örhållandet visst ieke sådant. Drankens stora
yenägenhet att bilda ättika, på bekostnad af
uftens syre, gör att den, om än god såsom
färsk, snart surnar genom förvaringen, och
vanligen är dranken således sur och följakt-
ligen osund. Dertill kommer, att man på
ytterst få ställken är uppmärksam på nödvän-
digheten att iccke gifva drank öfver en viss
proportion, rellatift till det torra fodret, utan
vanligen sparar på detta och gifver djuren
lrank i obegränsad qvantitet, hvaraf följden
ir, att deras mjölk blir mager, svag och då-
ig. Men ej nog härmed; det är en känd sak
att de kalfvar som falla efter med drank fo-
drade kor, icke blifva några goda mjölkkor,
man må sköta och föda dem huru väl som
helst, och då i vårt land mjölkhushållningen
är den vigtigaste delen af ladugårdsskötseln,
så är det ingen småsak om man så hushållar
med vår boskapsafvel, att en rigtigt god
mjölkko snart kommer att blifva en säll-
synthet. Det kan derföre ej nekas, attdran-
kens, d. v. s. bränvinsbränningens inflytande
på ladugårdarne är i det hela menlig. At!
densamma, så som den vanligen bedriives,
föranleder jordens utsugande, foderbrist och
gödselbrist, hafva vi nyss visat, och dessa
egenskaper sammanlagda göra oss fullt berät
tigade att kalla denna näring — hvad den
verkligen är — jordbrukets förderf.
,Men — invände man — den ger den
högsta penning-inkomsten af en egendom,
och deri ligger dess bestämda företräde,. —
Utan att medgifva att den ger den högsta
penningeinkomsten, vilja vi ej förneka att
den ger en ganska hög; men ungefär på
samma sätt som en viss egare af ett stor
gods erhöll mycket hög inkomst genom
att försälja ett af de underlydande hem:
manen om året. Man bereder sig stor pen-
ningeinkomst genom att utsuga sin jord och
försämra sin boskapsafvel, d. v. s. genom
att årligen förstöra en del både af grundka-
pitalet och inventariekapitalet. Är detta en
god hushållning? Eller är det, om ej er
fon dock åtminstone en sådan som kan pi
ängden bära sig? Ingendera. — Erfarenhe-
ten har redan brutit stafven öfver dessa brän-
nerier och den hushållning hvartill de gifvå
anledning. Vi skola i nästa artikel söka visa
buru det förhåller sig med de stora fabrikerna
— 1