inträda i de frivilligas corps, antages och at det öfverlåtes honom att välja den vapenart i hvilken han vill tjenstgöra. De frivillige erhålla jemte öflig förplägning en månadtlig sold af 15 rubel. Så går utroparen från or till ort, men har hittills knappt fått 20 man. Om insurrektionen i Epirus heter det som vanligt från Athen, att den gör stora framsteg. Dervarande tidningar innehålla glänsande skildringar öfver de segrar, som Grivas och de andra insurgenthöfdingarne skola ha vunnit och om turkarnes misslyckade utfall från Arta. Det påstås att albaneserne inträngt på konungariket Greklands område; här hade chefen för nionde lätta bataljonen förgäfves ropat halt åt dem och slutligen drifvit dem tillbaka med vapenmakt. Deremot heter deti ett Triesterblad: Konflikten mellan de kongl. grekiska trupperna och den turkiska garnisonen i Arta skall ännu mera inveckla förhållandet mellan Turkiet och Grekland. Grekiska regeringen påstår att man från grekisk sida endast bestraffat en kränkning af gränsen. Turkarne försäkra deremot att de blifvit angripna af grekiska trupper på turkiskt område, 14, mil från gränsen. Den grekiska bataljonens chef var en farbroder till insurgenternas generalissimus, Karaiskakis. Upproret säges äfven gripa omkring sig i Thessalien. Turkarne draga sig undan till de större orterna, såsom Fersala, Volo, Larissa, Zardiki o. s. V. I utfärdandet af bulletincr öfverträffas sjelfva ryssarne af sina helleniska skyddslingar. Man har flera prof på Spiridion Karaiskakis stil. I en berättelse från lägret vid Arta förkunnar han, att han den 26 Februari från tidigt på morgonen till sent på aftonen slagits med turkarne och endast fått två sårade. Zeinel Pascha hade anländt till Volo med den första truppsändningen från Konstantinopel. Man beräknade antalet af de landade trupperna till 6000. Straxt efter honom hade Portens kommissarie, Fuad Effendi, anländt. Han förkunnar amnesti för alla som underkasta sig. Den 1 insurrektionens intresse för uppköp af gevär till Frankrike sände general Kalergis skall ha återkommit med nedslående underrättelser. Med stor spänning afbidar man, huruvida icke konungariket Grekland direkte skall invecklas i kriget. Den 5 Mars ha Frankrikes och Englands sändebud i stor uniform med sina sekreterare begifvit sig till utrikesministern och i sina regeringars namn begärt ett officielt och offentligt ogillande af händelserna i Epirus och Thessalien. Porten skickar den ena noten efter den andra, begär satisfaktion och hotar med allvarsamma repressalier. I Wien skall grekiska sändebudet ha afgifvit en not, hvari grekiska regeringen öppet förklarar sig urständsatt att sätta hinder i vägen för denna rörelse. Enligt franska blad skall hela den österrikiska eskadern i Levanten koncentreras vid Beykos. Fregatten Novarra, och ångkorvetten Volta hade redan kastat ankar der och tre andra österrikiska krigsskepp ditväntades. RYSSLAND. Från preussisk-ryska gränsen berättas, att alla franska och engelska undersåter, som vilja resa till Ryssland, tillbakavisas vid gränsen, och att ett stort antal franska och engelska familjer, som hittills lefvat i Ryssland, nu lemna detta land och genom Königsberg och andra preussiska orter begifva sig till sina hemland.