tryckligeen sagt att dertill fordrades rikliga an-
slag, eni allt omfattande krigisk verksamhet
m. m. Vi hafva aldrig sagt att fråga varit
om Engeelsmäns och Fransmäns uppträdande
i Finlanaod, vi hafva blott uttryckt, ifall det
skulle deerom blifva fråga, hvad vi då kunna
uträtta.
Det vii hafva påstått och ännu påstå, är:
1, Möjligheten af utrustandet af 60,000
man att användas utom Sverges gränser.
2. Möjligheten af anskaffandet af tillräck-
ligt antal fartyg för dessa 60,000 mans fö-
rande öfver hafven. Svårigheten deraf hafva
vi dock erkänt, och kostnaden deraf aldrig
förnekat.
3. Den större lättheten för England och
Frankrike, i fall dessa skulle besluta sig till
ett sådant företag, att landsätta 60,000 man
på en eller på flere hvarandra närliggande
öar i Fimska viken, än att öfversända en större
styrka till Turkiet, som är en längre väg.
4. Transportlättheten för underhållande af
desse 120,060 man.
5. Lämpligheten af utväljandet af en ope-
rationsbas så nära Petersburg som möjligt, d.
Vv. s. så nära Petersburg som ur strategisk
synpunkt är möjligt, utan att behöfva fästa
afseende på de trupper, som i Finland stode
i vår rygg.
6. Omöjligheten af en marsch öfver ett
fruset Ålands haf.
Dessa 6 punkter har Sv. T. velat gendrifva,
men huru den lyckats deruti må den opar-
tiske dömma.
Mot I:sta punkten säger Sv. T. att under-
hållandet af 60,000 man kostar 4 millioner i
månaden. Detta veta vi lika väl som Sv.
T. och Mmfva derföre sagt att till underhål-
landet af dessa 60,000 man erfordras subsi-
dier. Hö är fråga ej om underhållandet, utan
om utrusgandet, och om omöjligheten deraf
har Sv. I. ej nämnt ett ord. Förslagsvis kunna
vi uppgifv att till dessa 60.060 mans fullstän-
diga utrstande ätgår en summa af högst
2,500,000, eller en lika summa med den som
redan är beviljad till upprätthällandet af Sver-
ges neutralitet.
Mot 2:dra punkten har Sv. T. ej gjort nå-
gon anmäirkning. Vid svårigheten att anskaf-
fa tillräckkliga transportfartyg tycktes oss dock
att en tiddning, som gör anspråk på militärisk
bildning, ii främsta rummet bort hafva uppe-
hållit sig. .
Mot 3:ddje punkten invänder Sv. Tidn. patt
de Engelsska och Fransyska trupperna land-
sättas deliWvis och 40 mil från krigsorten,; men
att det ej j är lättare att Jandsätta en vida min-
dre styrkaa äfven delvis på en eller på flera
hvarandra r närliggande öar och hvilka till följe
af herravälildet öfver hafvet äro i skydd mot
fienden, ddet återstår Sv. T. att bevisa. Att en
organiseraad armå, bestämd att tillbakaslå en
fiende, står på 40 mils afstånd från denna
fiende, det måtte väl ej Sv. T. anse som nå-
gon förde. Det vigtiga är att kunna ostörd
af fienden koneentrera sin armå.
Mot 4:de punkten invänder Sv. T. att En-
gelsmännen behöfva biffstekar och att sven-
ska fältprcovianten vore beräknad på kortare
tider. I ödenna proviant ingå likväl både kött,
fläsk och. ärter. Vill dock Sv. T. nödvän-
digt för sibina oxars skull, så kunna vi dubbla,
fyrdubbla, , åttadubbla de 60 fartygen, och få
då en sunmma af 484 fartyg eller lika många
som Fianasoserne ensamme 1830 öfversände
till Algier. När härtill kommer att ej pro-
vianten behöfver öfverföras på en gång, utan
fartygen kunna komma och gå, så påstå vi
ännu en gång att transporten af föda, foder
och ammunition är en obetydlighet för 3:ne
sjöfarande nationer.
Vid 5:te punkten säger Sv. T.: författaren
saknar uppenbarligen allt begrepp om hvad
det vill säiga att fjerran ifrån landsätta, i fiendt-
ligt land och fientlig närvaro, en stor armå.
Författarem är för mycket gentleman att be-
möta uttryrcket saknar allt begrepp; han får
endast äram nämna att det ej är fråga om att
fjerran ifriån landsätta ifiendtlig närvaro utan
att, sedan stridskrafterna äro koncentrerade
på ett för fienden fullkomligt oåtkomligt stäl-
le, öfverfööra dessa krafter till utgångspunk-
ten för opperationen. Det är möjligt att en
mindre fieendtlig styrka är tillstädes vid ut-
skeppningeen, hvilken dock ej torde hafva så
stora svårijgheter som Sv. T. förespeglar, när
de förenade flottornas grofva artilleri kan
hålla denna styrka på behörigt afstånd och
mägtigt wderstödja intagandet af de första
positionerra. Det är likväl mera troligt att
fienden, i okunnighet om den utsedda land-
stigningspunkten och till följe af de förenade
makternas lätthet att förmedelst ångan hastigt
flytta trupper, ej är tillstädes.
Om Sv. T. behagar kasta en blick på kar-
tan öfver Finland, så torde den finna att t.
ex. en häir landsatt i trakten af Wiborg ej
hade någott att frukta af de trupper, som stå
i dess rygg i Finland; ty emellan Wiborg
och Kexholm finnas erdast 2:ne anmarsch-
vägar gående öfver smala pass).
Vid 6:te punkten erkänner Sv. T. omöjlig-
heten af ea marsch öfver Alands haf, och be-
nämner en sådan till och med befängd. Det
är ej mer vi vilja. Sv. T. tillägger dock att
det vore kiänbart, att i Upland hafva trupper
samlade för att möta en öfver Ålands hat
tågande mindre styrka. Ja, det skulle kan-
ske under en 5 å 6 veckors tid, som det be-
höfdes, kosta en million eller något derutöf-
ver. Dock, då hafvet ligger ena dagen och
kan båsa upp den andra, vore det vida kän
barare för Ryssland, att efter slutadt och före
väntadt fälttäg blottställa sig för att till s.sta
man förlora den öfversända styrkan.
Slutligen utbrister Sv. T. Gif oss ett stort
ett fosterlindskt mål, der framgången icke vore
en drömbill, segern icke ett irrsken!! Målet är
således ej stort, ej fosterländskt, om fram-
gången ej är viss, segern säker.
Jo vi anse det för stort, när striden gäller
frihet och ljus; för fosterländskt, när striden
gäller Ryssslands öfvervägande inflytande öfver
Suropa. Segrar Ryssland i denna pågående
kamp, bliifva både Sverge och Turkiet förr
eiler sednaare beroende af denna makt. Ryss-
Jasd måstte,, som en Priussisk representant
nv a A2 mlktiat uttrunkta tim nhaftra (Wraecennd