UTRIKES.
Med södra posten ha vi dag mottagit dan-
ska blad af den 26 dennes:
DANMARK.
Det bekräftar sig, att ministeren gerna vill
tvinga etatsrådet prof. Madvig att taga plats
i riksrådsförsamlingen. Genom en kongl.
skrifvelse har den visserligen icke direkt ut-
talat någon hotelse om afsättning, men dock
ålagt honom att noga betänka s:g, innan han
definitift afslår att inträda i riksrådet. Då
man känner ministerens föregående åtgärde!
med embetsmän, hvilka hysa åsigter sond äro
densamma obehagliga, ser man lätt hvadsom
ligger under denna varning. Feedrelaridet,
innehåller häröfver en skarp artikel, i hvilken
det bland annat heter: !
Huru skola de riksråd, som ansett för en ära at.
få denna kallelse, upptaga att ministören försök
tvinga nägon till att mottaga densamma? Böra de icke
anse det för en sädan skam, icke blott för ministe
ren sjelf, utan ock för dess frivilliga medlemmar,
att de. icke längre vilja vara bland dessas antal?
Skall h. e, grefve Adam Wilhelm Moltke, minister:
före och efter 1848, Danmarks! största jordegare, i
fall han mottagit kallelsen, verkligen kunna !taga
säte i ett räd, dit man befallt hans förra kollega,
oaktadt dennes vägrau att ioträda, eller skall han,
i fall han ännu icke mottagit utnämningen, icke
deri se en oafvislig uppfordring till att vägra
mottaga densamma. Är den högmodigaste a!
våra penningaristokrater, kammarherre Scavenius,
i så stort behof af de fickpenvingar, hvarmed
riksråden aflönas, att han skall täla en sädan skymf?
Skall den oafsättlige domaren, assessorn i högsta dom-
stolen Mourier kunna finna det öfverensstämmande
med sin ömtäliga hederskänsla och sitt samvete att
taga plats-i ett räd, hvars ledamöter kunna pressas
liksom örlogsmatroser? Vi få se. Det skulle vara eu
högst sorgligt vittnesbörd om den bland Danmarks
högre klasser rädande hederskänsla och sjelfstähdig-
het, i fall ingen blyges att sitta i riksrådet, sedan
detta blifvit betecknadt såsom en tvängsarbetsanstalt.
Slutligen hvad skall professor Madvig sjelf göra?
Skall han, emot sitt väl öfvervägda beslut och sin väj
grundade öfvertygelse, lyda den otillbörliga befallnin-
gen, eller skall han stå fast vid sin vägran, utsät-
tande sig för de följder som deraf härflyta? Det är
hårda tider,i hvilka vi lefva och det är hårda
prof, som kunna möta män hvilka, utan att egh för-
mögenhet eller en oberoende ställning, af kärlek till
sitt fosterland ha deltagit i dess offentliga angelägen-
heter. Ingen skall bryta stafven öfver den som vack-
lar och betänker sig, innan han sätter på spelhela
sin borgerliga existens. Ingen skall tadla den som,
hellre än att göra detta, drager sig alldeles tillbaka,
om han kan det. Men hvar och en skall beklaga
den man, som icke en gång kan få lof att draga sig
tillbaka efter sin önskan, hvilken det förmenas att
lefva endast för sitt närmaste kall, sin vetenskap och
sitt embete, som man befaller att bekläda en offent-
lig förtroendepost, oaktadt han i de mest loyalå ut-
tryck har undanbedt sig densamma och som man san-
nolikt skall hota med embetets förlust, blott emedan
han har och säsom en trlig man står fast vid eh öf-
vertygelse. Hvad beslut etatsrädet Madvig skall ta
ga, veta vi icke, och det vet han kanske icke!sjelf
ännu. Men lika visst som vi för vär delicke vågade
tadla honöm, om det härda valet mellan embetsför-
lust och riksrädspläts uppställdes för honor och han
valde det sista, lika visst tro vi att etatsrädet Madvig
cke behöfver läta befalla sig en sådan förödmjukelse
att tillbakakalla sitt en gång tagna beslut. De 72
valmän i Köpenhamn, hvilkas uppmaning att ned-
lägga riksrådsmandatet han mottagit, sedan han, sä
vidt vi veta, redan hade bestämt sig till att!göra
letta, skola säkert garantera honom att ban icke skall
;e sig utsatt för nägon materiel förlust, och Dan-
narks berömdaste vetenskapsman efter FH. C. Örsteds
död kan på så mänga ställen i Europa finna en äro-
full anställning, att han icke bör låta hundsa sig af
en minister, hvars europeiska berömdhet endast kan
jemföras med H, M. Konungens af Neapel, Denne
uppehåller sig för närvarande på Ischia, hans förre väns
och ministers fängelse. Skola herrar: Tillisch, Spon-
neck ooh Hansen föreviga sig i historien genom att
Irifva sin förra vän och kollega i landsflykt ?.
Nationalbankens styrelse har beslutat att gå
n på de af regeringen uppställda vilkoren
ör ett ökadt utgifvande af 4 millioner rdr
silfver. !