Gångkläder bestämdes till 50 proc. förhöjning af
den tull, som för sjelfva tyget erlägges, med 93 mot
26.
Kopparstick, estamper och litografier, med undantag
af sädana som tillhöra tryckta verk, hvilka skola vara
tullfria, bestämdes till -5 sk. pr BT med 67 mot 52
Hästar bibehöllos vid nu gällande 10 rdr stycket med
81 mot 38.
Ozxar bestämdes till 2 rdr, kor och ungboskap I rår,
kalfvar 24 sk., svin (utom fargaltar) 24 sk. och an-
dra fyrfotade kreatur 16 sk. pr stycke med 68 mot 51.
Kött, saltadt 8 sk. och alla andra slag 20 sk. 1
med 73 mot 46.
Talg bestämdes till 16 sk. pr 1 med 77 mot 42.
Stearin, tullen derå fastställdes till 3 sk. pr E med
92 mot 27.
Talgljus fastställdes till 2 sk. pr GT med 76 mot 43.
Stearin- och Margarinljus till 4 sk. pr med 102
mot 17.
Vazljus, gula 8 sk. pr KE, Iwita och spermaceti 10
sk., andra slag 10 sk. pr , med 66 mot 53.
Herr Werns anförande inom borgareståndet i
skatteförenklingsfrågan.
Efter framställd begäran af flera ledamöter
af bondeståndet meddela vi detta anförande i
sin helhet.
Då jag på statsutskottets inkomstafdelning deltagit
i detta ärendes behandling, men blifvit hindrad att
öfvervara justeringen af afdelningens beslut och frå-
gans handläggning i utskottets plenum, är det mig
nu, efter äterkomsten från en längre resa, angeläget
att få gifva mina äsigter i saken tillkänna. Jag fin-
ner mig då föranlåten.att begära återremiss af utlä-
tandet i denna första punkt och, i sammanhang der-
med, af hela betänkandet, emedan det i öfrigt har
så nära samband med hvad första punkten omfattar,
att om denna äterremiss något definitivt beslut icke
bör fattas i annan del, utan allt följas åter till ut-
skottet.
Syftemålet med mitt yrkande om återremiss är
icke något upprifvande af Rikets Ständers beslut vid
förra riksdagen, ehuruväl jag motsatt mig detsamma,
såväl här inom ständet som i utskottet, derföre att
jag sträfvat för hela den ordinarie räntans förvand-
ling till penningar. Men sedan jag stannat i mino-
riteten med detta förslag; sedan det ständ som mera
specielt representerar och räntegifvarne ingått på för-
slaget att förenklingen nu borde utgå från den grund,
att endast den del af ordisarie räntan, som utgöres
af s. k. småpersedlar, skall till penningar förvandlss;
sedan deputerade i orterna numera blifvit hörde och
utlåtandet af kammarkollegium afgifvits, samt någon
utsigt icke är, att få min åsigt i det hela förverkli-
gad, så vil! jag icke vidare yrka derför, emedan,
huru litet steget annars än är, det dock är bättre att
vinna nägot, än att frägan skulle blifva sönderrifven
eller icke komma till något afgörande vid denna riks
dag, utan alla obehagligheterna af densammas för-
halande på tiden fortiara.
Jag tror likväl, att mycket kan och bör förändras
annorlunda, än statsutskottet nu tillstyrkt, samt, bät-
tre utredt och motiveradt, vinna Rikets Ständers
och äfven Kongl. Maj:ts bifall. Åtskilliga nya
förhållanden, som jinträdt, till en del efter afgif
vandet af detta utlåtande, gifva ock ökadt stöd åt
denna förutsättning och göra af vigt att utskottet ta-
ger frågan i närmare skärskädande. Men sjelfva ut-
skottets förslag i förevarande punkt är jemväl sädant,
att det, med afseende ä ordalagen deri, icke välbe-
tänkt kan bifalias, emedan man då i sjelfva verket
icke egentligen vet hvad beslut man fattar. Detta
förslag är nemligen afgifvet utan förutgånget urskil-
jande af hufvudpersedlar och småpersedlar, som i den
ordinarie räntan ingå. Innan man säledes gär att
besluta, att hufvudpersedlarne, såsom utskottet till-
styrkt, icke må i penningar förvandlas, är det först
och främst angeläget att göra sig full och bestämd
reda derför, hvilka räntepersedlar äro hufvudpersedlar
och hvilka icke äro det. Det bör härvid icke förbi-
ses, att, oaktadt Kongl. Maj:t, genom nådigt cirku-
lär låtit anmoda orternas deputerade att vid förslag
ä de persedlar, som lämpligen kunde säsom särskilda
skattetitlar bibehällas, framställa de anmärkningar,
hvartill de funno sig befogade, hafva, i följd af ett
sednare cirkulär, deputerade icke fått yttra sig öfver
annat än hvilka persedlar skulle såsom särskilda
skattetitlar bibehållas eller uti andra förvandlas; och
nu har statsutskottet följt samma metod, endast med
några få modifikationer i afseende å vissa persedlar,
som man lyckats att genomdrifva på afdelningen.
