na; men denna minskning är icke så betyd-
lig samt kommer, enligt hvad vitro, att mera
än fullt motsvaras af den införseltull statsver-
ket, i fall förbuden bortfalla för åtskilliga si-
den-, ylle- och bomullsväfnader, bekommer
för dessa väfmader, som nu i så stor skala
på olo3ig väg införas, utan att staten deraf
uppbär ett öre. I stället får den, i följd af
dessa orimliiga och skadliga förbud, öka
sina utgifter fför uppehållandet af en särdeles
stor här af tullbetjening som skall jaga efter
lurendrejarne.
Äfven vore det en önskelig vinst för den stora
delen af konsumenter om större nedsättning
kunde ske i införseltullen för oberedda hudar
och skinn. Den är nu 1 sk. 10 rst för torr:
och i sk., allt pr skålp. för alla andra sag.
Utskottet har föreslogit den till 1 sk. 10 rst.
för torra osaltade, 1 sk. för torra saltade och
8 rst. för våtsaltade och andra slag; men en
ytterligare nedsättning borde statsverket Du
kunna tillåta, och vid dessa varor har ma:
icke att fästa afseende på skydd för någon
inhemsk produktion.
Vidare förorda vi på grund af ofvannämnda
förhållande lindring i vintullen. Om förbruk-
ningen af viner skulle, i sammanhang med
minskning i bränvinssupandet, något tilltaga,
kan sådant icke anses blifva någon skada för
landet eller nationen, utan snarare att betrakta
såsom en fördel, helst en eftergift i denna
tull skulle kunna i Frankrike bereda oss särskild
godtgörelse i nedsättning å dervarande tuilaf-
gifter för våra bergs- och skogsprodukter.
En lämplig nedsättning i vintu!len skulle dess-
utom icke minska statsinkomsterna utan sna-
rare öka dem: ty om priset på varan blefve
billigare, komme införseln att betydligen ökas.
lika säkert som vår utförsel tll Frankrike
derpå skulle vinna en tillökning som mera
:än ersatte landets tillökade kontanta utgifter
för en större vinimport. Dessa omständighe-
ter synas oss vara förtjenta af ett noggrannt
öfvervägande.
Medan vi nu sysselsätta oss med tullfrågan.
torde äfven böra omnämnas det olämplig:
deri att bevillningsutskottet, för att icke rubba
somliga fabrikanters skydd, föreslår att dette
må bibehållas högre än fabrikanterna sjelfva
begära. Detta är förhållandet i afseende på
den af utskottet föreslagna tullen för hvitt
bomull sgarn. Tullen är nu 4 sk. pr skälp.
och W.skottet har tillstyrkt att den må qvar-
stå crubbad, emedan, bland annat, vissa in-
yhevaska spinnerier ännu anses behöfva och
såtnjuta förlagslån till uppmuntran af den fi-
nare garntillverkningen. Detta skäl synes
(oss alltför klert för att kunna på minsta vis
:användas, och då hr L. J. Hjerta å egna och
öfriga intressenters i det stora bomullsspin-
neriet vid Gefle vägnar föreslagit nedsättning
i nämnde garnttull tull 3 skillingar pr skålp..
så kunna vi ej) annat än förundra oss öfver.
att utskottet hör varit mera än sjelfva tillver-
karne behäftadit med skyddsmanien, och v
hoppas att riksstånden icke dela en sådan
svaghet. a . -
I fråga om afgifterna för släta sidenväfna
der synes utskottet också hafva varit mer:
rohibitift än sidenfabrikören hr Hjerta.
Beträffande öfriga artiklar hinna vi nu icke
att vidare yttra oss; men kunna icke under
låta stt utfala den allmänna, af opinionen
landet delade önskan, att ständerna mätte
med iakttagande af lämpligt afseende å m
bestående vigtiigare inhemska tillverkningar,
alit öfrigt lemma handelsfriheten så mycke
utrymme som möjligt. Derigenom befrämja
icke blott folkets ekonomiska och moralisk
förbättring, utan sjelfva fabriksverksamhete:
vinner en säkerhet och lif, som proh bitivsy
stemet ieke förmår åstadkomma, och alla d
inskränkningar som förut blifvit gjorda i dett
system ha hos 0ss också visat, att fabrikern:
och tillverkningen derefter tilltagit och för
bättrats i alla hänseenden. Exempel härp
äro bomullsspinrerierna, sockerraffinaderier
och nu gednastt porslinsfabrikerna. Må ma
nu ej förbise diessa lärdomar af vär egen er
farenhet.