öfvervigtsjern, samt hyttejern alla blifvit ansedda såson
hufvudpersedlar och sammanförda till tackjern, ehurt
de flesta endast uppgå till obetydligt belopp (afrads
Jjern blott till 10 rår för hela riket),och derföre efter
mitt förmenande snarare bort, i följd af Konung:
och Ständers beslut vid förra riksdagen, såsom små
persedlar förvandlas i penningar; galtar hafva blifvit
sammanförda med fläsk; oxar, kor, får och lam med
kött, och halm med hö. De föreslagna hufvudpersed-
larnes antal är derför verkligen 22, ehuru de kallas
för 11. Säsom småpersedlar hafva blifvit ansedda:
humla, uppgäende för hela riket till ett belopp a!
11,305 rår, bräder till 9658, stockar till 5615 rdr, gäss
till 5645 rdr och höns till 5146 rdr; då deremot per-
sedeln talg, som för hela riket gör 7795 rår, blifvit
föreslagen att i vissa län såsom hufvudpersedel bibe-
hällas med ett belopp af 4662 rdr; jern, utgörande
för hela riket 6534 rår, att bibehållas med 4072 rdr;
får, för hela riket 3710 rdr, att bibehållas med 3648
rdr; kor för hela riket 5884 rdr, att bibehållas med
3400 rdr; stångjern för bela riket 2596 rdr, att bibe-
hällas med 2552 rdr; lax för hela riket 2882 rdr,att
bibehällas med 1848 rdr och afradsjern, såsom förr
redan nämndt, för hela riket uppgäende till 10 rdr,
att med detta belopp säsom hufvudpersedel bibehäl-
las eller till annan persedel förvandlas.
Då jag nu fästat uppmärksamheten på dessa om-
ständigheter, för att visa nödvändigheten att innan
definitivt beslut fattas i anledning af utskottets hem-
ställan i förevarande moment, frågan mätte blifva
ytterligare utredd, och tillgängliga upplysningar, för
Rikets Ständer framlagde, har jag likväl först vid-
rört den minsta saken, som härvid är föremål för an-
märkning.
En annan anmärkning, af väsendtligare art, åter-
står. Vid förra riksdagen beslöto Rikets Ständer, i
enlighet med Kongl. Maj:ts förslag, att icke hela den
ordinarie räntan skulle i penningar förvandlas, utan
hufvudpersedlar bibehållas och småpersedlarne för-
vandlas, men att de skattskyldige borde vidare höras,
om hvilka persedlar skulle säsom hufvudpersedlar bi-
behällas. Det var då icke fråga om någon räuteper-
sedels förvandling till annan persedel, men när de:
härutinnan efter ssmma riksdag hördes, genom ut-
sedde deputerade, visar sig i de flesta länen att de
ville hafva hela räntan förvandlad i penningar. Se
dan detta första gången blifvit yttradt, utgafs ett cir-
zulär, som päbjöd att de deputerade finge yttra sig
endast om hvilka hufvudpersedlar borde såsom sädana
bibehållas och hvilka de heldre skulle önska mätte
till andra förvandlas. De skattskyldige blefvo deri-
senom otvifvelaktigt mycket obehörigen bundna. Ty
icke nog dermed att dem betogs full frihet att öppet
uttala sina Önskningar, utan derigenom inskränktes
den rättighet att afgifva ett på grund af närmare
sännedom af lokalförhållandena vigtigt omdöme om
hvilka persedlar voro otjenliga att säsom hufvudper-
sedlar bibehållas och derföre borde såsom småpersed-
lar förvandlas till penningar, för hvars utöfvande lik-
väl just Kongl. Maj:ts och Rikets Ständers beslut om
detta de skattskyldiges hörande blifvit fattadt.
Vid sådant förhällande, och då efter mitt omdöme
derörde ätgärd till inskränkning af de deputerades
yttranderätt varit stridande emot statsmakternas förut
rattade beslut samt haft till följd, att nu råder oviss-
het om de egentligen skattskyldiges önskningar i af-
seende ä denna frågas slutliga lösning, tror jag det vara
nödigt att borgareständet icke för dess del slutligen af-
gör frågan innan bondeständet, som hufvudsakligen ut-
söres af skattskyldige, i detta hänseende fattat sitt Beslut.
