varo från staden eller ock ha stött på några
andra svårrigheter. Amiralen tog under sit
vistande i Köpenhamn marinetablissementerns
å Nyholm och Gammelholm i ögonsigte.
an skall ha yttrat, att han skulle föredrag
Kjögebugt, ej långt från Köpenhamn, såson
en bättre ankarplats än Kielerbugten.
FRANKRIKE.
De nyaste underrättelserna från Paris inne
fattas, i följande depesch i Börsenhalle:
Paris den 20 Mars. Monitören innehåller
följande meddelanden:
General Canrobert med första afdelninger
af expeditionstrupperna afgick den 19 dennes
från Marseille.
Subskriptionen på lånet belöpte sig i Pa-
ris till 14 å 19 millioner, i departementerna,
pså vidt i ministeren var bekant, till 235 mil-
lioner.
Räntefoten på skattkammarobligationerna
är reducerad med !, procent.
Monitören meddelar den förtroliga korres-
pondensen i afseende på de utaf Ryssland till
ngland framställda förslagen för händelse af
Turkiets upplösning.
Patrie vederlägger ryktet derom att det i
kabinettet skulle ha varit fråga om alla pa-
risertidningarnes indragning.
Såsom exempel på huru godtyckligt den
franska regeringen, der hon så för godt fin-
ner, ingriper i enskildes affärer, kan nämnas,
att Loirestenkolsgrufvebolaget fått befallning
att upplösa sig och konstituera sig iåtta min-
dre bolag. Bolaget vädjade till statsrådet mot
maktmissbruk, men Baroche, som förde or-
det i den sammankomst der saken kom före,
tilkännagaf, att han icke tillät någon dis-
kussion om kejsarens vilja, och det blef så-
ledes vid Ihvad som en gång var befaldt. Bo-
laget gjordle nemligen så betydande affärer,
att det kumde monopolisera priserna, och det
är derföre han tagit sin tillflykt till detta
våldsammar steg.
Montalermberts bref till Dupin har väckt
icke ringa uppståndelse inom lagstiftande kå-
ren, der flcera medlemmmar funno sig träffade
af de bittra saker hvaraf detta bref öfverflö-
dade. Det säges att en kommission af flera
deputerade blifvit utsedd att besöka Monta-
lembert och fordra närmare förklaringar öfver
betydelsen af hans ord.
Elektriska telegraten mellan Paris och Lon-
don är för närvarande till den grad upptagen
för regerimgens behof att stora svårigheter
möta att få privatdepescher expedierade.
BELGIEN.
Furstinnan af Lieven befinner sig för när-
varande i Brässel och har två gånger haft
audienser hos konungen på slottet Laeken.
ENGLAND.
I båda prarlamentshusen den 18 dennes fram-
lades den Ihemliga korrespondensen angående
Turkiets deelning mellan ryska och engelska
regeringarnae. Ett utdrag af dessa noter fin-
ner läsareni på ett annat ställe i bladet. Samma
afton debattterades äfven i båda husen frågan I
om skydd :för britisk egendom, som ursprung- I
ligen är rysk produkt i händelse af sjökrig :
på Östersjön, 1 anledning af lord Clarendons
depesch till engelska konsuln i Riga. Loid
Clanricard väckte frågan i öfverhuset, och
önskade att regeringen i öfverensstämmelse
med den franska måtte såvidt möjligt skona
de neutrala makternas handel, och isynnerhet !
britiska undersåters, så vidt det läte sig göra. !
Lord Clarendon svarade härpå, att den åbe-
ropade depeschen hade afseende på sådana
britiska köpmän som bott i Ryssland och
tänkte forfarande qvarblifva der, äfven efter
krigets utbrrott och bedrifva sina affärer. Kro-
nans jurister hade blifvit rådfrågade, och pål.
dessas tillrådan hade blifvit förklaradt att va- !
ror, som umder kriget exporteras från fiendtlig
hamn skola behandlas såsom fiendes egendom äfven
om de tillhöra britiska wundersåter. Man hade
ännu ej kommit till något beslut om huru
britisk egendom skall skyddas, antingen ge-
nom licenser eller en order af Privy Coun-
cil, och nan. måste, innan ett beslut derom
utfärdas, gälla sig i öfverensstämmelse med
franska reseringen. Regeringen skulle söka
fatta sina )eslut så liberalt som möjligt, och
hvad de -neutrala flaggornes rättigheter och
kaparväsendet angick, skulle regeringen söka
bevisa att hon redligt ville söka att göra kri-
gets olyckor så lätta som möjligt, och äfven
med uppofffringar af sin stränga rätt göra stör-
sta möjliga. afseende på humanitetens och den
moderna ciivilisationens fordringar. I under-
huset frågacde mr Duncombe, om ryska varor
som utfördes landvägen och skeppades från
preussiska hamnar vore konfiskabla. Lord
J. Russell svarade härpå att detta måste vara
förbehållet amiralitetsrätterna att bestämma. I
slutet af sessionen motionerade mr Gibson,
att regeringen måtte så snart som möjligt ut-
färda sitt beslut angående den neutrala flag-
gans rättigheter, och visa största möjliga li-
eralitet i erkännandet af dessa rättigheter
samt helst erkänna den grundsatsen att fri
flagg gör fritt gods. Lord Russell svarade att
det var regeringens afsigt att sammanföra och
framställa sina principer i detta afseende uti
ett öppet nanifest, men detta fordrade myc-
ken skärskådning från alla sidor, och myc-
ken varsanhet isynnerhet i afseende på för-
hållanden ill Frankrike, Förenta Staterna och
de neutrah rikena, och regeringen borde i
intet fall öfverila sig. Emellertid skulle ma-
nifestet framläggas före fiendtligheternas bör-
jan. Slutligen bad Lord Russell att saken
skulle få ha anstånd ett par dagar; regerin-
gens beslutt vore fattadt, men det behöfdes
ännu en liten tid för redaktionen o. s. v.,
hvarefter Gibson tog sin motion tillbaka.
Regeringgen är allvarsamt betänkt på en ge-
nomgående: reform af de gamla universite-
terna Oxford och Cambridge, hvartill hörer
inrättande :af nya lärostolar, de rika kollegi-
ernas fonders användande till allmännyttiga
ändamål (nu förtäras de till största delen så-
som pensioner), och lärosalarnes öppnande
äfven för dissenters. Lord J. Russell har fått
underhusets begifvande att inlemna en bill i
detta afseende. :
Preussiska generalen von Groeben, som li
uppehållit sig i London på en särskild mis-
sion från konung Fredrik Wilhelm, har haft
audiens hos drottningen och framlemnat ett
fö ee - ms
HH OO RP m HM AR OL
MM
ha 00 nt
e
-—! 3
MA rr RM halm