oeskattningsrätt genom ett tillägg till 61 S, regeringsformen; om tryckfrihetens utstrykande ur grundlagarne; regleringen af grundskatteväsendet m. fl., för att ej omnämna huruledes propositioner från styrelsen uteblifvit i nästan alla äfven de med poltiken icke sammanhängande vigtiga frågor, deri Rikets Ständer sedan decennier yrkat sådana; t. ex. rörande brottmålslagen, kreditlagstiftningen, bankväsendet, kyrkoväsendet, kyrkolagen och många andra, som det här blefve allt för vidlyftigt att specifiera — ctt faktum, som mer än annat bevisar den kompletta lojhet och inkapacitet, som, oberäknadt den politiskt retograda syftningen, karakteriserar den nuvarande styrelsen. Rikets Ständer hafva vid denna riksdag reJan, och utan tillhjelp af det förstärkta statsutskottet, med en sällspord frikostighet beviljät rikligare medel, än vid någon föregående riksdag sedan vårt nya statsskick, för försvarsverket och för vårdande af landets yttre sjelfständighet, men vi fråga om det icke må vara lika angeläget att värna vår inre nationela sjelfständighet, att tillse att landet må ega en styrelse, som uppriktigt och utan bakhåll vill skydda dessi grundlagarne försäkrade frihet, och icke önskar cceh föreslår att deri göra ingrepp; som förstår dess intressen; som vet att gifva utveckling åt dess krafter, och åtminstone icke hämmar dessa genom okloka och enfaldiga mesyrer; som vill och förstår att förbättra våra lagar och instiutioner, och som slutligen fattar en rådgifvares hos en konstitutionel konung oafvisliga pligt och i grundlagen stadgade rätt, att icke under något vilkor göra sig till slaf under allenastyrandets vilja eller nyck. Ögonblicket är nu inne för hvarje sjelfständig representant att yttra sin opinion i detta hänseende. Morgondagen bestämmer, hur det begagnas.