STOCKHOLM, den 1 Aug.
.
Utrikes Korrespondens-artikel.
(Frän Aftonbladets korrespondent.)
Paris d. 24 Juli.
De nyheter, som vi erhållit från Tyskland
och de orter, som ligga i mera eller mindre
nära granskap till krigsteatrarne äro så obestäm-
da, så motsägande, så ofta vederlagda,att de
franska tidniningarne, såsom ni sett, beslutat
att icke bygga på så lösliga grunder, utan
invänta några officiella dokumenter. Följden
häraf har blifvit, att vår press under några
dagar varit stum i fråga om hvad som till-
drager sig vid Donaus ständer.
Hvad åter krigsteatern i Östersjön angår, så
koncentrerar sig hela intresset omkring den
ställning Sverge skall intaga och som man
skildrar för oss såsom särdeles gynnsam för
Englands och Frankrikes sak. En dansk bro-
schyr, som blifvit öfversatt på franska genom
franska regeringens försorg, ger anledning att
tro, att stämningen i Danmark uti detta hän-
seende icke skiljer sig från Sverges.
Händelserna i Spanien, hvilka man väl kun-
nat förutse från krisens början, ha icke iPa-
ris och så vidt jag vet ej heller i Frankrike
väckt någon starkare sensation, jag menar
någon lifligare framträdande sympati för den
liberala rörelsen på spanska halfön. Den sto-
ra orientaliska frågan tager alltför mycket i
beslag vår allmänna anda, att den skulle ha
tillräcklig spänstighet för andra saker. Jag
vet icke en gång huruvida, om den stora
frågan icke vore på bane, ändock några de-
mokratiska barnsligheter skulle ge sig luft.
Det är otvifvelaktigt, att hela den stora
mängd af intelligenta förmågor, som blefvo
använda och vunno tillfredsställelse under den
förra regimen, icke skola vara särdeles be-
låtna med ett system som sammansnör allt
hvad man egentligen kan kalla offentligt lif
inom en mycket trång guvernemental sfer;
men denna intelligenta klass står isolerad från
folket, från armeen, från presterskapet, det
vill säga från alla dem som äro eller kunna
vara materiellt verksamma i landet, och kän-
ner sig i närvarande stund öfvergifven. Fol-
ket ser att den kejserliga regeringen vill sörja
för att det får sin näring, arbete; armåen får
sitt — kriget; presterskapet äfven sitt — ge-
nom den aktning, som egnas åt religionen och
isynnerhet dess tjenare. Under denna saker-
nas ställning befinner sig hvad jag kallar den
intelligenta klassen ensam, afväpnad, och jag
kan tillägga, nedslagen. Antingen man så-
lunda tager i betraktande den verkliga ställ-
ningen-hos oss eller det läge, hvari de poli-
tiska händelserna för ögonblicket bragt oss, är
det lika klart, att man här icke kart vänta nå-
gonting som liknar pronunciamentos, icke ens rent
moraliska. Detta vill nu visserligen för ingen
del säga, att massan är mycket stämd för sa-
kernas nu bestående ordning; massan är stämd
för ingenting annat än det som rörer dess behof.
Tiden att kunna väcka enthusiasm, det må
vara för hvem eller hvad som helst, är all-
deles förbi.
Hvad som frapperar och inger en viss akt-
ming för den nya styrelsen är dess bestämd-
:het i viljan och den kraft och snabbhet, hvar-
:med den utför hvad den vill. Massan har
blifvit slagen med förvåning öfver den skynd-
samhet, hvarmed de offentliga arbetena för
nytta eller försköning blifvit utförda. Massan
häpnar öfver Louvrens hastigt fulländade re-
stauration, den ser med öfverraskning hela
qvarter i Paris nedrifvas och återuppbyggas,
präktiga gator komma i stället för mörka ru-
skiga gränder, sköna torg och platser komma
i stället för stinkande skräpgömslen o. 8. V-
Se der en styrelse, som ändock handlar
och handlar fermt. Och i massornas ögon
är det alltid, oberoende af alla andra konsi-
derationer, en stor förtjenst att handla fermt.
Hvad man minst fördrog hos de föregående
styrelserna var deras tröghet och senfärdighet
1 handling.
Kommitten för den stora expositionen 1855
mottager fortfarande från alla trakter af jor-
den försäkringar att man rustar sig att del-
taga i densamma. Man har redan erhållit
löfte om produktioner från 26 särskilda folk;
hvad som återstår af den i någon mån civi-
liserade verlden ssall icke länge dröja att
följa exemplet. Är det nödigt att tillägga,
att spekulationen redan ifrigt sysselsätter sig
med afseende på den talrika ström af frem-
lingar, som expositionen skall leda till Paris?
Man mövdlerar öfverallt rum för detta ända-
mål; man inrättar jättestora restaurationer,
hvilkas priser man med afseende på den stora
konkurrensen vill nedsätta till en fabelaktig
billighet. Jag känner en restauratör, som fått
den id6en att låta folk äta för intet, med vil-
kor att hvarje gäst dricker en viss qvantitet
vin eller andra dryckesvaror till ett bestämdt
pris. Den pekuniära frågan blir, såsom man
ser, endast omflyttad, men sjelfva denna
kombination egnar sig till att framkalla en
behaglig illusion och att göra mycket afbräck
åt nykterhetsföreningarne.
SöVan ärnar vid Barriere de Yetoile uppföra
en hippodrom, som endast skall kunna jem-
föras med de fordna amfiteatrar, på hvilka
romerska folket samlades. De stora exposi-
tionerna komma i allmänhet att inverka för-
storande på våra teatrar, cirker och andra
offentliga ställen. oo
Ett dödsfall har egt rum, som på indirekt
sätt hör med till politiken. Ledru Rollins
moder har dött i Paris. För att undvika
hvarje slags manifestation tog polisen hand
om begrafningen liksom för hr de Lammen-
nais. Utom det att dödsfallet ej fick till-
kännagifvas i tidningarne, fick ett antal nära
PN oe för att hivista den