tullen måtte vid sitt förra belopp bibehällas. Hr S.P: yrkade alltså att tullen mätte, i öfverensstämmelse med P! KE. M:s förslag, fastställas till 1 sk. 4 r., hvilken tull IP sats han förmodade att K. M. i alla fall kommer att 3 bibehålla. Denna mening biträddes af hrr Gustafson och Lund; hvaremot hrr Almgren, Ekehind, Brinck och åv Brödin yrkade att ståndet, säsom en medelväg, mättelt! vidhålla utskottets förslag, dervid den sistnämnAe er-1V inräde att ståndet nyss beslutat en icke coväsendtligt nedsättning i tullen å bly, hvilket väl ock . här borde P tagas i betraktande. Sedan de, som yrkatt en lägre l2 tullsats än utskottet föreslagit, derifrån affstått, seg-1 rade utskottets förslag med 40 röster mot : 9. k Tullen å ofärgadt bomullsgarn är af utskkottet bibe-h hållen vid sitt nuvarande belopp 4 sk. por . HFrrj2 Bjerta och Brinck hade motionerat nedsätttning deraf, 2 den förre till 3 sk., den sednare till 2 sk.. 8 r. Hr Brinck förordade nu antagandet af detta siitt förslag, styrkande han med kalkyler, att tull och omkostnader vid import äf. bomullsgarn för närvarande utgjorde 35?, ; af varans värde, hvadan han ansääg klart att nägon väda för spinnerierna ej kunde uppsostå genom antagande af den af honom föreslagna tullsaatsen. Den af hr Bjerta föreslagna nedsättningen till ::3 sk. för-13 ordades deremot af hrr Hagman, Nygren, Ååsbrinck,l! Ekenman, Boman, Hesselgren, Hasselrot, i Berger och i Falhem. Erinrande dessa herrar hurusonm bomulls-5 garnet är råämne icke blott för en fabrikssnäring af stor omfattning, utan äfven för en vidt uttbredd hus: slojd. Den i allmänhet hyllade grundsatsen, att berela tillgång på råämne till bästa möjliga pris, borde således äfven i detta fall få göra sig gällande, såln. mycket mer som det här gällde -ästadkommande af la em produkt, hvilken tillhör de-första och oundgängligaste nödvändighetsvarorna för det stora flertalet af l2 nationen, och man redan erkänt och såsom grund. sats antagit att sådana -nödvändighetsvaror böral? så htet som möjligt genom tullbeskattniog fördyras. Att i förevarande fall blifva trogen de båda stora lv grundsatser man för sig uppställt kunde dessutom så mycket mindre möta några betänkligheter, som fabrikanterna sjelfva (uti hr Hjertas motion) erkänt att en tull af 3 sk. för dem utgjorde ett fullt tillräckligt : skydd. i De talare som yrkade tullens bibehållamde vid sitt ! nuvarande belopp gjorde detta ur mycket olika syn punkter. Hrr Kock och Palander ville det på den grund att de ansågo det välgörande att en hög tull skulle uppmuntra till flera fabrikers anläggande, hvilka skulle sinsemellan konkurrera och på denna väg den önskade prisnedsättningen vinnas. Hr Arnberg syntes vilja bibehålla den höga garntullen för att få ett) motiv till bomullsväfnaders beläggande med högrel? tull än den utskottet: föreslagit, ty hr A. terkände förjd öfrigt icke blott riktigheten af den utaff hr Brinck ! framlagda kalkyl, utan medgaf till och med det hanl trodde att garntullen, från spinneriernas synpunkt be-Å traktadt, kunde täla vid en nedsättning. Hr Almgren I riktade några förebråelser mot utskottet: derför attl: det ej nedsatt tullen å garn då det bortttagit förbu-det å väfnader, men slöt emellertid med att sjelf af. ungefär enahanda skäl som hr Arnberg föörorda tull-:! satsens bibehållande. Hr Ekelund förklarsade sig vara spinneriegare. och således egentligen jäfvig i frågan, men ingick emellertid i utförliga deduktioner och kal: kyler för att visa att den nuvarande tullen är nödvån dig för spinneriernas trefnad och bestånd. Ir Wijk förklarade sig ha förnummit en så stor belienhet med: nu gällande tullsats såväl bland fabrikantr som konsumentef, att han var förvissad att bevillingsutskottet vid dess fastställande just träffat de: rätta. Hr Schwan ansåg tullen å bomullsgarn ha så ofta och så nyligen blifvit nedsatt, att han nu fam sig i den obehagliga nödvändigheten att tala emt dem som önskade en lägre tull och yrka vidblifyndet af ut skottets förslag, på det man ej måttevisa sig gå bröstgänges tillväga och derigenom mtverka det