tullen måtte vid sitt förra belopp bibehällas. Hr S.P:
yrkade alltså att tullen mätte, i öfverensstämmelse med P!
KE. M:s förslag, fastställas till 1 sk. 4 r., hvilken tull IP
sats han förmodade att K. M. i alla fall kommer att 3
bibehålla. Denna mening biträddes af hrr Gustafson
och Lund; hvaremot hrr Almgren, Ekehind, Brinck och åv
Brödin yrkade att ståndet, säsom en medelväg, mättelt!
vidhålla utskottets förslag, dervid den sistnämnAe er-1V
inräde att ståndet nyss beslutat en icke coväsendtligt
nedsättning i tullen å bly, hvilket väl ock . här borde P
tagas i betraktande. Sedan de, som yrkatt en lägre l2
tullsats än utskottet föreslagit, derifrån affstått, seg-1
rade utskottets förslag med 40 röster mot : 9. k
Tullen å ofärgadt bomullsgarn är af utskkottet bibe-h
hållen vid sitt nuvarande belopp 4 sk. por . HFrrj2
Bjerta och Brinck hade motionerat nedsätttning deraf, 2
den förre till 3 sk., den sednare till 2 sk.. 8 r. Hr
Brinck förordade nu antagandet af detta siitt förslag,
styrkande han med kalkyler, att tull och omkostna-
der vid import äf. bomullsgarn för närvarande utgjorde
35?, ; af varans värde, hvadan han ansääg klart att
nägon väda för spinnerierna ej kunde uppsostå genom
antagande af den af honom föreslagna tullsaatsen. Den
af hr Bjerta föreslagna nedsättningen till ::3 sk. för-13
ordades deremot af hrr Hagman, Nygren, Ååsbrinck,l!
Ekenman, Boman, Hesselgren, Hasselrot, i Berger och i
Falhem. Erinrande dessa herrar hurusonm bomulls-5
garnet är råämne icke blott för en fabrikssnäring af
stor omfattning, utan äfven för en vidt uttbredd hus:
slojd. Den i allmänhet hyllade grundsatsen, att be-
rela tillgång på råämne till bästa möjliga pris, borde
således äfven i detta fall få göra sig gällande, såln.
mycket mer som det här gällde -ästadkommande af la
em produkt, hvilken tillhör de-första och oundgäng-
ligaste nödvändighetsvarorna för det stora flertalet af l2
nationen, och man redan erkänt och såsom grund- .
sats antagit att sådana -nödvändighetsvaror böral?
så htet som möjligt genom tullbeskattniog fördyras.
Att i förevarande fall blifva trogen de båda stora lv
grundsatser man för sig uppställt kunde dessutom så
mycket mindre möta några betänkligheter, som fa-
brikanterna sjelfva (uti hr Hjertas motion) erkänt att
en tull af 3 sk. för dem utgjorde ett fullt tillräckligt :
skydd. i
De talare som yrkade tullens bibehållamde vid sitt !
nuvarande belopp gjorde detta ur mycket olika syn
punkter. Hrr Kock och Palander ville det på den grund
att de ansågo det välgörande att en hög tull skulle
uppmuntra till flera fabrikers anläggande, hvilka
skulle sinsemellan konkurrera och på denna väg den
önskade prisnedsättningen vinnas. Hr Arnberg syn-
tes vilja bibehålla den höga garntullen för att få ett)
motiv till bomullsväfnaders beläggande med högrel?
tull än den utskottet: föreslagit, ty hr A. terkände förjd
öfrigt icke blott riktigheten af den utaff hr Brinck !
framlagda kalkyl, utan medgaf till och med det hanl
trodde att garntullen, från spinneriernas synpunkt be-Å
traktadt, kunde täla vid en nedsättning. Hr Almgren I
riktade några förebråelser mot utskottet: derför attl:
det ej nedsatt tullen å garn då det bortttagit förbu--
det å väfnader, men slöt emellertid med att sjelf af.
ungefär enahanda skäl som hr Arnberg föörorda tull-:!
satsens bibehållande. Hr Ekelund förklarsade sig vara
spinneriegare. och således egentligen jäfvig i frågan,
men ingick emellertid i utförliga deduktioner och kal:
kyler för att visa att den nuvarande tullen är nödvån
dig för spinneriernas trefnad och bestånd. Ir Wijk för-
klarade sig ha förnummit en så stor belienhet med:
nu gällande tullsats såväl bland fabrikantr som kon-
sumentef, att han var förvissad att bevillingsutskot-
tet vid dess fastställande just träffat de: rätta. Hr
Schwan ansåg tullen å bomullsgarn ha så ofta och så
nyligen blifvit nedsatt, att han nu fam sig i den
obehagliga nödvändigheten att tala emt dem som
önskade en lägre tull och yrka vidblifyndet af ut
skottets förslag, på det man ej måttevisa sig gå
bröstgänges tillväga och derigenom mtverka det
stora målets ernående. Hr Brinck anmärkte slutligen, ;
mot hvad hrr Arnberg och Almgren yttrat, att äfven
om tullen nu fastställes till 4 sk., så vore detta ej
något motiv att höja tullen å väfnader utöfver hvad:
utskottet föreslagit, ty man måste antaga att utskot-!
