här kunnat ega rum som, förläggaren veterligt, ing: subskribenter å ifrägavarande supplerhent finnas. Der ömsesidiga förbindelsen emellan utgifvaren af Lag verket och subskribenternå derå, var nemligen full gjord med utgifvandet och uttagandet af det år 185( utkomna supplement och register: Det skulle visser ligen vara förläggaren kärt om resp. subskribenter Backmanska lagverket behaga anse sig förbundne at uttaga äfven detta nya supplement; nen han har e vågat, aldraminst med herrar jurister, förutsätta et dylikt misstag, och har säledes ej heller kunnat anst rimligt, att anspråk skulle väckas, grundade på er subskription som icke finnes. Efter denna förklaring torde alla klagomäl af der art som den insändaren i Aftonbladet framställt, få anses nöjaktigt undanröjde. Men förläggaren anser sig icke desto mindre skyl dig att upplysa allmänheten om anledningarne til det öfverklagade uppskofvet, hvilket tvifvelsutan va rit mest obehagligt och skadligt för honom sjelf. Det nu utgifna supplementbladet var,fdå beslutet derom fattades och öfverenskommelse uppgjordes, beräkhadt att blifva högst 50 tryckte ark. Efter denna be räkning beställde förläggaren papper af samma sort som i de närmast föregående häften blifvit användt, ehuru detta för-hand-gjorda papper är inemot 50 ?, dyrare än machinspapper; men han underkastade sig denna uppoffring, emedan mången egare af de äldre banden önska möjligaste likhet, och emedan man, icke alldeles utan skäl, gemenligen anser det förhand-gjorda papperet starkare än machinpapper. Förläggaren tog till en sä stor qvantitet, att, om hans beställning blifvit behörigen fullgjord, papperet räckt till för äfven en vida större volym, men 1852—53 ärs oförmänliga blidvinter satte pappersfabrikanten ur stånd att fullständigt fullgöra beställningen. Som det levererade papperet dock gjorde större förräd än hvad som beräknats erforderligt, begynte tryckningen. Men under fortgången visade sig snart att arbetet i tryck komme betydligt att öfverskrida det beräknade arktalet; och förläggaren hade då valet att antingen vänta med tryckningens fortsättning och slut öfver vintern, ty dylikt tryckpapper tillverkas endast vintertiden, och i sådant fall kanske först 1854 års höst få boken färdig; eller att beställa och använda machinpapper för de senaste arken, hvilken sednare ntväg äfven måste föranleda nägot, fastän vida kortare, uppehåll. Efter gemensamt tillstyrkande af flera jurister valdes den sednare utvägen; och förläggaren förmodar att detta beslut äfven af den köpande allmänheten skäll gillas: Oaktadt det härigenom uppkomna dröjsmål, och oaktadt svärigheten att mycket påskynda tryckningen af en bok utaf denna beskaffenhet, om 70—80 tätt tryckta ark, hade tryckningen sistl. höst så fortgätt att endast titelbladet återstod; och supplementet sälunda ganska väl kunnat under vanliga förhällanden kringsändes i första dagarne af November. Men det torde väl icke vara någon Aftonbladets läsare obekant att vi denna tid lefde i ett onaturligt belägringstillstånd, framkalladt af kolerafarsoten och koleraspärrningarne, sä att alla kommunikationer då, med undantag af en diligens och med brefposterna, voro nästan alldeles afbrutna, men dessa sistnämnde transportmedel kunna, äfven der de skulle stå tills buds; icke användas för hela lass af böcker, och dertill af böcker hvilka, i olikhet med de vanligtvis å 6 sk. bko arket beräknade julsakerna, icke kosta stort öfver 3 sk. trykta arket; ty i ena fallet skulle transportkostnaden flerdubbelt öfverskrida boklädsvärdet och i andra fallet ätminstone gå i medeltal till 20 ?, deraf. Då sålunda ingen rimlig utväg fanns för supplementets spridning, och förläggaren, storligen mot sin vilja och fördel, i alla händelser mäste till ett kommande år uppskjuta kringsändningen, ansäg han sig kunna ocu böra begagna detta tvungna uppskof för att öka supplementbandet med ett säkerligen för hvarje jurist välkommet tillägg, som eljest blifvit särskildt sedermera utgifvet, nemligen ett kronologiskt register å Ny Lagsamling, utarbetadt af kammarrädet och ridd. J. Falkman. Detta har, genom den synnerliga noggranhet som tryckningen erfordrat, helst då ett korrektur lästes af den i Stockholm vistande författaren, vällat nägot ytterligare uppskof med spridningen; men förläggaren hoppas att ett så värdefullt tillägg till det vigtiga Lagverket, mer än väl skall rättfärdiga ett kortare uppehäll med utgifningen; äfven om hrr reqvirenter af Backmanska Lagverket ej skulle fästa något afseende dervid att ett arbete ett 85 tätt tryckta ark, helst i nägorlunda stor upplaga, ej kan vara så ögonblickligen färdigt, eller vid den flera veckors rubbning i alla affärer och arbeten som förorsakades genom den sistl. Mars Örebro stad öfvergängna eldsvåda. Örebro den 4 Juli 1854.