof uti den föreslagna gloria major. Många andra skäl och motskäl utvecklades under den långa diskussionen, som med öfvertygelsens hela värma fördes af båda sidornas talare. Voteringen mellan bifall till utskottets förslag och återremiss i ändamål att få den nuvarande bönen, utan att den förlorar sin nuvarande karakter, dock nägot förändrad, utföll med paria vota; den förseglade sedeln var en nejsedel och afgjorde således återremissen. Den 4:e punkten, hvaruti hemställes att något införande af andra än de i vår församling redan vedertagna kyrkobruken icke må ifrågasättas, bifölls. Biskop Annerstedt samt hofpredikanten Wensioe hade önskat, att abnuntiationen vid dopet, sam bikten vid nattvardsgången blifvit upptagne. Borgareståndet. Plenum d 2 Sept. kl. 11 f. m. Föredragningen började med konstitutionsutskottets memorial n:o 40, med förslag till ändringar i 56 och 81 SR. F. och 29 I mom. R. O. rörande behandling af grundlagsfrägor. Hrr Gråå, Björck, Billström och Falhem yrkade återremiss, för att, i öfverenstämmise med hr Björcks reservation, få utur den föreslagna 81 4 uteslutne orden i nägon eller nägra delar Hr Indebetou biträdde äfven yrkandet om äterremiss, med anledning af en motsägelse som han ansäg i förslaget förefinnas. Hrr Ekholm och Rinman trodde äter att ingenting vore att vinna genom en återremiss och yrkade alltså att förslaget, sädant det af utskottet blifvit framstäldt, måtte intill nästa riksdag blifva hvilande. Genom votering, som utföll med 34 röster mot 11, blef emellertid memorialet återremitteradt, dervid ståndet säsom sin gemensamma tanka biträdde ofvannämnde uti hr Björks, reservation innefattade yrkande. Lagoch ekonomiutskottets betänkande n:o 20, i anledning af väckta mottioner om ändring i de angäende fattigvärden i riket gällande föreskrifter, blef af ständet godkändt, med undantag endast af 4 2, som äsyftade införande af det stadgande att kommunerna skola i afseende på fattigvärden fördelas i rotar. Flere talare uppträdde och ådagalade olämpligheten af ett sädant stadgande, hvarefter ståndet förkastade den ifrägavarande paragrafen. Konstitutionsutskottets memorial n:o 42, hvari utskottet godkänner talmannens i bondeståndet propositionsvägran, lades till handlingarne, liksom äfven statsutskottets memorialer n:ris 250—55, om verkställda omröstningar. Sistnämnda utskotts mem. n:o 236, med voteringspropositioner i afseende på 4, 6, 7 och 8:de hufvudtitlarna, godkändes, dock först efter näson diskussion huruvida proposition berdt framställas beträffande anslag till Råby räddningsinstitut; men senom votering godkändes utskottets förslag äfven i denna del. Ekonomiutskottets betänkande n:o 121, afstyrkande motion om inrättning af en sundhetskommission, godkändes, hvaremot n:o 122, tillstyrkande pensioner ät ärarne vid elementarläroverken, afslogs på yrkande af hr Berger. Hrr Mahuborg och Schenström hade blifvit utsedda ill suppleanter i lagutskottet. ee