stora målets ernående. Hr Brinck anmärkte slutligen, ; mot hvad hrr Arnberg och Almgren yttrat, att äfven om tullen nu fastställes till 4 sk., så vore detta ej något motiv att höja tullen å väfnader utöfver hvad: utskottet föreslagit, ty man måste antaga att utskot-! tet framställt sitt förslag till väfnadstull efter nog-1! granna beräkningar, grundade just på den garntulll! utskottet sjelf föreslagit. Då talaren emellertid ej fann sinåsigt om 2 sk. 8rst. delad af någon annan, öfvergick han på deras sida som yrkade 3 sk., hvarefter votering anställdes mellan 4 sk. och 3 sk.,l hvilken förstnämnda siffra segrade med 29 röster mot 22. Sedan voteringsresultatet blifvit tillkännagifvet, uppträdde hr Grape och förklarade, dest han såsom delegare i spinneri och medlem af ett sppinneribolags direktion ansett sig förhindrad att deltagga i debatten, men ville nu tillkännagifva sig ha röjstat för den lägre tullsatseh, emedan: hän ansåg spiinneri-egarne dermed fullt betryggade. De kalkyler, som under denna öfverlåggning företeddes,:.gåfvo hr Schwan anledning uttala sin åsigt om den betänksamhet hvarmed man måste mottaga alla sådana. Såsom exempel på hun de stundom uppgöras, hänvisade hr S. till en förgående dag inom ståndet utdelad skrift om tullen å fartyg, båtar o.s.v. Der står bland annat. att tullen å zink å 2 sk. pr skålp. gör 13 rdr-16 sk. pr skepp. Nu vill det sig emellertid ej bättre än att 2 sk. pr skålp. gör 16 rdr 32:sk. pr skepp.; men icke nog dermed, det beger sig nemligen att tullen å zirk hvarken är eller blifvit föreslagen till 2 skilling utan till 2 runstycken pr skålp. Så grofva misstag eler så grofva oriktigheter uti skrifter som man förlägger Rikets Ständer för att på deras beslut öfva inflytande, kunna billigtvis ej annat än väcka fruktan för kalkyler. Hr Almgren bedyrade att det misstag. som insmugit sig i denna kalkyl-var fullkomligt ofrivilligt, och förmodade han att hr Schwan ganska väll visste att de personer, som uppgjört densamma voro alltför hederför att med afsigt ha kunnat tillåta sigg något sådant. För misstag kan ingen frisäga sig. Å artikeln fönsterglas yrkade hr NYygren, understödd af hr Wijk, bibehällandet af den nuva rande tullsatsen 40 skilling pr 195. Han ansäg denna tullsats ej vara för hög, då omkring 300,000 årligen kunnat införas; och ansäg han glastillverkningen förtjena något skydd, dä densamma arbetar med ett brännmaterial son är dyrare än det som står de utländska fabrikerne till buds, och den dessutom sysselsätter, direkt oci indirekt, en stor mängd menniskor på trakter der intet annat näringsfång är möjligt. Hrr Brinck, Fock och Schwan sökte deremot visa, att den nuvarande tullsatsen är för hög och att för öfrigt glasbruken ganska väl behöfva uppsporras nägot litet af den utländska kon kurrensen, på det de mätte förbättra sina nu ytterst klena tillverkningar. UN —— mt es Plenum i går afton. Tulltazan. I gårdagens aftonplenum genomgirick ständet ut skottets förslag i hvad. som rörer Hanmpa, Hirta oc Harpoes, Hattar, Hattfläter, oberedda Hudar och Skin Karduans-, Pergaments-, samt färgadde, pressade elle tryckta skinn, Pelsverk, Humle, Häckttor, Hyskjor oc Hakar, instrumenter: Fältskärs-, Matthematiska m. Skeppsinventarier samt gjutet jern. Utskottets förslag beträffande dessa artiklar blef af ständet gillade och antagna, med undantag enda i hvad som rörde oberedda budar och gjutet jern, hvilka varor till en delandratullsatser åsattes, än de utskottet föreslagit. Beträffande hudar framställdes flera olika förslaf till dess man slutligen, på förslag af hrr Schwan oc Hagman, till hvilkas mening äfven hr Hesselgren Öö vergätt, förenade sig om följande bestämmelser: torra: osaltade . so so ss or 1 sk. 4 rs saltade . . s ss so so cor 1 — våtsaltade och andra slag . . 8 a allt pr KE. Om artikeln gjutjern, för hvilkenn utskottet, mi utoch införselsiörbudens upphäfvanmde, föreslår ås! tande af 1 rår bko tull.så för utsom införsel, up stod en längre diskussion. -Brukspatron Cassel yrkade återremniss, ej i syftni I Leto tåla färhndaen vutan nå deet att med tulll