TILL SALU. I dag bar utkommit i Bokhandeln : Tjugondefemte häftet ar Held och Corvins illustrerade Verldshistoria, fjerde delen, utgörande åttiondetredje häftet af hela verket. Priset för subskribenter 46 (8 bko för sex ark hög qvart, med talrika illustrationer. Innehåll: Spanien 1830—1848. Inbördes-kriget emellan Carlister och Christinos (forts.). Martinez de la Rosa. Qvadrupelalliansen. Don Carlos återkomst från England. Missnöje med regeringen. Munos. Toreno. Mendizabal. Liveralistiska förordningar. Revolutionen i La Granja. Konstitutionen af 4837. Carlistiska) insurrektionens tilltagande. Expeditionen emot Madrid. Tvedrägt i Carlisternas läger. Esparteros framgångar. Skräckscenecr under kriget. General Maroto. Konvntionen i Bergara. Don Carlos makt briten. Mordet på Espana. Cabreras flykt. Striden mellan moderados ock exaltados. Christinas afsägelse. Espartero (med porträt.. Hans regering. Christinas intriger i Paris. Upproret i Madrid 48414. Insarrektioner i provinserna. Prestmaktens mellankomst. Allmän resning i landet 4843. Madrids inagande af Narvaez. Esparteros fall och afresa till England Lopez. Den 43-åriga Isabella m,ndig förklarad. Narvaez och Christinas stämplingar. Begeringsscen mellan den unga drottningen oeh ministern Olozaga (med planch). Gonzalez Bravo. Christinas återkomst. Hertigen af Rianzares. Reaktionens framsteg. Konstitutionen af 4845. Zurbanos uppror. Isabellas talrika friare. Förmälningen med Eertigen af Cadix. —— Portugal. Dom Migsels despotism Dom Pedros af Brasilien ankomst till Terceira. Grefve Villaflor. Amiral Napiers engelska flotta bidrager till Lissabons intagande och Maria da Glorias utropandle till Portugals drottning. Bom Mignael lemnar Pyreneiska halfön, slagen af Villaflor vid Asseiceira. Dom Pedros död. Drottningens förmälning. Kartister och Septembrister. Upproret i Oporto. Det nya kabinettet under Villaftor och Costa-Cabral Fortfarande partistrider. Septembristernas kufvande. — Belgien. — Julirevol:tionens inflytande. Folkresningen i Brässel. De Potter och van Maanen Prins Wilhelm af Oranien och hans broder Fredrik. Provisoriska regeringen. Slaget vid Brissel. Kungliga härens nederlag. Belgiens oberoende af huset Oranien proklameradt.. Prins Wilhelms proklamationer. Antwerpens bombardement. General Chasses. Vapenstillestånd. Kandidajer till Belgiska kranan. Surlet de Chokier. Belgiska konstitutionen. Leopold, Belgiernes konung (med porträtt). Belgiskt-Holländska kriget. Prinsens af Oranien inryckande landet. Englands och Frankrikes mellankomst. Wilhelm Is hårdnackenhet. Fransmännens belågring af Autwerpens citadell (med planch:. Chasses kapitilaion — Fredens afslutande. Belgien under Leopolds spira KoI ngens karakter. — Holland. Wilhelm I. Finanserna ;refvinnan dOutremont. Fy ngens afsägelse till förmån ör sin son. Wilhelm IL Regeringsåtgärder. — Fortfarand: inansnöd. — Grekland. Capo distrias presidentskap. Allnänt missnöje. Revolitionära rörelser. Mordet på Capo Pistrias (med planch). Nationalförsamlingen i Nauplia ionung Otto (med porträtt). Regentskapet. Greklands rganisation. Oredor, upplopp och sammansvärjningar. Stats ådet. Konungens förmälning. Maurokordatos ministör. 1843 rs revolation. Konstitutionsirkunden. — Turkiet. Mahmud Is reformer. Pascharnas uppror. Mehemed Ali. Ibrahim aschas infalli Syrien. Druserna. Ibrahims segrar i bataljerna I Hems och Konieh Rysslands mellankomst. Fördraget i unkiaz Eskelessi. Hals Pascha slagen vid Nesti. Mahmud :s död. Abdul Medschid. Kapudan Paschas förräderi. Meemed Alis anspråk. Stormakternas intervention. Thiers rigsid. Redschid Pascha. Kungörandet af Hatticheriffen i Gälhanie med planch). Syriska fälttåget 840. S:t Jean dAcres intagande af engelska flottan under miral Napier. Mebemed Alis underkastelse. Abdul Medchids reformer. Striden emellan Draserna och Maroniterna. Schweiz. Julikatastrofens inflytande. Grandlagsföränringarne. Striderna i Basel, Schwyz och Nevfchatel. Konensen i Sarncn. Sarnerförbundets strider. Teen. Sarneri