fråga pätrycktes af sina kommittenter. Om man afslår, sä uppstår missnöje; bifaller man deremot, så blir belåtenhet. Dä är ej skäl att bringa frägan till förstärkt utskott; ty faller den der, så återkomma vid nästa riksdag alla striderna derom; antages den åter, sä är ständet besegradt, då det hade kunnat vinna tack för sin eftergift. Talaren hade af sin riksdagsmannabana egnat så mycken tid åt. denna fråga, att han önskade dess lösning på ett sätt, att det måtte ega bestånd.Detta sker endast genom 3 stånds eller allas. lika beslut. Då ridderskapet och adeln har så nära intressen . med: det ständ, hvilket. denna fräga närmast rörer, så hoppades talaren på bifall. Frih. Raab fann sig angenämt öfrverraskad af frih. Palmstjernas tal och hr von Troils medgifvande. Det gladde honom att få frågan sålunda löst, hvarvid segern tillfaller icke den halsstarrige, utån dem som välvilligt ge vika för billiga anspråk. Hr Gripenstedt ville endast tillkännagifvå, att han ansäg det riktigast och billigast att visa försonlighet mot det: stånd, som mest, är. intresseradt i frågan, samt yrkade derför bifall. Hr v. Hartmansdorf: Hr von Troil har berömt sig. för sitt vankelmod, och ridderskapet och adeln för att äfven visa sädant; men talaread hoppades attså ej skulle ske. :En förvåning: lika med friherre . Raabs hade intagit talaren då han finner, att konungens rädgifvare öfvergifvit sin post. Detta var ett -det smärtsammaste ögonblick talaren upplefvat. Han ville hellre räknas bland de. halsstarrige, än bidraga till något så oriktigt, som antagande af förslaget. Frih. Cederström, BR., biföll, med full känsla af uppoffringen, af det-skäl, att enighet ger styrka. Hr v. Troil replikerade hr v. Hartmansdorff. Hr Printzensköld påminde om sina varningar för vådan af att förvandla grundskatt i penningar, och att ju flera koncessioner man gör, desto högre stiga anspråken. Af hr v. Hartmansdorff begärd votering utföll med 49 röster för bifall och 17 för afslag, mot hvilket beslut hrr Y. Hartmansdorff och v. Knorring reserverade sig. Hela betänkandet bifölls. Särskilda utskottets betänkande n:o 14 med förslag till ordningsstadga för större brännerier afslogs på yrkande af frih. .Raab m. fl., emedau Kongl... Maj:t bättre än ett utskott är i tillfälle att låta utarbeta en dylik stadga. Af grefve Lagerbjelkeväckt förslag om en sådan anhällan hos Kongl. Maj:t begärdes på bordet. Statsutskottets utlåtande n:o 194, afstyrkande Kongl. Maj:ts proposition om upplätelse af norra ändan af Carl XIII:s torg, återremitterades på yrkande affrih. Palmstjerna.och: Cederström, R., hrr Troil och Bildt, D. G. D:o.n:o 205, i anledning af återremissen, lades till handlingarne. D:o n:o 206, tillstyrkande pension af 500 rår ät S. Owens enka, bifölls. D:o n:o 208, afstyrkande civile och militäre embetsmäns pensionering, bifölls. D:o n:o 210, tillstyrkande pension åt 2 afvittringslandtmätare, och pensionsrätt ät sådane tjenstemän; bifölls. Lagutskottets utlåtande n:o 40, samt lagoch ekonomiutskottens utlåtanden n:ris 16, 17, 18, 19, i anledning af äterremisser, lades till handlingarne. Statsutskottets utlåtanden n:ris 213, 214 och 215 om voteringspropositioner, biföllos. D:o n:ris 216—222 i anledning af återremisser, lades till handlingarne. D:o n:o 223, tillstyrkande byte af jord för utvidning af lägerplatsen Malmen, bifölls. D:o n:o 225 bifölls. . Frih. Cederström, R.;-återtog sin motion om inbjudning till medstånden att öfverlåta redaktionsbestyret i förordningen till bränvinsförsäljning ät särskilda utskottet, — sedan flere yttrat sig deremot. Riddarhusutskottets utlåtande n:o 7, med tillstyrkan att åt riddarbusdirektionen uppdraga att låta till nästa riksdag beqvämligen inreda riddarhussalen med bibehällen plats för 500 personer, bifölls, sedan siffran 500 blifvit borttagen. Presteståndet. Gårdagens plenum. Bevillningsutskottets memorial n:o 22, rörande några vid reglering af tulltaxan, af riksständen ännu icke afgjorda frägor. Utskottets inbjudning angäende metaller antogs, hvaremot vid artikeln vin ståndet vidblef sitt beslut. Angående sparrar och bjelkar vidblef ståndet sitt beslut och gillade voteringspropositionen. Ridderskapet och adelns inbjudning, angående skyndsamt expedierande af Rikets Ständers beslut om tullbevillningen, antogs. Bevillningsutskottets. betänkande n:o 23, i anledning af riksståndens olika beslut, rörande stämplade pappersafgiften. De här framställda voteringspropositionerna gillades. t Härefter fortsattes föredragningen af särskilda utskottets betänkande med förslag till bränvinsförsäljningslag. 53 36, 37 och 38 godkändes. 39. Doktor 4. Nordström yrkade här antagande af grefve Mörners reservation, hvaruti det af utskottet föreslagna stadgandet, att den som fjerde eller flere gänger beträdes med olaga utminutering må dömas till straffarbete från och med två mänader till och med ett är. Talaren ansåg i likhet med reser vanten urbota bestraffning för dylik förseelse för sträng. Professor Carlson förklarade att utskottet stiftat be. stämmelser för en laglig försäljning. Lemnas af lagen tillfälle till öfverträdelse, blir det en lagstiftning i luften. Den enda svaga sida talaren funnit i den norska lagstiftningen är dess lindriga straftbestämmelser, hvilka äfven der visat sina följder i författningens öfverträdelser, och hvilket förmätt nuvarande storting att i sin försäljningslag införa urbota bestraffningar. En skillnad vill talaren dock hafva gjord i författningen, den nemligen mellan otillåten försäljning, och den som efter tillåtelse och erläggande af fastställd skatt öfverträder författningen, då öfverträdelsen bestär i försäljning af ej tillåten qvantitet. Talaren ansåg skillnad förefinnas bäde uti förseelsernas grund och deras påföljd, betraktade som försnillning från staten och verkande moralisk försämring; hvadan samma stränga päföljd ej borde träffa bäda. I denna syftning framställde professorn förslag till förändrad redaktion af paragrafen. Doktor Säve förklarade sig hafva svårt att gå in 3 denna förmildring. Den som visar en sådan förhärdelse att han fyra gånger bevisligen begår samma brott, då man har allt skäl till förmodan att han flere gånger öfverträdt författningen utan att antingen blifva lagförd eller kunna fällas, har gjort sig fullt förtjent af det föreslagna straffet, hvilket, då domaren har bestämningsrätten mellan två månader och ett år, i sin hårdaste form ej lärer träffa den af professor Carlsson påpekade förseelsen. Prosten Lindberg ansäg ej paragrafen för sträng. För professor Carlssons mening yttrade sig deremot hofpredikanterne Wensioe och Hasselrot, lektor Sonden, prosten Almqvist, med flere; denna mening blef äfven ständets. 40—47 godkändes.