RIKSDAGEN.
Ridderskapet och Adeln.
lPlenum den 7 Juni, f. m.
Efter justering af åtskilliga protokollsutdrag före-
kom hr Tersmiedens, N., ända sedan den 20 Maj på
bordet hvilande mcetion, att Rikets Ständers beslut
om uppsägning-rättens upphörande och räntepersed-
larnes lösen efter medelpris icke måtte verkställas
utan i sammanhang med beslutet om grundräntornas
förenkling. Härom uppstod en särdeles varm diskus-
sion, som öppnades af hr Dalman, W. F., som un-
dersökte motionens bäde materia och form samt an-
säg den vara både ändamälslös och lagstridig. Kam-
marrädet grefve Wrangel, T., bestridde likaledes
motiverna och visade huru frägorna om räntornas
förenkling icke hade nägot sammanhang med den om
deras utgörande, samt att dessas sammankedjande
skulle endast föranleda ett oskäligt uppehäll m. m.
I samma anda yttrade sig hr Ehrenborg och grefve
Posse, G, i ett särdeles varmt föredrag; friherre
Raab, A., likaledes; hr Hjärne, hrr Palmcerantz, Ce-
derschiöld, R.., och Rivvmg, H. Vr Tersmeden var
sjelf frånvarande. Hans talan utfördes af friberre
August Stjermstedt och grefve Liljencrantz samt
slutligen äfven i viss män af grefve Ugglas, L.
Vid anställd votering emellan bifall och motionens
läggande till handlingarne vann den förra meningen
med 40 röster mot 35.
Derefter förekom och äterremitterades lagutskottets
betänkande angående utvidgad testament rätt, med an-
märkningar af grefve G. Lagerbjelke om mera frihet
för testamenten inom börden samt hr Dalman, hvil-
ken framkallade fördelarne af att vid denna riksdag
åtminstone få testamentsrätten, likasom förut arfs-
och giftorätten, lika för land och stad, så att man
äfven i stad skulle kunna fritt disponera öfver sin
ärfda och förvärfda kapitalförmögenhet som ock sin
aflinge fastighet. Äfven andra punkten i betänkandet
angående rättighet att på lifstid förläna ett af sina
ärfda hemman, äterremitterades.