9 an JA, 2 a OS ok många hinder som möjligt emellan en tjuf och hans välförtjenta straff. — — Frågan om kommunalnämnders inrättande har nu, sedan tre stånd bifallit utskottets i ämnet afgifna, afstyrkande utlåtande och blott ett enda, nemligen borgarståndet, beslutat frågans återremitterande, för denna riksdag förfallit. Vi anse denna utgång af saken vara rätt mycket att beklaga. Utom det materiella gagn som otvifvelaktigt skulle härflyta deraf att vården om kommunens gemensamma angelägenheter låge i deras händer, hvilka de närmast röra och hos hvilka man har anledning förutsätta att den nödiga kännedomen af hvarje ortsbehof och egna förhållanden i främsta rummet finnes, hade man ej heller bort förgäta hvilka vigtiga tillfällen dessa inrättningar skulle gifva till väckande och lifvande af det allmänt medborgerliga sinne, utan hvilket man ej gör skäl för att kallas för medborgare. Såväl utskottet, som de flesta hvilka i de särskilda stånden yttrat sig emot kommunalnämnders inrättande, hafva beklagat sig öfver den brist på kommunalanda som i vårt land är rådande, och likväl hafva de, besynnerligt nog, ej velat bifaila de förslag, genom hvilka en dylik kommunalanda kraftigast skulle befordras. Är det utskottets och de värde talarnes mening att man först skall invänta denna allmänna kommunalanda, innan vi blifva mogna för kommunala institutioner, så är detta ett skäl, som säkerligen kommer att qvarstå i all evighet, enär den kommunala andan till en betydlig del just är ett resultat af dylika kommunala inrättningar. Man kommer här ovilkorligen att tänka på dem som icke vilja gå i vattnet, innan de först kunna simma. Denna fråga är visserligen af den beskaffenhet, att man med all säkerhet kan antaga att den vid ena följande riksdag åter skall äckas samt förr eller sednare bifallas, enär ingen, han må tillhöra hvilken politisk bekännelse som helst, skäligen kan bestrida dess stora vigt för landet; emellertid är det högligen att beklaga, det den genom det sätt, hvarpå den af ständerna vid denna riksdag affärdats, blifvit ytterligare en tid undanskjuten. a rr se—— 22