Hufvudmannens faders farbroder, afl. majoren frih.
Svante Baners barn, i första giftet, 1) Sonen, afl.
kammarjunk. frib. Svante Baners barn, Johan Lars
Svante, f. 1821. Anna Sofia Vict ria. Sv friberr). ät-
ten Koskull. I andra giftet, 2) Johan Gustaf Eskil,
f. 1808. Possessionat. Gift 1832 med Hedog Car
lina Cederholm, f. 1810. D.ras son: Johan Gustaf
Svante Edvard, f. 1833. Underlöjtnant vid Föra lif-
grenadierre emevtet. 3) Sonen, afl. possessionater
frih. Carl Johan Svante Baners enka, Christina Marra
Charlotta Bergenstråle, född 1828. Gift 1847. Enka
1854. Hennes dotter: Carolma Märta Sofia, f. 1848.,
— Charaktersskildringar ur lvstorien och sa-
gan, ? ändamål att tjena som förberedande kurs
i allmänna historien, af A. W. Grube. Öfver-
särtn. ap G. Thomeå. Första delen. Stockh. Z.
Heggström, 1854.
Man har alltmera börjat inse det mindre
lämpliga deri att låta barnen göra sin första
bekantskap med historien genom allmänna
kompendier. Till och med de arbeten, som
i likhet med Bredows och Nösselts berättelser
ur allm. historien söka att genom sammanhän-
gande berättelser och smärre skildringar lemna
en slags fullständig verldshistoria för ungdom,
lämpa sig mindre för den aldra första under-
visningen. För den unge lärjungen är det
biografiska intresset det öfvervägande; all-
männa skildringar af kulturtillstånd och för-
hållanden förmår han icke fatta; de måste
för horom framställas, så att säga, mera dra-
matiskt genom handlande och verkande per-
soner, som representera tidens anda och skap-
lynne. Det försök, som den tyske förf. Grube
gjort att genom fristående, helt och hållet i
berättande form hållna skildringar lemna ny-
börjaren de första intrycken af historien och
väcka hans hog för dess studium, — hvilka
skildringar förf. dels sjelf affattat dels sam-
manfört ur flera särskilda populära skrifter, —
synes oss vara rätt lyckadt, så vidt man kan
döma af denna del, som omfattar det gamla
Hellas och Rom, hvilkas historia utan tvifvel
lättast kan behandlas på detta sätt. Genom hr
Thomås bearbetning har det tunga och in-
vecklade som oftast vidhänger tyska skrifter.
äfven de, som skola vara populära, försvunnit.
— Grunddragen af den vegetabiliska cellens
Anatomi och physiologi, af Hugo v. Mohl. Öfvers.
Stockh. Z. Heggström 1854.
Intill den sednaste tiden har, oaktadt bo-
tanikens studium med temlig ifver bedrifvits
i vårt land, den anatomiskt-fysiologiska sidan
af detsamma legat mycket nere. Hvad ele-
mentarundervisningen angår har detta i huf-
vudsaklig mån berott på bristen af tjenliga
läroböcker, hvilken brist man dock på sed-
naste tiden sökt afhjelpa. För några år se-
dan utgafs en svensk öfversättning at Unger:
Grunddrag till vexternas anatomi och fysio-
logi. Det arbete ötver den vegetabiliska cel-
len, som samme förläggare nu utgifvit, utgår
till många delar från andra synpunkter och
förklarar samma fenomener på annat sätt än
Unger. Man har derföre trott det vara a!
nytta om den studerande ungdomen sattes i
tillfälle att lära känna bådas åsigter, och öf-
versättningen har skett på tillstyrkan af dei:
högsta auktoritet inom det botaniska facket i
vårt land.
— Solsystemet. — Populär framställning för
skolläraresemmarier och folkskolor. Bearbetniny
efter franskan af OC. A. Nyström. Med plansch.
Stockh. Z. Heggström 1854 (8 sk. bko).
Denna lilla skrift synes vara lämplig fö:
sitt ändamål: att lemna folkskolans elever
och i allmänhet den klass af läsare som sakna
nödiga förberedande kunskaper för att kunna
fatta en mera vetenskaplig framställning at
astronomien, någon föreställning om verlds-
byggnaden och de dit hörande allmännaste
naturföreteelserna samt väcka håg till förvärf-
vande af större insigter i dessa ämnen. Den
medföljande planschen är ämnad att uppkli-
stras på papp, såsom åskådningstabell.
— Till Svenska Fornskriftsällskapets leda-
möter har i dessa dagar utdelats Samlingar,
utgifna af Svenska Fornskriftsältskapet. Femte
delen, häftet 3. Med detta häfte afslutas Sa-
an om Didrik af Bern; efter Svenska hand-
skrifter utgifven af G. O. Hylten-Cavallius.
Sagans text är fullständigt medde!ad i de
tvenne föregående häftena. Detta häfte inne-
håller ett vidlyftigt och intressant förord, i
hvilket utgifvaren redogör för särskilda edi-
tioner och handskrifter af den gamla sagan
samt en kritik af sagans innehåll i historiskt
och romantiskt hänseende. Utgifvaren lemnar
här många intressanta uppgifter om, huru de
personligheter som framträda i Didrikssagan,
och isynnerhet Völund Smed och Vidga Vö-
lundson, finnas berörda i urgamla och äkta
lokalsägner i Sverge. Större delen af häftet
upptages af en särdeles fullständig namn- och
innehållsförteckning (upptagande omkring 100
gidor) samt af en, för dylika editioner så
utomordentlig vigtig ordsamling (44 sid.).
Denna förträffliga edition af Didrikssagan gör
heder åt Fornskriftsällskapet och utgifvaren
liksom den blir till gagn för den svenska
språkforskningen.