Bondeståndet. Plenum den 4 Maj, e. m. Sedan föredragningen af tullbevillningsfrågan börjat med art. Fjädrar ej specif:cerade och utskottets fram ällning härutindan, liksom i fråga om-rubriken Flaskroder, blifvit gillad, uppstod diskussion om artikeln Fläsks, hvars införselstull utskottet tillstyrker mätte nedsättas från 36 sk. till 18 sk. lispundet. Sandstedt, ledamot af bevillningsutskottet, yrkade först 30 sk., utan att derför andraga något enda skäl, utom sitt tycke, men då kamraterna straxt bredvid på bänkarne började halfhögt ogilla hansliberalitet att pruta med 6 sk. på tullen, så ätergick han genast villigt 1 yrkande på gamla tullsatsen, utan att nu heller r uppgifvandet af sitt förut yttrade tycke framställa nagot skäl. Medin tog då saken om hand och motiverade behofvet af den gamla tullsatsen, med en erinran: om den svära ställning. hvari den mindre jordbrukaren skulle komma efter den nya bränvinslagstiftningens antagande, hvilket gör nödvändigt för bonden att använda sina potäter och sin slösäd till gödboskapen, och om då genom låga tullsatser ladugårdens produkter skulle falla i vanpris, så vore hans belägenhet än ytterligare förvärrad. Detta upptogs med mycket bfall af de prohibitiva bröderna, hvilka till största delen instämde med Medin oeh yrkade gamla tullsatsen. Johan Petter Danielsson medgaf att wränvinslagstiftningen skulle hafva ettsvärt inflytande på den mindre jordbrukarens ställning, men trodde ej let vara nödvändigt att bibehålla dem gamla tullen och ej heller möjligt att få den äsatt ett födoämne, hvaraf alla äro i behof, men ville, för att gä en medelväg och för att på en gang gä motparterna till mötes och framställa något som kanske. kunde ha hoppet att lyckas, för sig föreslå 24 sk. tullsats. Petter Mårtensson ville bibehålla den: gamla tullen. Sahlström talade för bifall till utskottets förslag. I den nya bränvinslagstiftningen fann han ett skäl att förmoda en ökad och bättre ladugärdsskötsel, som ock Medin medgifvit, och med en sädan vore det ingen fara för öfverdrifven införsel af fläsk, då det utom tullen skulle bära frakt och en mängd andra afgifter, och för öfrigt hade fläsket på de sednare ren i allmänhet hällit sig i högt pris, hvilket i år -luppnätt en oerhörd höjd, och det vore således ej skäl att befara nägon våda för landtmannen af 18 sk. tull. Nils Nilsson från Örebro län och Hultman m. fl. instämde. Förre talmannen Nils Persson talade för J. P. Danielssons förslag om 24 sk. Johannes Nilsson från Skåne, en af motionärerna i saken, var deremot för utskottets förslag och erinrade att fläsk sälts hu i Stockholm till 6 rdr 32 sk. pr lispund och att sä ledes detta vigtiga födoämne redan utan tull var nog dyrt. Ola Månsson ville helst att utskottets förslag skulle bifallas, men om ståndet skulle besluta 24 sk tull, så ville han ej strida emot. Med honom in stämde Daniel Dahielsson från Örebro län och flera Ola Svensson talade för 24 sk., Rudberg deremot fö gamla taxan. Bengt Gudmundsson äter för J. P. Da nielssons förslag och hemställde till de vänner, son voro så envisa att bibehålla den gamla taxan, om de ej vore klokt att ibland gifva efter, hvarigenom de kunde gå lättare och utan så mycken trist. Pettes Jönsson i Träslända tyckte gamla tulltaxan vara er! gammal och bepröfvad vän, vid hvilken det vore bäs att hälla fast; de som förordade det nya förslage hade deremot fått fatt på en ny bekantskap, son sonu var oprörvad, och i hvilken de derföre ej bord vara så inbitna. För öfrigt svarade han Johan Ni! son, att fläsk sälts här för 4 rdr 32 sk. de sednar dagarne och trodde att uppgiften om 6: 32 säsol pris vore ett misstag. Johan Nilsson bad då brodre från Träslända lugna sig öfver natten, så skulle ha af köparens egen mun få höra att man verklige nödgats betala uppgifna belopp. Lekberg önskade k förslag, men då det uppstod frå; (E 3 v kt J Ner )eSS öftt2ptill. zre Ifall ät utskottets. 33 GJa