ey UINVUAN UCL DGUL DIMVIL TVP qvalt. Sondapgen var
vädret lugnt och vackert, men emedan ängfartyget är
temligen smalt, bibehöll det dock alltid en viss vagg-
ning. Besättningen ombord var högst artig och för-
rekommande. Vi kommo till Hull mändags morgon,
men mäste invänta floden på e. m, för att komma
i land, hvilket skedde under ofantligt skrik och bul-
ler. Vära saker afgingo genast på jernvägen till Li-
verpool, men sjelfva stannade vi i Hull öfver natten.
Jag tog en af reskamraterna med mig, för att bese
staden, ock drack, tillsammans med honom, en spi-
kum the på ett ställe. När jag hade betalt, blefvo
vi allvarsamt tillsagda att dricka ännu en spilkum
utan betalning, och då ingen annan råd fanns, mä-
s:e vi beqväma oss dertill. — Hull påminner genom
dess buller och lyx om Stockholm (den största stad
jag ännu känner), men husen äro mörka, likasom luf-
ten var denna dag. Hvarje emigrant måste för natt-
qvarter här betala 6 pence och lika mycket för en
mugg godt kaffe, med så mycket hvetbröd man vill
ha. Vi lågo ganska godt, på simpla bord med ma-
drasser, lakan och täcken.
Kl. half 3 på tisdags e. m. suto vi på ångvagns-
trainen. Vi suto der ganska bra på träbänken, så-
som i en vanlig svensk bondstuga, och hade det rätt
roligt. Omkring 20 personer suto i hvar vagn och
hade ganska rymligt. Min granne, en beskedlig bond-
gumma, bjöd mig då och då konfekt och luktvatten.
Eogland är mycket, mycket vackert, med sin kla-
frisaa grönska. Slätter begränsade af höjder, som
s:odo gröna, antingen af edlade vexter, eller af löf-
s:og. Jag hade aldrig föreställt mig landet sä vac-
kert, ehuru det visserligen nu är den vackraste års-
tiden. Det svenska landskapet är blandadt med så
mycket grätt, genom trädesgärden och gärdesgårdar;
det engelska är helt grönt genom häckar och rotfruk-
ter planterade på trädena. Vi foro äfven genom ber-
giga trakter, ja, genom sjelfva de löfklädda bergen;
på ett ställe räckte en sädan fart genom bergstunneln
6 minuter. — Landet är mycket tätt bebygdt; på
vissa trakter så tätt, att det hela ser ut som en sam-
manhängande stad med gröna täppor och träd. Åt-
minstone ser det sä ut, då man flyger fram påjern-
vägen.
Vi framkommo till Liverpool kl. 10 på aftonen.
Jag räkade der genast nägra svenskar, kontorister
från Carlstad, som legat här en tid oeh ämnade sig
till Californien. Med dem var en ungrare, som ge-
nom sina vackra och lifliga drag skiljde sig skarpt
från engelsmännens alfvarsamma plumpuddingsansig-
ten. Ibland ser jag amerikanska sjömän i röda trö
jor och med frimodiga, glada och vackra ansigten,
men också fula, gement fula mulatter. På ett ställe
såg jag några skottar i sin nationaldrägt, spelande på
säckpipor. — Här ligga hundratals tyskar, som prata
orimligt och åro mycket häftiga, såsom då de t. ex.
få vänta på maten, Dä skrika de och väsnas så, att
svenskarne blott se på dem och skratta. — Sven-
skarne, som ligga här, äro lugna och stadiga, och de
svenska qvinnorna, sjeli(va mycket snyggare och ty-
stare än de tyska, bjelpa till med diskning och dy-
likt. De hålla sin morgonbön tillsammans, och sjunga
då alla som i en svensk kyrka. — Det är en fägnad
att se den svenska allmogen ibland andra nationers.
De se sä hyfsade ut, höfliga, men stela och tysta.
1 morgon — det är söndag i dag och vi ha säle-
des väntat snart en vecka — gå svenskarne troligen
ombord, ehuru fartyget kanske ej går förrän om
onsdag. Kosten, som här bestäs emigranterna, är i
mitt tycke icke att klaga på, och jag har ej heller
hört att nägon gjort det, men den tyste svensken sä-
ger icke mycket, om man ej frågar ut orden af ho-
nom. Emedan här är så fullt med tyska emigranter,
hafva madrasser ej kunnat anskaffas ät svenskarne,
men de klaga dock ej. Jag har blott hört en enda,
en sorts herrekarl, för öfrigt mycket hygglig, finna
det tråkigt att ligga på bara golfvet. — Emigranter-
nas rum äro vackra, ljusa, med frisk luft, hvilket är
en hufvudsak. -— Några närmare deitaljer om huru
emigranterna hafva det här, skall du få i nästa bref.
