RIKSDAGEN. Ridderskapet och Adeln. lPlenum den 7 Juni, f. m. Efter justering af åtskilliga protokollsutdrag förekom hr Tersmiedens, N., ända sedan den 20 Maj på bordet hvilande mcetion, att Rikets Ständers beslut om uppsägning-rättens upphörande och räntepersedlarnes lösen efter medelpris icke måtte verkställas utan i sammanhang med beslutet om grundräntornas förenkling. Härom uppstod en särdeles varm diskussion, som öppnades af hr Dalman, W. F., som undersökte motionens bäde materia och form samt ansäg den vara både ändamälslös och lagstridig. Kammarrädet grefve Wrangel, T., bestridde likaledes motiverna och visade huru frägorna om räntornas förenkling icke hade nägot sammanhang med den om deras utgörande, samt att dessas sammankedjande skulle endast föranleda ett oskäligt uppehäll m. m. I samma anda yttrade sig hr Ehrenborg och grefve Posse, G, i ett särdeles varmt föredrag; friherre Raab, A., likaledes; hr Hjärne, hrr Palmcerantz, Cederschiöld, R.., och Rivvmg, H. Vr Tersmeden var sjelf frånvarande. Hans talan utfördes af friberre August Stjermstedt och grefve Liljencrantz samt slutligen äfven i viss män af grefve Ugglas, L. Vid anställd votering emellan bifall och motionens läggande till handlingarne vann den förra meningen med 40 röster mot 35. Derefter förekom och äterremitterades lagutskottets betänkande angående utvidgad testament rätt, med anmärkningar af grefve G. Lagerbjelke om mera frihet för testamenten inom börden samt hr Dalman, hvilken framkallade fördelarne af att vid denna riksdag åtminstone få testamentsrätten, likasom förut arfsoch giftorätten, lika för land och stad, så att man äfven i stad skulle kunna fritt disponera öfver sin ärfda och förvärfda kapitalförmögenhet som ock sin aflinge fastighet. Äfven andra punkten i betänkandet angående rättighet att på lifstid förläna ett af sina ärfda hemman, äterremitterades.