annat vis.. I det Stockholms Fruntimmers
förening ggläder sig öfver dessa uppväxande
systetförenningar, önskar den att träda med den
i närmare förbindelse, för att i samråd med
dem få boesinna samt kraftigare än hittills
kunna verkka till gagn och fromma för der
stora famiilj, som de samfällt ehuru på olika
orter åtagrit sig att vårda.
Stockhoolms Fruntimmersförening föreslå
derföre occh beder vänligen dessa föreningar.
att genomi deras sekreterare, eller en korres-
ponderandle ledamot, en gång årligen meddel:
föreningen i Stockholm det hufvudsakliga ai
deras verksamhet, tillstånd, medlemmars an.
tal m. m.; hvaremot denna skall göra sig til
en pligt och ett nöje, att besvara dessa med:
delanden genom motsvarande uppgifter om
sig och sin verksamhet, och skall sedermers
draga försorg om att en kort öfversigt af de:
hufvudsakliga af föreningarnes lif och arbete
hvart år må komma till allmänhetens känne-
dom.
Då Stoockholms Fruntimmersförening genom
sin offentltliga redogörelse af den 31 December
1853, (hvvilken, särskilt tryckt, är att tillgå i
Stockholmms boklädor) redan gifvit tillkänna
det förnänmsta af hvad den för närvarande har
att säga oom sig, behöfver den nu blott til-
lägga att dess organisation och verksamhet
hittills upppfyllt allt hvad man af den hoppats,
och ge i cdenna stund ämne till nya förhopp-
ningar; jaa, det blir allt mer visst för dess
tänkande medlemmar, att den (och alla lik-
artade föreningar) bära inom sig rika fram-
tidsfrön.
Bland de förhoppningar, som nu ligga oss
närmast och knoppas med den gryende våren,
är den, att under den stundande ljusa och
glada årstiden kunna bereda några nya, in-
hemska näringskällor för fattiga qvinnor och
barn, isymnerhet genom begagnande af natu-
rens prodlukter i vårt land. Vi äro öfverty-
gade om att mycket deraf nu förfares som,
rätt begaggnadt, skulle lända till både gagn och
nöje.) Vi bedja våra systerföreningar att
hjelpa oså att betänka detta, och att hvar i
sin provins eller på sin ort. gifva akt på hvad
denna kan erbjuda af egendomliga produkter
eller tillgångar för flit och konstfärdighet, och
vi bedja. dem. att framdeles meddela oss de-
ras erfarenheter eller upptäckter. Kunde vi
för detta Fändamål utfinna några inhemska nä-
ringsgrenar, icke kända eller icke så tillgäng-
liga i andra länder, så hade vi dermed öpp-
nat en ny utsigt för de fattiga barnens fram-
tid och vårt samhälles förkofran. Gud har
gifvit hvirt land, hvar ort, liksom hvar men-
niska et eget kapital att förränta. Låt oss
nogare är hittills taga reda på hvad Han gif-
vit oss i Sverge, hvar på sin ort och i sin
stad.
Vi önskade att de unga skyddsmödrarne, i
det de gladt dansa fram öfver den blomprydda
jorden, glädjande sig öfver Guds härliga gåf-
vor, måtte bära med sig denna tanke: Hvad
kan vara användbart för mina skyddslin-
gar?! .. 2
Vi bedja också våra unga väninnor att ihåg-
komma att den lilla källan är den stora flo-
dens moder; att de förtjusande Söderhafvets
öar, der palmer nu hvifta och evig sommar
blommar,, äro tillkomna genom föreningar af
obetydligga väsen, som hvar i sin cell lefvat
och verkzat för det helas lif.
Hvad kkoralldjuren utfört i.naturlifvets skym-
ning och. i hafvets djup, det kunna vi i högre
mening utföra i Guds ljus och till Hans ära.
Det är derföre ingen af oss som icke borde
hvar morgon väckas af dessa ord: Stig upp!
Du har stora ting att lefva för!
Derföre medan flottorna dåna på hafven och
folken väpna sig, rustande sig till stort krig,
vilja vi ördjupa oss i fredens värf, och stilla
i vår må lägga grunden till lyckligare tider.
Och a vi efter sommarens korta ferier här-
näst åter sammanträda i våra städer för att
möta de mörka och kulna dagar, må vi då
medföra glada nyheter för hvarandra och för
våra hem — de fattigas liksom de förmög-
nas — nya krafter till bön och arbete, de
vänliga makter som göra lifvet ljust och sjelfva
vintern warm.
De Fruntimmersföreningar i Sverge, som
vänligen vilja förbinda sig med oss på sätt
som vi här föreslagit, bedjas att innan årets
slt lemna derom svar, adresserade till ord-
föranden för Stockholms Fruntimmersförering
för barmvård. Fredrika Bremer.
Stockiolm, i Juni 1854.
) För e tid sedan påpekades i Aftonbladet vigten.
af insanlandet af grankåda för tillverkning och
utförse af terpentin. Arligen falla millioner kot-1.
tar frå våra tallar och granar, hvilkas uppsam-
lande skulle ge mänget fattigt barn en liten för- I
tjenst, emedan de utgöra ett förträffligt surrogat
för kol under våra grytor i staden och på landet.
Mossor och tufvor, ris och halm kunna bli källor
till rikedom. Möångfaldiga välgörande örter betäcka
) våra ängar och kullar, vinkande oss att komma och
hemta dem. Vi nämna här blott nägra få af na-
turens råämnen, som kunde insamlas af qvinnor
och barn; många flera finnas; många kunde äfven
förarbetas till nyttiga eller prydliga ting. — Vore
det ej möjligt att på flera orter, genom fattiga
barns arbeten, bereda till hvar jul en liten barn-
bazar, der rikare mans barn kunde köpa leksaker
eller hvad nyttigare är, allt tillverkadt af barna-
händer, som derigenom blifvit öfvade till flit och
behändighet? Vi fråga blott — och det är lätt
att fråga. Vi vänta svaret af dem, som äro mer
kloka och qvicka än den frågande.
RIKSDAGEN.
— Ridderskapet och Adeln.