Sistnämnda stånds medlemmar måste nemligen närmast
känna förhållandena och vara mest befogade att ut
låta sig i ämnet, dervid de nu icke äro bundne af
något cirkulär. Frågan har fått en mera grannlaga
art, sedan särskilda medlemmar af bondeståndet vid
remissen af den kongl. propositionen bifogat olika yt-
tranden, hvilket gör det så mycket nödvändigare att
inhemta ståndets gemensamma tanke. Det torde vara
desto angelägnare i sakens närvarande ställning, som
le deputerade i de flesta län gifvit tillkänna sin ön-
skan om alla räntepersedlarnes förvandling till pen-
ningar, och det är att förutse, att de skattskyldige
allmänt skola önska, det ätminstone en räntepersedel,
som obestridligen måtte anses såsom hufvudpersedel,
skall förvandlas i penningar. Denna persedel är dags-
verksräntan. Af de 18 län, för hvilka denna är fö-
reslagen att bibehållas säsom hufvudpersedel, hafva
icke mindre än 16 och jemväl konungens befallnings-
hafvande i nägra län motsatt sig en sådan ätgärd.
Nu, sedan flere jemväl inom statsutskottet föror-
dat dagsverksräntans förvandling i penningar, har ut-
skottet valt en medelväg och föreslagit denna ränte-
persedels ingående i andra persedlar, i föreställning
att derigenom tillfredsställa de flesta räntegifvarne;
och då jag på afdelningen fann det omöjligt att der
senomdårifva ett förslag till penningeförvandling, var
jag äfven af denna åsigt. Men sedan jag sett de på
utskottets försorg tryckta tabellerna om markegångs-
prisernas stegring och närmare genomgått de depu-
terades yttranden, befarar jag att detta vore en gan-
ska farlig åtgärd och ingalunda öfverensstämmande
med allmän önskan. Icke blott i Östergöthland, utan
äfven i andra län hafva deputerade för de skattskyl
dige uttryckt den åsigt att dagsverksräntan bör för-
vandlas i penningar, men icke i spanmål, och äfven
frän bondeståndet har vid denna riksdag hörts yt
tringar i samma riktning och flera sådana torde
ännu vara att förvänta. Derjemte förekommer, att
dagsverksräntan, enligt de utskottets betänkande bi-
fogade tabeller, räknas bland de räntepersedlår, som
stigit i värde, men icke ställts i jemförelse med an-
nan artikel uti detta hänseende. Nu har utskottet
yttrat, hvad ock med min åsigt instämmer, att i den
måen, som landets industri tilltager, arbetskraften, och
dermed dagsverksräntan, otvifvelaktigt stiger i värde
Men sedan nämnda tabeller blifvit tryckta har det
visat sig, att artiklarne spanmäl och smör ännu mera
stigit i pris uti alla länen. I Upsala län har på 20
är eller från medeltalet 1824—1833 till medeltalet
1844—1853 spannmål stigit 16 procent och smör 20
procept, mansdagsverken deremot under samma tid
blott 2 procent och ökedagsverken ?, procent; i Stock-
holms län har under samma tid spanmål stigit 17 proc.,
smör 23 procent, då deremot ökedagsverken fallit !,
procent och mansdagsverken endast stigit 1?, procent;
I Wermlands län har, allt under samma tid, spanmäl
stigit 17, procent, smör 29 procent, ökedagsverken
3! 3 procent och mansdagsverken 6 procent; i Elfs-
borgs län har spanmål stigit 22 procent och smör 7 pro-
cent, ökedagsverken 11 procent och mansdagsverken 9
procent; i Östergöthlands län har spanmål stigit 16 pro-
cent och smör 23 procent, ökedagsverken 19 procent
och mansdagsverken endast 3 procent. 1 Wester-
Norrlands län har deremot spanmål stigit 14 proceni
och smör med 22 procent, men deremot säväl mans-
som ökedagsverken med 29 procent. Att döma af
erfarenheten, har således uti de flesta län spannmål
och smör stigit i värde mera än dagsverken. Wester-
Norrlands län utgör väl undantag derifrån; men det
minskar ieke betänkligheten att förändra dagsverks-
räntan, likasom i allmänhet nägon räntepersedel uti
annan räntepersedel, och jag mäste säga, om man
tager i betraktande hela frågan och de med densam-
mas lösning äsyftade följder af enkelhet, bestämdhet,
reda och lätthet vid kontroll i beskattnings- och upp-
bördsväsendet, att allt detta utgör högst väsendtliga
skäl till samtlige räntepersedlarnes förvandling i pen-
ningar, på det att den förra oredan och obestämdhe-
ten en gäng måtte upphöra.
Det enda egentliga skäl, som häremot anförts, är
det, att, om hela eller någon större del af grund-
i ————AAALLLr———— — A—— SA