oeh hårdare beskattad än alla andra näringar. Häri
instämde br Wahlström (äfven bergsbruksidkare). :
- Brukspatton Indebetou fann sig med änledning af
förhållanden, som under riksdagen irträffat, böra sätts
fråga, om tiden iör borttagande af utförselsförbudel
va var väl vald. Han erinrade nemligen om det ny-
igen utfärdade och straxt derpå till en del ätertagna
örbudet mot jernutförsel i England, hvilka ätgärder
an betecknade såsom sympiomer till ett vacklande
Englands tull-lagstiftning. Skulle emellertid stån-
et ej bevilja äterremiss, utan besluta utförselsförbu-
ets borttagande, så föreslog hr I. att tullen måtte
lifva 1 rår 24-sk. bko. Den föreslagna införsels-
ullen å tackjern ansåg han deremot snarare för hög
in för läg, i betraktande af det lägre värde som det
iiländska tackjernet måste anses ega i jemförelse
ned det svenska, hvarföre han förordade den af EK.
M. föreslagna särskilda licens för gjuteriernas behof
af denna vara, men byste deremot fruktan att,
om import i allmänhet finge ega rum, så skulle möjli-
gen de svenska stängjernsbraken begagna utländskt
tackjern, och derigenom misskreditera det svenska
stängjernet. Fir Hasselrot instämde.
Br Gezelius fann principen att borttaga förbuden
bde teoretiskt och praktiskt origtig; fruktade att ut
rseln af svenskt tackjern skulle leda till undergäng
för de bruk som ej ha egna grufvor, och att inför-
sein af utländskt skulle skada den svenska stängjerns-
tillverkningen. Yrkade återremiss under åberopande
af grefve Gyldensitolpes reservation.
Brukspatron Rettig förklarade sig hafva inom utsk.
ifrat för förbudens borttagande. Ansäg det orättvist
att förmena gjuteri- och machinverkstadsegare ati
köpa sina behof af gjutjern der de kunna få det för
bittre pris. De mäste nu betala det orimligt högt,
ja dubbelt emot det naturliga priset. Ett billigare
is på tackjern skulle äfven vara ytterst fördelaktigt
ec det fattigare folket, som kunde få sina grytor,
pannor m. fl. nödvändighetsartiklar till ett drägligare
ris. Den föreslagna införselstullen, utgörande 167,
proc , ansäg tal. emellertid för hög, och föreslog nu
32 sk. bko. Men vill man säledes tillåta införsel, st
mäste man äfven tillåta utförsel. Det är lika orätt-
vist att hindra tackjernstillverkaren att sälja sin vara
till hvem som helst. Tal. erinrade huru tackjerns-
blåsningen måhända är den vigtigaste grenen af jern-
tillverkningen samt huru illa, och utan all ledning af
hvad vetenskap oeh teori gifva vid handen, den nui
allmänhet bedrifves. Med så beskaffadttackjern må
ste emellertid stångjernstillverkaren läta sig nöja,
kanske till ett högt pris, och han må arbeta efter
hvilken metod som helst, kan han aldrig ästadkomma
aunat än en dålig produkt. En fri tackjernshandel
ar således nödvändig för att gifva en lyftning ät
handteringen, annars kommer den att fortfarande,;liksom
bedrifvas på samma sätt som för flera sekler till-
aka.
Många instämde.
Hr Wedberg, under diskussionen betecknad såsom
Sveriges största tackjernshandlare samt såsom tillver-
kare af både stångjern och tackiern, fann det äfven
zlådjande att man nu synes vilja frängå förbuden.
Ban ansäg att man kunde vara liberal i:denna som
i andra grenar af tullagstiftningen och förordade ut-
skottets förslag.
Hr Ekelund uppläste sin reservation mot förbuden:
borttagande. Skulle de emellertid försvinna, önskade
han utförselstullen bestämd till 1 rdr 24 sk.
Hr Almgren lemnade åsido sina enskilda åsigter om
o-ttan af förbudens bibehållande och förordade blot
ait det måtte machintillverkarne medgifvas att mer
kommerskollegit tillstånd få införa tackjern till en tul
af d Vy.
Hr Rydin uttydde det engelska utförselsförbudet på
så sätt, att oaktadt England och Frankrike nu äro så
sita vänner att de kunna äta ur samma skäl och drick:
or samma mugg, och oaktadt de äro sinnade att klyfv:
den fläckta örnen som en halmsta slax, så har Eng
laad dock vidtagit denna åtgärd af fruktan att Frank
rike, som medgifvit några lättnader för jerninförsel,
skalle genom tillgängen på engelskt jern blifva er
furlig rival för den engelska machintillverkningen
Tal. drog häraf den slutsats, att England är liberal
ott så länge det ser sin fördel dervid. Ville föj
rigt ej yttra sig i sjelfva frågan.
Hr Schwan erinrade att det engelska utförselsförbu
et blifvit utfärdadt blott i afseende på Ryssland
nedan engelska regeringen trodde sig veta att de
Ryssland var brist på kulor och på jern att smid:
apen af. Förbudet gäller således blott punkter öste
om Öresund oeh öster om Malta; men ingenting hin
d-ar jernutförsel till Frankrike och alla andra lände
i veriden. Tal. förordade derefter uti ett läfgre fö
redrag förbudens afskaffande. Han visade huru i eI
ådan ätgärd läg fröet till tackjernstillverkningen
tning till en mihända nu icke anad höjd; — vi
ade. huru det för närvarande är omöjligt för vår
sjuterier och verkstäder att erhälla godt och fö
dem lämpligt lättflytande tackjern: — visade hur
fullkomligt grundlös deras farhåga är, som i el
låten tackjerns nförsel se en fara för den svensk:
stångjernstillverkningen; inga jernbruk finnas nemli
zon vid kusterna och frakten derifrån och upp til
druken inne i landet skulle utgöra minst 2 rdr bk
pr sk och är följaktligen sä dryg, att den af er
an vara ej kan dragas; om någon likväl skull
aida af sådant tackjern, skulle han mähända först:
iret finna köpare till sin vara, men säkert ej de
andra. Det höga priset på svenskt tackjern inon
landet och den höga frakten på den tunga varan gö
let i öfrigt sannol:kt att högst ringa qvantiteter så
dant jern skola komma att utföras. Norges exempe
år i detta afseende upplysande. Yrkade införseltulle
bestämd till 32 sk. och utförseltullen till 1 rdr.
Hr Wern önskade äterremiss, för att med tullen
asättande mätte anstå till dess beskattningsfråga
sifvit afgjord och till dess den äfven under behand
Ing varande frägan om tackjernstillverkningens fr
zörande blifvit pröfvad; men trodde dock att ma
redan nu kunde besluta om förbudens borttagande
en ätgärd, hvars vigt och nytta han i ett längre sal
rikt anförande ädagalade. .
Hr Wijk förordade en införselstull af 32 sk. oc
en utförselstull af I rdr.
Sedan diskussionen blifvit slutad och proposition p
återremiss med nej besvarad, bestämde ståndet uta
votering införselstullen till 32 sk. pr skeppund. I a
seende på utförselstullen voterades emellan 1 rdr oc
Å1 rår 24 sk. pr sk, dervid den förra siffran segrac
med 38 röster mot 10.
Bondeståndet.
Plenum den 4 Maj, e. m.
Sedan föredragningen af tullbevillningsfrågan börj
med art. Fjädrar ej specif:cerade och utskottets frar
ställning härutindan, liksom i fråga om-rubriken Flas
roder, blifvit gillad, uppstod diskussion om artike
Fläsk. hvars införselstull utskottet tillstyrker måt