oeh hårdare beskattad än alla andra näringar. Häri instämde br Wahlström (äfven bergsbruksidkare). : Brukspatton Indebetou fann sig med änledning af förhållanden, som under riksdagen irträffat, böra sätts fråga, om tiden iör borttagande af utförselsförbudel va var väl vald. Han erinrade nemligen om det nyigen utfärdade och straxt derpå till en del ätertagna örbudet mot jernutförsel i England, hvilka ätgärder an betecknade såsom sympiomer till ett vacklande Englands tull-lagstiftning. Skulle emellertid stånet ej bevilja äterremiss, utan besluta utförselsförbuets borttagande, så föreslog hr I. att tullen måtte lifva 1 rår 24-sk. bko. Den föreslagna införselsullen å tackjern ansåg han deremot snarare för hög in för läg, i betraktande af det lägre värde som det iiländska tackjernet måste anses ega i jemförelse ned det svenska, hvarföre han förordade den af EK. M. föreslagna särskilda licens för gjuteriernas behof af denna vara, men byste deremot fruktan att, om import i allmänhet finge ega rum, så skulle möjligen de svenska stängjernsbraken begagna utländskt tackjern, och derigenom misskreditera det svenska stängjernet. Fir Hasselrot instämde. Br Gezelius fann principen att borttaga förbuden bde teoretiskt och praktiskt origtig; fruktade att ut rseln af svenskt tackjern skulle leda till undergäng för de bruk som ej ha egna grufvor, och att införsein af utländskt skulle skada den svenska stängjernstillverkningen. Yrkade återremiss under åberopande af grefve Gyldensitolpes reservation. Brukspatron Rettig förklarade sig hafva inom utsk. ifrat för förbudens borttagande. Ansäg det orättvist att förmena gjuterioch machinverkstadsegare ati köpa sina behof af gjutjern der de kunna få det för bittre pris. De mäste nu betala det orimligt högt, ja dubbelt emot det naturliga priset. Ett billigare is på tackjern skulle äfven vara ytterst fördelaktigt ec det fattigare folket, som kunde få sina grytor, pannor m. fl. nödvändighetsartiklar till ett drägligare ris. Den föreslagna införselstullen, utgörande 167, proc , ansäg tal. emellertid för hög, och föreslog nu 32 sk. bko. Men vill man säledes tillåta införsel, st mäste man äfven tillåta utförsel. Det är lika orättvist att hindra tackjernstillverkaren att sälja sin vara till hvem som helst. Tal. erinrade huru tackjernsblåsningen måhända är den vigtigaste grenen af jerntillverkningen samt huru illa, och utan all ledning af hvad vetenskap oeh teori gifva vid handen, den nui allmänhet bedrifves. Med så beskaffadttackjern må ste emellertid stångjernstillverkaren läta sig nöja, kanske till ett högt pris, och han må arbeta efter hvilken metod som helst, kan han aldrig ästadkomma aunat än en dålig produkt. En fri tackjernshandel ar således nödvändig för att gifva en lyftning ät handteringen, annars kommer den att fortfarande,;liksom bedrifvas på samma sätt som för flera sekler tillaka. Många instämde. Hr Wedberg, under diskussionen betecknad såsom Sveriges största tackjernshandlare samt såsom tillverkare af både stångjern och tackiern, fann det äfven zlådjande att man nu synes vilja frängå förbuden. Ban ansäg att man kunde vara liberal i:denna som i andra grenar af tullagstiftningen och förordade utskottets förslag. Hr Ekelund uppläste sin reservation mot förbuden: borttagande. Skulle de emellertid försvinna, önskade han utförselstullen bestämd till 1 rdr 24 sk. Hr Almgren lemnade åsido sina enskilda åsigter om o-ttan af förbudens bibehållande och förordade blot ait det måtte machintillverkarne medgifvas att mer kommerskollegit tillstånd få införa tackjern till en tul af d Vy. Hr Rydin uttydde det engelska utförselsförbudet på så sätt, att oaktadt England och Frankrike nu äro så sita vänner att de kunna äta ur samma skäl och drick: or samma mugg, och oaktadt de äro sinnade att klyfv: den fläckta örnen som en halmsta slax, så har Eng laad dock vidtagit denna åtgärd af fruktan att Frank rike, som medgifvit några lättnader för jerninförsel, skalle genom tillgängen på engelskt jern blifva er furlig rival för den engelska machintillverkningen Tal. drog häraf den slutsats, att England är liberal ott så länge det ser sin fördel dervid. Ville föj rigt ej yttra sig i sjelfva frågan. Hr Schwan erinrade att det engelska utförselsförbu et blifvit utfärdadt blott i afseende på Ryssland nedan engelska regeringen trodde sig veta att de Ryssland var brist på kulor och på jern att smid: apen af. Förbudet gäller således blott punkter öste om Öresund oeh öster om Malta; men ingenting hin d-ar jernutförsel till Frankrike och alla andra lände i veriden. Tal. förordade derefter uti ett läfgre fö redrag förbudens afskaffande. Han visade huru i eI ådan ätgärd läg fröet till tackjernstillverkningen tning till en mihända nu icke anad höjd; — vi ade. huru det för närvarande är omöjligt för vår sjuterier och verkstäder att erhälla godt och fö dem lämpligt lättflytande tackjern: — visade hur fullkomligt grundlös deras farhåga är, som i el låten tackjerns nförsel se en fara för den svensk: stångjernstillverkningen; inga jernbruk finnas nemli zon vid kusterna och frakten derifrån och upp til druken inne i landet skulle utgöra minst 2 rdr bk pr sk och är följaktligen sä dryg, att den af er an vara ej kan dragas; om någon likväl skull aida af sådant tackjern, skulle han mähända först: iret finna köpare till sin vara, men säkert ej de andra. Det höga priset på svenskt tackjern inon landet och den höga frakten på den tunga varan gö let i öfrigt sannol:kt att högst ringa qvantiteter så dant jern skola komma att utföras. Norges exempe år i detta afseende upplysande. Yrkade införseltulle bestämd till 32 sk. och utförseltullen till 1 rdr. Hr Wern önskade äterremiss, för att med tullen asättande mätte anstå till dess beskattningsfråga sifvit afgjord och till dess den äfven under behand Ing varande frägan om tackjernstillverkningens fr zörande blifvit pröfvad; men trodde dock att ma redan nu kunde besluta om förbudens borttagande en ätgärd, hvars vigt och nytta han i ett längre sal rikt anförande ädagalade. . Hr Wijk förordade en införselstull af 32 sk. oc en utförselstull af I rdr. Sedan diskussionen blifvit slutad och proposition p återremiss med nej besvarad, bestämde ståndet uta votering införselstullen till 32 sk. pr skeppund. I a seende på utförselstullen voterades emellan 1 rdr oc Å1 rår 24 sk. pr sk, dervid den förra siffran segrac med 38 röster mot 10. Bondeståndet. Plenum den 4 Maj, e. m. Sedan föredragningen af tullbevillningsfrågan börj med art. Fjädrar ej specif:cerade och utskottets frar ställning härutindan, liksom i fråga om-rubriken Flas roder, blifvit gillad, uppstod diskussion om artike Fläsk. hvars införselstull utskottet tillstyrker måt