bekralta att belagringsarbetena lägo Itullkomigt nere. Turkarne voro herrar öfver Donaustranden gentemot fästningen och hade planerat sina kanoner på de af ryssarne uppkastade bröstvärnen, och man anser på grund häraf, att fästningen i vattenfronten befriat sig hufvudsakligen genom egna krafter. Öfver Widdin ingångna underrättelser om händelserna vid Silistria den 16 dennes förmäla att ryssarne redan den 15 hade, till följd af den ihållande elden från turkarnes mörsarebatterier, sett sig nödsakade att öfvergifva den af dem besatta ön Tarbaneki. Vid dessa underrättelsers afgång voro visserligen belägringsarbetena inställda, men cerneringen fortfor ännu. Det berättades att furst Mentschikoff skulle vara utsedd att efterträda Paskievitsch i öfverbefälet öfver de i furstendömena stående trupperna, och att han innan kort skulle inträffa i Jassy. Angående general Schilders blessyr erfar man, att han erhållit den då turkarne, under det han rekognoscerade en under anläggning varande mina, gjorde ett plötsligt utfall. Blott med möda kunde generalen undkomma de inträngande turkarne; ännu innan han uppnått den ryska linien störtade hans häst, träffad af en kula, och snart träffades generalen sjelf af en annan kula. Minörerna och betäckningen af den mina Schilder rekognoscerade blefvo fångna. Om de äldre tilldragelserna vid Silistria läser man i Journal de Const. för den 14:e en bulletin, hvilken sätter utom allt tvifvel att berättelsen om Mussa Paschas död verkligen är sann. Bulletinen lyder sålunda: Enligt bref från Silistrias kommendant, Girithi Mebemed Pascha, hit anlända förleden söndag, antände Ryssarne den 3 Juni för tredje gängen en un der fästet Arab Tabia anbragt mina. Till all lycka exploderade minan ät baksidan till och förstörde sjelfva angreppskolonnen. Liket af en ryss kastades ända in i befästningarne; fäste och garnison ledo ingenting. Följande dag gjorde fienden ett låtsadt anfall på fästet Yelanli Tabia, för att äter komma till Arab Tabia, men blef med stor förlust tillbakaslagen. Dagen derpä gjorde Mehemed Pascha ett utfall med 4 artilleripjeser, 2 kompanier reguliert och 2 regementen irreguliert rytteri, och störtade sig på en rysk kär, bestäende af 2 bataljoner infanteri, 3regementen kavalleri och nägra fältpjeser. Han dödade för dem vid pass 100 man, sårade dubbelt så mänga och fråntog dem en belägringskanon. Striden varade ungefär en timma. Under natten stormade fienden i flera omgängar de nämnde fästena, men blef hvarje gäng med stor förlust tillbakakastad. Nattens mör ker medgaf ej att med någon noggrannhet bestämma sifferbeloppet af deras förlust. En annan berättelse i Journal de Const., meddelar några närmare underrättelser om Mussa Paschas den 31 Maj timade död. Midt på dagen, under pågående strid, träffades Mussa i venstra sidan af en granat-skärfva; han lefde blott några få minuter, under hvilka han emellertid hann öfvertyga sig att det pågående anfallet skulle för ryssarne aflöpa lika fruktlöst som de föregående. Mot aftonen hade det lyckats ryssarne att anlägga en mina under första batteriet på Arab Tabia, men de som försvarade detta fäste hade tidigt nog märkt det, för att anlägga en kontramina, som sprängde 1 luften 350—400 ryssar af anfallskolonnen, hvilken höll sig i beredskap att intränga i breschen, i fall minan hade gjort sin verkan. Turkarne begagnade den genom denna explosion förorsakade oordningen till ett kraftigt utfall, som hade till följd att fienden tog till flykten och att hans förskansningar intogos. Turkarne förlorade jemförelsevis få personer. Ryssarnes förlust vid denna affär uppskattas till 5 å 6000 döda. Efter affären den 2 Juni läto ryssarne öfverföra större delen af sin packning till högra stranden., Om de sista striderna vid Silistria skrifves från Wien till Köln. Zeit. : Besättningens i Silistria tapperhet har den 15 dennes haft sin följd i ett faktiskt upphäfvande af beJägringen. Nämnde dag vid solnedgängen gjorde turkarne ett nytt utfall åt alla sidor, på samma gång en del af trupperna satte sig öfver till de framför fästningen liggande Donauöarne, förstörde batterierna, som ryssarne för det höga vattenståndets skull mäst öfvergifva, samt förnaglade kanonerna, under hvilken tid den turkiska artilleripersonalen uppförde strandbatt: rier på den sidan af fästningen som vetter åt vattuet, hvarigenom mn fullkomligt beherrskar de midtemot liggande öarne; från fästet Abdul Medschid gjordes under anförande af Hussein Pascha ett utfall af en annan del af besättningen, som segrande framgick öfver högar af ryska lik; ett stort antal fanor, kanoner, mörsare och vapen togos och ryssarne fördrefvos så fullkomligt ur sina positioner, att tarkarne äro fullkomligt herrar öfver hela trakten kring Silistria. Vid daggryningen varseblef man på vägen frän Kanara förposterna till de turkiska undsättningstrupperna, med hvilka de redan slagna ryssarne ånyo måste fortsätta striden, som slutade dermed att ryssarne i vildt lopp drogo sig öfver de fem broar, som de slagit nedanom Silistria och nödgades lemna hela belägringsartilleriet i sticket; dock lyckades det dem att under flygten förstöra det mellan första och andra bron belägna brohufvudet. Från flera håll har man sammanstämmande underrättelser derom att ryssarnes återtåg ur Stora Wallachiet fortfar. Ryssarne sägas bereda sig på att snart blifva anfallna vid Donaumynningarne. Flera hundrade man arbetade der rastlöst på anläggningen af tvenne nya redutter. Fyrtornet på Sulina-mynningens högra strand har blifvit förstördt, och på venstra stranden äro tre nya strandbatterier uppförda. De ryska trupper som stått i Ismail, GaSllacz och Braila berättas hafva till största delen satt sig i rörelse till Krim, och det troddes allmänt, att denna halfö innan kort skulle blifvaskådeplatsen för betydande strider. En berättelse från Galacz af den 15 Juni säger, att de trupper som varit uppställda i Dobrudscha, sedan några dagar börjat draga sig tillbaka i de fasta platserna Isaktscha, Tultscha och Matschin. Sjelfva landet är alldeles blottadt på trupper och Trajansvallen icke längre besatt. Äfven garnisonen i Hirsowa säges träffa förberedelser till återtåg. Af allt detta vill man nu sluta, att ryssarne ha för afsigt att uppgifva Dobrudscha och hålla stånd med sin fulla kraft först i Moldan, med linien Braila—Galacz såsom basis. Från Sofia berättas under den 15 Juni, att den franska öfversten Dieu ditkommit, för att besigtiga dervarande fästningsverk. Sedan den 12 Juni äro de engelsk-franska hjelptruppernai uteslutande besittning af Varna. Den turkiska garnisonen i denna fästning har till största delen aftågat till Schumla. BMS RR es MMA L-0Q — AA LA — — rn OM