jelfappoffrande möda, hvarmed professor Berg up lt sina åligganden, jemte de stora fördelar vete skapen dragit af hans upplysta verksamhet. Uti dessa videtuir instämde en stor del af stånde Bisköp Heurlin fförklarade tillkomsten häraf, att d det vore käovdt attt tvenne ordinarie tjenster ej f innehafvas, och attt genom lönens uppförande på stai endera barnklinikeen eller sundhetskollegium skulle gät miste om professorr Berg, för hvilka bådadera han 3 alldeles omistligs — Detta har ej i betåukandet kunna införas, men förståäs inunder, och på det institute skulle få behålla fprof. Berg, har utskottet tillstyrk lönens uppförande: som aärfvode. Prosten Qviding ville för institutets skull, som be höfver professor Blerg, ha lönen förd på stat, och e fästa sig vid hans omistlighet för sundhetskollegium der han möjligen lättare kan remplaseras än som pro fessor för kliniskabarnsjukdomar. Önskar i allmänhe att man mera fäser sig vid sak än person och begärde votering, som utöll med 37 röster för bifall til utskotiets framstälning mot 10, som vero för återre miss. Borgareståndet Plemum i går aftom. Ståndet genomgick i detta plenum sjunde hufvudtitele, innefattande anslagen till finansdepartemente! och biföllos de punkter som omfattade departementets expedition, öfverintendentsembetet tullverket och förökadt anslag till kongl. teatern. Andra och tredje punkterna, angående kammarkol!legium och kammarrätten samt kongl. statskon oret, blefvo återremitterade, den förra med 24 röster mot 23, den sednare med 25 mot 23. I afseende på kam markoHegiumoch kammarrätten äskades äterremi-s af hrr Asker, Ekenman, Stolpe, Österberg, Wailenberg, Wahlström, Henschen och Frick. Utskottet har af styrkt medels beviljande till en lönereglerings genomförande för nämnde verk på den grund att proposition i ämnet ej blifvit af regeringex afgifven. Näåmnde hrr ansågo deremot, att löneregleringen lika väl kunde företagas på grund af enskilda motioner, då det i alls fall står utskottet öppet att inhemta alla nödiga upplysniogar. Om regleringen riksdag för riksdag upp skjutes, torde inträffa att, såsom ordspråket säger, omedän gräset gror, dör hästen.. Det förhållande att alltsedan 181 en interimsstat varit gällande för ett af rikets kollegier, som dock utgör ett af de förnämsta bjulen i den mekanism som vi kalla statsverk, detta förhållande bör utgöra ett varnande exempel för dem som vilja med nya uppdrag betunga regeringeen. Man ser hor hon ej medhinner det aldra nödvändigaste. Hrr Gråå och Ekholm försvarade utskottets förfarande, men återremiss segrade dock säsom vi nyss angifvet. I afseende på statskontorets anslag ifrågakom återremiss på den grund ati hr Björck anmärkt att enl. utskottets förslag skulle staten betungas med ungefär 2142 rdr utöfver hvad i denna punkt förvut varit anvisadt. Altonde, niondee och elfte punkterna återremitterades äfven på den grvund att de i den upptagne siffror st: i samband med Ihvad som i de nyss återremitterade 2:dra och 3:dje punkterna finnes upptaget. Största delen af plenum upptogs af en intressant ech liflig diskussion om anslaget till kovgl. teatern, som af utskottet blifvit föreslaget att höjas från 6000 till .20,000 rdr Iko. Utskottets förslag försvarades a: hrr Rooth (som i ett skrifiligt anförande förklarade detta anslag van ett af de vigtigaste som under dennas riksdag blifvit iskade), Nygren, Stolpe, Asker, Stengvist, Geeelius och Wijk, men bekämpades åter af hrr Henschen, Billström, Hesseluren, Österberg, Ekholm, Wallenberg, Bonan och Berger: Utrymmet nekar oss att nu utförligt redogöra för de skälsom anfördes för och emot. Blad de sednare, eller motskälen, vilja vi blott anföra hr Wallenbergs erinran, att man dagen förut ej ansåg sig ha räd att anslå mer än 2000 fdr åt slöjdföremingens skola, hvilken anstalts styrelse också är god, oxch hvars resultater allmänt erkändes vara nyttiga ockhh fruktbringande för landet. Det skulle således vara em bedröflig inkonseqvens om man nu beviljade ett riksligt understöd åt teatern, då man vägrat sådant för en undervisningsanstalt sådan som den nyssnämnda: Ssedan votering afgjort frågan med 28 röster mot 20 tiill teaterns förmån, anmälde flera ledamöter reservastion mot detta beslut, dervid hr Wallenberg, som tiillhörde reservanternas artal, yttrade, att om nägen ggång i en franitid detskulle hända att någon under ssina forskningar i häfderna fördjupade sig i protokollerrna för 1853—54 ärfens tiksmöte, ville tal. ha till prootokollet anfördt, såsom ett bidrag till) 3 borgarestindets s karakteristik, att dagen efter det stånI det afslog ett anslag till slöjdskolan, -som erkändes Å vara räl styrd c och bära välsignelserika frukter för fåM derneslandet, bberiljade ståndet ett sjudubbelt större å anslag för teateern. ! Äfven anslagget till tullverket, uppfördt till 800,000 I rdr, föranledde 2 någon diskussion, evär åtskilliga talare ville ha det uppptaget till 1 million, som under flers I 2 är visat sig vara det erforderliga beloppet. Andra ä försvarade deremot utskottets förslag, enär det yore I! troligt att om summan bestämdes till en million, tull. I 9 verket ändock skulle öfverskjuta henne med ett par:t hundra tusen idr. Symptomer härtill ha icke sak-) nats, då, såson man vet, tullverket bland annat stär 2 i begrepp att firskaffa sig en ångbåtsflotta. Det hän-åN der. också valigen att förslagsanslag öfverskjutås, ts men man anse sig deremot berättigad att använda ui! hvad som beviljats. Det kan derföre vara nyttigt 2! att sätta förslagsanslaget så lågt som möjligt, eme-Åä lan det kan utgöra en fingervisning attiakttaga spar-Å sambet, hvilkten väl kan beböfvas vid ett verk som I ök på de sista 10) ären förökat sin utgiftsståt från fem e sex hundra ttusen till nio å tio hundratusen rår. Å:e Jtskottets försslag gillades, såsom vi äfven nämnt, ö! Itan att voteriing behöfde anställas. sil Med anledniing af berviljad återremiss i förra pleom af utgiftsförslaget för bergskollegium och bergsÅ ott agsstaterna, samt med stöd af 56 R. O. väckte är Indebetou en motion om någon ersättnings bere-W lande för bergsfogdarne, som skulle genom den nya) 9: egleriogen Hifva lidande. Hr Wallenberg begärde ) an notionen på ordet, sedan förut hr Björck uttalat sig å on mot statsveriets ytterligare betungande på sätt hr I. -e! öreslär. 1äJ för . Dagens plenum. me Af Åttonde hufvudtiteln innefattande anslagen tilldm cklesiastikdepartementet hafva de 23 första punkterna i I et etta plenum blifvit afgjorda. Punkterna 1—9, om-ÅP attande klerecistaten och universiteten biföllos utan Ni iskussion. aft I Elfte punkten afstyrker utskettet en mängd -al pskilda mottioner om anslag. dels till Ätekilliga nu