Professor Bring ville från paragrafen utesluta uni-
versitetslärare, af hvilka ingen borde finnas som ej
bekände sig till lutherska läran, och framställde huru
vådligt det skulle blifva om fremmande trosbekännare
släpptes till professorsplatserna.
Professor Lindgren hyste ej samma religiösa farhå-
sor. Vetenskapsmannens uppgift är att ej blott stå
au nivau med sin vetenskap utan i spetsen för den-
samma; någ.t sekundärt blir alltid undervisningsskyl-
digheten och det moraliska inflytande han kan ega
på ungdomen. Det ligger i vetenskapsmannens na-
tur att underordna allt sin vetenskap och talaren trodde
ej att af en lärare uti de praktiska vetenskaperna,
hvilka, då dessa hos oss stå efter andra nationer, fö-
reträdesvis behöfva fortkomst af utländske lärde, man
vehöfde befara nägot proselytmakeri. Detta yttrande
rönte skarpt motstånd af:
Biskop Annerstedt, hofpredikanten Lagergren, dok-
tor Wallin med flere, hvilka ej ville gå in på den
föregående talarens åsigt. Den religiösa bekännelsen
mäste alltid vara det primära och hvad som derefter
nånde komma det sekundära. Då man känner hvad
inflytande den filosofiska bildningen har på den re-
iigiösa tron kan man ej annat än frukta och söka
ifvärja fremmande trosbekännares inblandning uti ung-
iomens undervisniog, och den praktiske vetenskaps-
nannen, t. ex. kemisten, om han är sann vetenskaps-
man skall allid ur djupet af sin vetenskap söka be-
vis för sin religiösa tro, och har säledes samma till-
fälle att på det unga sinnet inympa sina trosbegrepp.
Ståndet stannade i den gemensamma tanke att,
jemte återremiss med undanrödjande ef hvad förslage:
sfser med föreskriften för akademiska lärare, det må
inskränkas till lärare vid tekniska skolor, skön konst,
samt läkare. En del ville att den föreskriften skulle
införas att sådane lärare skulle tillhöra en kristlig
:rosbekännelse; men efter votering med 17 röster mot
16 blef redaktionen sådan den var och ordet kristlig
kom ej att inflyta.
Eonstitutionsutskottets memorial n:o 13, om val af
bondeståndets sekreterare. Professor Lindgren ansåg
2j skäl vara för handen att biträda detta förslag; bi-
skop Annerstedt trodde att en skyldig aktning för
konungamakten hade bort hindra framkomsten af det-
samma; professor Bring höll det oförenligt med bonde-
ståndets bästa att det skulle få utse sin sekreterare;
hvaremot doktor Sandberg förfäktade ståndets rätt.
Konstitutionsutskottets memorial n:o 14, om ändring
af 11 och 15 S5 BR. O.; n:o 15, om ändring af 39s
R. O., angående val af ordförande i utskott af stän-
dernes delegationer; n:o 16, om ändring af 69 s
2. F. N:o 17, om ändring af 14 R. 0.; alla dessa
memorialer förklarades hvilande till nästa riksdag.
Samma utskotts memorial n:o 18, med förslag till
sillägg vid 46 4 R. O., angående gemensamt sam-
manträde af Rikets Ständer, samt i sammanhang
lermed förändring af vissa paragrafer i grundlagen,
iterremitterades med 18 röster mot 11 i öfverens-
stämmelse med biskop Hallströms reservation, som
fordrar 3:ne stånds beslut för sådana sammanträdens
hällande.
Memorialet n:o 19 lades till handlingarne.
Doktor Gumelius väckte motion om förändrad dis :o-
sition af anslaget till teknisk skola i Örebro, i och
för lokals anskaffande samt materiel för skolan, hvil-
ken motion remitterades till statsutskottet.
Ur
