yttersta bemödande räddas, oaktadt handlanden Sahlqvists hus der midt emot brann. Men vid komministergärden gick elden öfver gatan. Denna gärd, N:o 129, nedbrann och derefter alla gårdar ända till N:o 117, gelbgjutaren Ringströms stora stenhusbyggnad och nedanom den snickaren Boströms. Samma vester om Storgatan vid ån nedbrunna gårAer rr sv 0 2 Öster om d:0 d:o till torget . . . . . 7. D:o om d:o d:o söder om torget . . . . 10. Vester om d:o d:o söder om d:o . . . . 12. Öster om Gamla gatan . . . . . . . 30. Summa 62. (61?) Med snällposten i dag middagstiden mottogo vi från en enskild korrespondent följande utförliga skildring: Örebro den 25 Mars 1854. En stor olycka har öfvergätt Örebro. Natten mellan den 22 och 23 dennes, strax efter klockan 12 midnatten, utbröt vådeld i en på södra sidan om än belägen färgeribyggnad, tillhörande fabrikör Landby (n:o 142), derifrån elden sedan spridde sig till granngärden, färgaren Gowenii hus (143) samt så tvärtöfver den temligen smala så kallade Storgatan till mamsellerna Haaks och kirurgen Berndssens gårdar (163) och vidare öfver den bäst bebyggda delen af södra staden. Hela östra sidan af Storgatan allt intill Gamla gatan, ifrån Storbron till torget samt frän torget till Pumpkällan vid det s. k. Yxhammarstorget, nedbrann med undantag af tre stembyggnader: rådhuset (158), Bromsiska huset (155 och 156) samt en mindre byggnad inpå den societetsbolaget tillhöriga gård (164 och 165): Likasä nedbrann hela den betydliga hussträckan emellan Gamla gatan och Östra Nygatan ifrån åt intill Repslagaregatan, söder om Pumpkällan. Äfven öster om Östra Nygatan förstörde elden hus och magasiner. Garfvaren Fischers gärd på Södra Smedjebacken blef till hufvudbyggningen räddad, ehuru garfveriet brann och elden från tvä sidor hotade. På vestra sidan af Storgatan räddades, undantagandes det färgeri der elden rasade (der boningshusets mur dock står qvar) samt Gowenii hus (143), alla husen intill torget, oaktadt gatans ringa bredd och den nära olideliga hettan som försvärade släckningsarbetet. Ett ögonbliek fruktade man för hela södra staden, hvars härjningar sanno likt ej kunnat unkvikas, om ej det nybyggdå, straxt intill de tvenne först nedbrunna trädbyggnaderne belägna stenhuset, hvarest privatbanken har sin lokal, här hejdat elden och lättat släckningsarbetet. Flera gånger var elden i huset, men dämpades hvarje gång, och det qvarstår helt och hället, fast med nedrökta murar, spräckta fönster och andra spär af elden. Äfven på andra sidan torget lyckades att rädda pastorsbostället (130) på vestra sidan af Storgatan; men vid det derinvid belägna komministerbostället gick elden öfver och härjade äfven på denna sidan hela gatan, ända intill gelbgjutaren Ringströms nybyggda stenhus, söder om Nya Tomtgårdsgränd (117). Först inpå natten till fredagen kunde man anse sig hafva bemästrat eldens framfart, ehuru släckningsarbetet måste fortsättas hela natten till i dag, och vattenkörning ännu i afton fortgär till de alltjemt brinnande ruinerna. Om man följer den år 1846 utgifna Örebro läns kalender skulle antalet af de nedbrända gårdarne, för så vidt de voro brandförsäkrade, endast uppgä till 58; men verkliga antalet af nedbrända gärdar gör, efter öfverslag på platsen, 66, magasiner och utgårdar oberäknade. Nägra af gärdarne (3 å 4) lära ock varit oförsäkrade. Antalet af de genom branden hus villa uppgår till omkring 1200 personer. Brandförsäkringsvärdet på de nedbrunna husen, sävidt de finnas upptagse i nyssnämde kalender, uppgick 1846 till 262,950 rdr bko, oberäknadt den del af försäkringssummorna för husen som kan belöpa sig pä det färgeri till hr Landbys gård och det garfveri till hr Fischers gård som nedbrunnit. Detta värde har sedan dess nägot ökats, ehuru på långt när icke i ett rätt förhällande till nyoeh tillbyggnader, än mindre i förhållande till verkliga värdet. tFlera fastigheter voro ej försäkrade till hälften, andra ej till tredjedeien af den köpeskilling som derföre betalts. Under