öfverhuset af I lordkansleren och i underhuset af lord J. Rusissell: v Victoria Regimina. H. M. finner för godt meddela huset att de undederhandlingar som H. M. i förening med sina allierade sed:dan någon tid fört med ryska kejsaren äro slutade. H.. M. känner sin förpligtad att aktift bistå och underståödja sin allierade, sultanen, mot aberättigade angreppp. H. M. har befallt att utom hvad som redan blifvitt meddeladt, skola för huset framläggas afskrifter af de akter, hvilka erbjuda den fullständigaste belysning af föremålet för dessa underhandrivgar. Det är för H. M. en tröst att hon å sin sida icke brustit i några bemödanden att åt sina wundersåter bevara fredens välsignelser. H. M:ts rättmätiga förhoppningar hafva bl:fvt svikna. H. M. sätter sitt vissa hopp till husets nit och tullgifvenhet, och tål sina tarpra och trogna undersåterrs ansträngningar att understödja henne i sitt beslut att använda nationens alla krafter och hjelpkällor till attt beskydda sultanens område mot Rysslands våldskräktnningar. I öfverhusett föreslog iord Clarendon att huset den 31 . Mars saulle taga denna handling i öfverväggarde. Grefve Derby ville att regeringen skualle redogöra för allt hvad med krigets aulednhingar, underhandlingar och så vidare hade ggemenskap och önskade att ryktet måtte vedeerläggas om att England eftersträfvade någoon skyddsrätt öfver de turkiska kristna. På Idord Greys förslag förföll all debatt öfver dettta ämne, och huset öfvergick till andra angelägcenheter. I underhuse:t gjorde Russell samma motion som lord Clarendon hos lorderna, och huset öfvergick till debatter angående inrikes angelägenheter. Times, och Chronicele, tro sig veta att liktidigt med krigsförklaringen skulle ordres afgå till flottan att behandla ryska skepp och undersåter såom fiender, likväl med en säkerhetstermin för under väg varande fiendtligt gods, hviken tros bli 2 eller 3 veckor. Franska linieskeppet ,Austerlitz har den 26 Mars ankrat utanför Deal på sin färd till Östersjön. Engelska linieskeppet )Boscawen och 5 mindre örlogsmän passerade samma dag höjden af Texel. Den 25 Mars gaf lord mayorn en bankett för ministrarne, nästan alla utländska sändebuden och ett stort antal andra personer af betydenhet. Russell, Palmerston och sir J. Graham hade uteblifvit, för illamående eller embetsgöromål. Talen rörde sig kring orientaliska frågan och kriget; skålen för armåeen besvarades af lord Hardinge, som komplimen terade lord Raglan, och den för flottan af amiral Berkeley, som svarade derpå och omtalade huru han sjelf önskat öfverbefälet öfver Östersjöflottan, men gerna afstått det åt sir Charles Napiers, för hvars klokhet och tapperhet han hade oinskränkt förtroende. På toasten för ministrarne svarade lord Aberdeen, att regeringen icke sparat några bemödanden för fredens upprätthållande, och slöt med en hyllning åt Frankrike, som upptogs af franska ministern grefve Walenski, hvilken erinrade om franska kejsarens ord, att eröfringarnes tid äro för alltid förbi. I alla dessa tal uttrycktes bifall till kriget, som fördes ej för egna intressen utan för att beskydda sultanens rättmätiga sak. Skattkammarkansleren Gladstone besvarade skålen för underhuset; han lofordade underhusets beredvillighet att bevilja skatterna, som behöfdes för krigets förande, och slöt dermed att alla samhällsklasser voro genomträngda af den öfvertygelsen att kriget ej längre kundle undvikas och att tiden nu vorekommen att utföra det med kraft, såsom engelsmän ansstår. Consols 8633,. TYSKLAND. Då hitintills en full öfverensstämmelse mellan Österrike och Preussen :cke kunnat vinnas, så kommer ett nppskof att ega rum i afseende på den gemensamma förklaringens afgifvande till förbundsdagen. Ryssarnes öfverskridande af Donau gör det mera troligt att Österrike skall nödgas till ett direkt deltagande, och det torde derföre i närvarande ögonblick så mycket mindre vilja låta förbinda sig till en sträng neutralitet. Preussen. Bulletinerna om konungens befinnande låta ttemligen tillfredsställande; emellertid finner 1man af dem att ros slagit sig i såret. Enligt en teelegrafdepe sch inträffade österrikiska fälttyggmästaren Hess den 28 i Berlin. Baden. Dern storhertigliga förordning en med. anledning af tcerkebiskopens af Freiburg mot regeringen trotsiga beteenile, har nu blifvit återkallad. : ITALIEN. Hertigen af Parma har blifvit mördad. Underrättelsen härom kommer oss tillhanda genom telegrafdepescher dels öfver Turin och Brässel, dels öfver Wien och Hamburg, men utan andra dletaljer än att man finner, det hertigen på öppen gata fått ett dolkeller värjstygn i underlifvet. Wiener Copiirte Zeit. Corr. uppgifver att händelsen timade d. 26 kl. 7,5 e. m. och att mordvapnet varit en käppvärja.. Mördaren tog till flykten och hade ännu ej blifvit ertappad. Hertigen lefde ännu sedan HIhan blifvit hemförd till palatset, der han mottcog sakramentet. De sednastee underrättelserna innefattas i följande depeschh: Wien den 29 Mars. Hertiginnan af Parma har öfvertagit! regentskapet för sin minderårige son. — Statsmninistern baron Ward har bbfvit antydd att icke komma till Parma. En ny minister har blifvit bildad. Hertigen af Parma, Piacenza och Guastalla Ferdinand-Carl III JosephMaria-VictoriaBalthasar af Bourbon, infant af Spanien, var född den 14 Januari 1823, efterträdde sin fader, hertig Carl II, på grund af abdikationsakten af den 14 Mars 1849, och öfvertog regeringen genom en proklamation af den 27 Augusti 1849. Blef förmäld den 10 Nov. 1845 med Louise Marie Therese af Frankrike (sy