Jag har begagnat den tid jag legat här, att se mig
litet omkring på den engelska landsbygden i grann-
skapet af Liverpool och betrakta jordbruket härstä
des, och jag kan ej nog beundra bäde landets skön-
het och jordbrukets fullkomlighet. Jag har sett lor
ders boningar och arrendatorers, större och mindre.
Den engelska arbetaren är mycket lik den svenska,
men starkare till kroppen och härdare i sitt tal. Jag
talade långa stunder med dem och besvarade deras
nyfikna frågor om Sverge. Somliga arbetare på me
delmåttiga farms voro höfliga och muntra; på andra
ställen voro de räa och oborstade. Pa Lordsresiden-
set Klockstet Hall rädde en faslig lyx i stall och la-
dugårdar; till och med hönsen hade gaslysning, men
der sågo arbetarne mest trasiga och tryckta ut, all-
deles som på stränga herregårdar i Sverge. Dere-
mot mädde hästarne som herrar, ty de hade hvar sin
ora kammare och uppassades af storväxta, välklädda
drängar, som frustade på halmen, dä de rörde om
siröet ät hästarne, ett bruk, hvars mening eller nytta
jag ej förstär. — Parken omkring lordens egendom
är utmärkt skön; fria, öppna platser, med den fri
skaste grönska, omvexlade med stora partier af nä
stan ogenomtränglig löfskog. Jag såg der en tjäder-
höna eller hvad det var och visade en jägare, som
jag mötte, på henne, men han brydde sig ej derom,
utan sade bara att det var vackett väder, något som
engelsmännen gerna tala om, äfven dä man förut ej
tilltalat dem. Jag gick vidare till Isrd Derbys präk-
tiga ställe och såg harar springa orädda omkring i
det höga gräset. När jag kommit längt in i den täta
parken, på den kolsvarta vägen, träffade jag på en
grind, som var stängd. Efter gammal svensk vana
ville jag klifva öfver, men hindrades af en qvinna,
som bodde i grindstugan bredvid. I detsamma kom
en kärra körande och på den två feta karlar och en
polisbetjent med n:o 198 på kragen. När han fick hö-
ra, att jag ämnat klifra öfver grinden, tog han mig
fast och underrättade mig att det ej var tillätet at:
gå in i parkerna. Fastän jag ej bestred den saken,
ville han dock ej lemna mig i fred, emedan han
trodde mig vara en kringstrykande tjuf eller något
dylikt; särdeles bade ban mycket att göra med min
ylletröja, som jag bar lös under rocken. — Jag vi-
sade mitt pass, men som det var på svenska förstod
han det ej. En papperslapp, på hvilken de latinska
namnen på nägra gräs voro upptecknade, gjorde ho-
nom dock mesta bekymmer. Efter länga öfverlägg-
ningar med folket i grindstugan om hvad man skulle
före:aga med min underliga person, gingo vi in på
ett bättre ställe, hvars innehafvare kallades kap
ten. Jag infördes i ett mycket vackert rum, bygdt
som en kajuta, med fönster i taket, och satt der me-
dan poliskonstapeln visade mina papper för kaptenen.
Efter en stund blef jag inkallad till damerna, snyg-
gade mig bäst jag kunde och inträdde under qväfd.
skratt. Här begapades jag af kaptenen och haus
fruntimmer säsom en person af mycket högre rang
är de. För öfrigt voro de ytterst artiga, älskvärda
och belefvade i sitt bemötande mot mig. Kaptenen
afrådde mig frän dylika utflygter åt landet, ursäk-
tade poliskarlen och bjöd mig ett glas öl till afsked.
Utan detta lilla äfventyr hade jag ej fått se en en-
k landtlig invterieur, hvilken jag här faon högst
samt ytterst proper och nätt. Nar jag skiljdes
från poliskarlen var han mycket ödmjuk, och fragade
mig ilera gånger om vi voro vänner. Jag var nu
minst 7 engelska mil från Liverpool och det var snart
mörkt. Då jag gått en 3 å 4 mil hemät, frågade
jag en qvinna, som bar en skinka under armen, huru
läpvgt det var igen, hvarvid hon blef så förskräckt,
kt hon tog till fötterna och sprang. — När jag ändte-
ligen kom fram till Liverpool, var här full karaeval,
ty det var lördags afion. — Ett par knecktar i röda
ackor ha velat värfva mig till soldat. — —
Mera en annan gång.
Mu SO må matt ps rn a
— Klappandarne och de dansande borden i
iumerikanska senaten. Den 17 sistl. April
ysselsatte sig Förenta staternas senat med en peti-
ion rörande detta ämne, hvilken var försedd med
5.000 underskrifter, och hvaröfver en komrtittå af-
ifvit ett mycket vidlvfiigt betävkande. Det heter i
jetitionen: Fysiska och audliga fenomener af hemlig-