tet framställt sitt förslag till väfnadstull efter nog-1!
granna beräkningar, grundade just på den garntulll!
utskottet sjelf föreslagit. Då talaren emellertid ej
fann sinåsigt om 2 sk. 8rst. delad af någon annan,
öfvergick han på deras sida som yrkade 3 sk., hvar-
efter votering anställdes mellan 4 sk. och 3 sk.,l
hvilken förstnämnda siffra segrade med 29 röster mot
22. Sedan voteringsresultatet blifvit tillkännagifvet,
uppträdde hr Grape och förklarade, dest han såsom
delegare i spinneri och medlem af ett sppinneribolags
direktion ansett sig förhindrad att deltagga i debatten,
men ville nu tillkännagifva sig ha röjstat för den
lägre tullsatseh, emedan: hän ansåg spiinneri-egarne
dermed fullt betryggade.
De kalkyler, som under denna öfverlåggning före-
teddes,:.gåfvo hr Schwan anledning uttala sin åsigt
om den betänksamhet hvarmed man måste mottaga
alla sådana. Såsom exempel på hun de stundom
uppgöras, hänvisade hr S. till en förgående dag
inom ståndet utdelad skrift om tullen å fartyg, bå-
tar o.s.v. Der står bland annat. att tullen å zink
å 2 sk. pr skålp. gör 13 rdr-16 sk. pr skepp. Nu
vill det sig emellertid ej bättre än att 2 sk. pr skålp.
gör 16 rdr 32:sk. pr skepp.; men icke nog dermed,
det beger sig nemligen att tullen å zirk hvarken är
eller blifvit föreslagen till 2 skilling utan till 2 run-
stycken pr skålp. Så grofva misstag eler så grofva
oriktigheter uti skrifter som man förlägger Rikets
Ständer för att på deras beslut öfva inflytande, kunna
billigtvis ej annat än väcka fruktan för kalkyler. Hr
Almgren bedyrade att det misstag. som insmugit sig i
denna kalkyl-var fullkomligt ofrivilligt, och förmo-
dade han att hr Schwan ganska väll visste att de
personer, som uppgjört densamma voro alltför heder-
för att med afsigt ha kunnat tillåta sigg något sådant.
För misstag kan ingen frisäga sig.
Å artikeln fönsterglas yrkade hr NYygren, under-
stödd af hr Wijk, bibehällandet af den nuva
rande tullsatsen 40 skilling pr 195. Han an-
säg denna tullsats ej vara för hög, då omkring
300,000 årligen kunnat införas; och ansäg han
glastillverkningen förtjena något skydd, dä densam-
ma arbetar med ett brännmaterial son är dyrare än
det som står de utländska fabrikerne till buds, och
den dessutom sysselsätter, direkt oci indirekt, en
stor mängd menniskor på trakter der intet annat
näringsfång är möjligt. Hrr Brinck, Fock och Schwan
sökte deremot visa, att den nuvarande tullsatsen är
för hög och att för öfrigt glasbruken ganska väl be-
höfva uppsporras nägot litet af den utländska kon
kurrensen, på det de mätte förbättra sina nu ytterst
klena tillverkningar.
UN
—— mt es
Plenum i går afton.
Tulltazan.
I gårdagens aftonplenum genomgirick ständet ut
skottets förslag i hvad. som rörer Hanmpa, Hirta oc
Harpoes, Hattar, Hattfläter, oberedda Hudar och Skin
Karduans-, Pergaments-, samt färgadde, pressade elle
tryckta skinn, Pelsverk, Humle, Häckttor, Hyskjor oc
Hakar, instrumenter: Fältskärs-, Matthematiska m.
Skeppsinventarier samt gjutet jern.
Utskottets förslag beträffande dessa artiklar blef
af ständet gillade och antagna, med undantag enda
i hvad som rörde oberedda budar och gjutet jern,
hvilka varor till en delandratullsatser åsattes, än de
utskottet föreslagit.
Beträffande hudar framställdes flera olika förslaf
till dess man slutligen, på förslag af hrr Schwan oc
Hagman, till hvilkas mening äfven hr Hesselgren Öö
vergätt, förenade sig om följande bestämmelser:
torra: osaltade . so so - ss or 1 sk. 4 rs
saltade . . s ss so so cor 1 —
våtsaltade och andra slag . . 8 a
allt pr KE.
Om artikeln gjutjern, för hvilkenn utskottet, mi
ut- och införselsiörbudens upphäfvanmde, föreslår ås!
tande af 1 rår bko tull.så för ut- som införsel, up
stod en längre diskussion.
-Brukspatron Cassel yrkade återremniss, ej i syftni
I Leto tåla färhndaen vutan nå deet att med tulll