det fastighetsvärdena är från år stigit, husen tillbyggts eller reparerats och till alltjemt stegrade priser ombytt egare, hade de gamla försäkringsvärdena till det mesta fätt qvarstå orubbade. Örebro har af ålder varit förskonadt från alla större eldsvädor, med undantag af den är 1843, hvilken likväl sträckte sig till blott en mindre del af norra staden och var ojemnförligt mindre betydande än denna sista. Men i värt land gör man sig ej kostnader — och har vanligtvis ej heller räd dertill — att rifva gamla hus för att vidga gator och öppna platser samt få en lämpligare tomtreglering; och ehuru verkligen på de sednaste 2—3 ären i denna väg ätskilligt begynt göras — troligen mera än förut sedan irottning Christinas tid, då staten bidrog till en regle ring af den s. k. Storgatan, — så hade staden qvar sina tränga, krokiga gator och gränder samt sina täta rader af trähus. Flera vackra hus hafva visst på sednare åren uppförts; men utan all ändring i den samla tomtregleringen, som var lika orimlig här som på andra ställen. En länge omtalad oeh tillämnad ny reglering af gator och tomter — ämnad att utföras i män af nybyggnader och reparationer, efter en allmän plan, utan afseende på de först uppstående, men efterhand försvinnande kontrasterna mellan det nya och gamla — har nu blifvit påskyndad, men på ett oväntadt, ett gräsligt sätt. Huru elden uppkommit är ännu ej utrönt; och att omtala alla mer eller mindre rimliga rykten är utan indamål. Nästa måndag blir förmodligen undersökning, och resultatet kommer väl att meddelas i stalens tidningar. Förlusten är ofantlig. Utom den alltför betydliga skillnaden emellan gårdarnes försäkringsvärde och inopsvärde, hafva en mängd magasiner, varor och boag lagts i aska — kanske det mesta oförsäkradt. Visserligen bergades mycket; men då man ej kunde örutse eldens utsträckning så som hon blef, sä blef ;j obetydligt af det en gång bergade under eldens ramfart rof för lågorna jemte de hus dit godset förts och ansetts bergadt. Många husvilla flyttade sina saker 2—3 gånger undan elden. Stora förråd af spanmål och lifsmedel gingo upp i rök — en dubbelt xänbar förlust i denna tid. För en enda egare upporunno öfver 1000 tuonor råg. Att i penningar nåsorlunda bestämdt uppskatta hela egendomsförlusten, kan icke göras innan noggrannare undersökningar blifvit anställde; men jag skulle icke anse denna förust — efter afdrag af ersättningar från städernas brandstodsbolag och lösöreförsäkringsbolaget — kunna antagas till mindre än 500,000 rdr bko. — Må vi hoppas att staden skall, oaktadt denna stora skada, en annan Fenix, å nyo resa sig, föryngrad, förbättrad och förskönad! Den som icke närmare känner Örebro stats läge och byggnadssätt, kan lätt frestas att söka förklaringen till eldens vidsträckta härjning i bristande släckningsanstalter eller dessas mindre ändamålsenliga bruk. Förhällandet är likväl att släckningsanstalterna äro fullt jemförliga med dem i rikets öfriga städer, ja bättre än i mänga andra städer af lika storlek genom den förstärkning frivilliga brandkåren här lemnar, hvilken kår har, efter hvad jag jag vill minnas, 4 sprutor, hvaraf en ej längesedan inköpt af särdeles kraft. Dessa anstalter äro således snarare under än Sfver medelmättan, efter vanlig svensk mättstock; ehuru de onekligen kunnat, ja bort, vara bättre och fullständigare, en anmärkning som med lika skäl kan göras om alla Sverges städer, Stockholm inbegripen. Lika orätt vore att klaga öfver eldsläckningsmanskapet: befäl och manskap gjorde sitt bästa; och om äfven ett eller annat kunnat ordnas och ledas bättre, särdeles om ej bergningen tagit så många krafter i anspråk, så läg felet visst ej i nit och god vilja, utan i en här ganska naturlig bristande erfarenhet vid och i dylika bestyr. Hela släckningen kan i ordning och utförande fullt: mäta sig med de i Stockholm, och skulle tvifvelsutan, oaktadt de trånga gränderna -och den oändliga sammangyttringen. af hus, lemnat lika RR KD ARA w Ann a? Lala Janna