oeskattningsrätt genom ett tillägg till 61 S,
regeringsformen; om tryckfrihetens utstry-
kande ur grundlagarne; regleringen af grund-
skatteväsendet m. fl., för att ej omnämna huru-
ledes propositioner från styrelsen uteblifvit i
nästan alla äfven de med poltiken icke sam-
manhängande vigtiga frågor, deri Rikets Stän-
der sedan decennier yrkat sådana; t. ex. rö-
rande brottmålslagen, kreditlagstiftningen,
bankväsendet, kyrkoväsendet, kyrkolagen och
många andra, som det här blefve allt för vid-
lyftigt att specifiera — ctt faktum, som mer
än annat bevisar den kompletta lojhet och
inkapacitet, som, oberäknadt den politiskt
retograda syftningen, karakteriserar den nu-
varande styrelsen.
Rikets Ständer hafva vid denna riksdag re-
Jan, och utan tillhjelp af det förstärkta stats-
utskottet, med en sällspord frikostighet bevil-
jät rikligare medel, än vid någon föregående
riksdag sedan vårt nya statsskick, för för-
svarsverket och för vårdande af landets yttre
sjelfständighet, men vi fråga om det icke må
vara lika angeläget att värna vår inre natio-
nela sjelfständighet, att tillse att landet må
ega en styrelse, som uppriktigt och utan bak-
håll vill skydda dessi grundlagarne försäkrade
frihet, och icke önskar cceh föreslår att deri
göra ingrepp; som förstår dess intressen; som
vet att gifva utveckling åt dess krafter, och
åtminstone icke hämmar dessa genom okloka
och enfaldiga mesyrer; som vill och förstår
att förbättra våra lagar och instiutioner, och som
slutligen fattar en rådgifvares hos en konsti-
tutionel konung oafvisliga pligt och i grund-
lagen stadgade rätt, att icke under något vil-
kor göra sig till slaf under allenastyrandets
vilja eller nyck.
Ögonblicket är nu inne för hvarje sjelfstän-
dig representant att yttra sin opinion i detta
hänseende. Morgondagen bestämmer, hur det
begagnas.