Utskottet harsvisserligen vid detta betänkande bi-
fogat tabeller, för att utvisa, huruvida de af Kongl.
Maj:t till bibehällande eller förvandling föreslagna
hufvudpersedlar under nägon längre tid företrädesvis
visat benägenhet att stiga eller falla i värde; men
om räntornas belopp och det värde de af utskottet
såsom hufvudpersedlar antagne persedlar hvar för sig
utgjort, likasom om antalet och beloppet hvar för sig
af de persedlar, hvilka åter blifvit ansedda säsom
småpersedlar, derom har statsutskottet alldeles icke
meddelat nägon öfversigt, ehuru det väl just der-
på bör bero, hvilka persedlar nu skola definitift
bestämmas vara hufvudpersedlar eller smäpersed-
lar. Skulle det väl kunna menas, att med hufvud-
persedlar ovilkorligen här förstäs de, hvilka på de
tabeller, som åtfölja de för deputerades hörande kring-
sände cirkulärerna, blifvit upptagna säsom sådana?
Jag tror det icke, utan föreställer mig, att nämnde
cirkulärerna åtföljande tabeller endast blifvit upprät-
tade för att tjena till ledning för deputerades omdöme,
och att frågan om hvilka persedlar äro hufvudpersed-
lar och smäpersedlar ännu är oafgjord och först nu
kan af Rikets Ständer afgöras. Jag hade derföre
önskat att nämnde tabeller kommit till Rikets Stän-
ders kännedom. För min del kan jag icke finna
lämpligt att antaga alla de föreslagne säsom hufvud-
persedlar. Ty i tabellerna äro ej mindre än 22 sär-
skilda persedlar uppförda såsom I1ufvudpersedlar,
dels att förblifva oförändrade dels att i andra för-
vandlas. Af dessa är endast ep, nemligen spanmöål,
gemensam för alla länen. I öfrigt äro huivudper-
sedlarne olika i särskilda län, och vid uppgörande
af förslagen, om hvilka persedlar skulle säsom
hufvudpersedlar anses, har så underligt förfarits,
att icke allenast i flera län persedlar blifvit såsom
hufvudpersedlar bibehållne, hvilka deremot uti andra
lin blifvit säsom småpersedlar ansedde, ehuru de uti
de förre uppgå till mindre belopp än uti de sednare,
utan äfven i samma län har det händt att persedlar
blifvit såsom hufvudpersedlar bibehällne, hvilka uti
det länet uppgå hvar för sig till mindre belopp än
andra persedlar, hvilka äro föreslagna att såsom små-
persedlar förvandlas i penningar. MNägon viss norm
för afgörandet härutinnan har säledes icke bhfvit följd,
och det är derföre så mycket mera skäl att Rikets
Ständer taga denna fräga i allvarligt öfvervägan!e.
Man har sagt, att länens hufvudgersedlar, samman-
räknade, utgöra till antalet endast 11; men kammar-
kollegii utlåtande upplyser, att de uppgå till dubbla
antalet, eller 22, utom penningar. Det mindre an
antalet bar uppkommit derigenom att flera sinsemel-
lan fullkomligt särskilda persedlar blifvit samman-
förda till en, med hvilken de antingen hafva snarlik
benämning eiler också på grund af någon ideassocia-
tion ansetts kunna med lätthet förvandias. Sä hafva
t. ex. fem särskilda persedlar jern, nemligen: tack-
jern, osmundsjern, afradsjern, stångjern och jern, hvil-
ken persedel äter sönderfaller i skattejern, fotlänsjern,
RÖTTER EEE
en vecka, men värjan syntes ej det aldrarin- jt
gaste trubbig eller skadad i något hänseende. (
En bättre klinga än dennan, sade en gsm- 1
mal arbetare från Gamla Castilien, genombor- 1
FF? Oo ATT FT