oaktadt han af en talare ganska allvarligt interpellerades, äfvensom ännu mer att kontrasignanten af K. M:ts proposition vid denna riksdagen, hr statsrådet frih. Palmstjerna, helt och hållet omotiveradt öfvergaf sin egen proposition och biträdde statsutskottets förslag, hvilket i flera väsentliga delar är derifrån afvikande, oaktadt flera talare af oppositionen tycktes föredraga K. M:ts proposition framför utskottets dertill gjorda amandemanger. Huru skall man förstå detta? eller är det kanske icke ministörens allvar att föra denna sak till slut? Är de: blott för att synas, som den framlagt sin proposition? och vill den än ytterligare förlänga striden med de skattdragande i denna lifsfråga, men ändå, såsom Pilatus, kunna säga, att den tvager sina händer? rer EEE