DANMARKE.
I afseende på ministerkrisen läser mani i
Feedrelandet för den 18 dennes:
Sedan ryktet om en förestående modifikatiom i
ministeren i går förmiddag var allmänt utbredt och
allmänt trodt, har det i gär afton plötsligen blifvit
aflöst af det motsatta, att allt skulle förbli vid det
gamla. Ja — det är nu ingen orsak att dölja det —
sedan thingens presidenter officiöst meddelat riksla-
gens medlemmar, att H. M. Konungen för dem )e-
tecknat den modifikation, som pätänktes, så att Ör:ed
och Sponneck skulle afträda, geheimerädet Blukme ter
bli premiermierminister, och Unsgaard, Bang och Si-
mony inbjudas att inträda i de afgängnas ställe —
förljudes, att man ännu i dag icke talat vid de sst-
nämnde om att inträda i ministeren. Om detta, såsom I
vi ha all anledning att antaga, har sin riktighet, så
synes orsaken till den nu inträdda stagnationen rim-
ligtvis kunna sökas antingen hos den man, som Iko-
nungen utsett till att träda i spetsen för den sälumda
modifierade ministeren, geheimerädet Bluhme, eller
hos den man, som utan nägot konstitutionelt anssvar
är konungens förtroliga rädgifvare och som vid deetta
tillfälle öfvertagit konungens ärende, geheimeräidet
Tillisch, eller hos bäda i förening. Emellertid är det
nästan omöjligt att antaga, att någon af nämnde
H ulle ha tillåtit sig att antingen rent af mot-
sät. ler uppenbart åsidosätta konungens vilja,
oaktadt de visste, att denna var, om icke officielt uttaad,
dock underhand offen.liggjord genom organer, hvikas l:
trovärdighet och berättigande icke kunde underkastas
något tvifvelsmål; ty om nägon af dem hade gjort det, så I.
hade han i högsta grad kränkt den kungliga värdigheten
som det var hans bestämda pligt att upprätthålla.
Man måste väl derföre snarare antaga, att det in-
trädda uppehället och det motsägande ryktet ha sin
källa i alldeles obekanta omständigheter, i svårigshe-
ter som uppstätt från helt andra kanter. — Umder
sådana omständigheter är det emellertid mycket väl
att riksdagen ännu någon tid blir samlad och attt fi-
nanslagen icke är voterad. Vi vilja ingalunda llätt-
sinnigt råda till att använda det yttersta konstitwtio-
nella medel som gifves och som ligger nära grämsen
till uppror och statskupp; men vi mena, att det kan
vara godt att riksdagen sitter med detta medel i sin
hand och att det ännu ständigt beror af dess välja,
om statsstyrelsen skall kunna fortsättas på lagligt sätt
utöfver den 1 April. Vi mena, att det är godt: att
riksdagen icke har gifvit all makt och allt inflytande
ifrån sig, genom att bevilja ministeren Örsted pen-
ningar till statsförvaltningen, utan endast genom att
uppskjuta denna bevillning kan hälla itygel både den
oblyga begärligheten efter makten och det absoluti-
stisk-byråkratiska öfvermodet. Lät oss förbida några
dagar; det skall då väl visa sig, om konungens och
riksdagens vilja i förening icke en gång skulle kunna
vara starka nog att ästadkomma en mycket inskränkt
och i politiskt hänseende föga fruktbärande förändring
i ministeren, eller om denna, efter att ha förspillt
representationens förtroende och allmänhetens aktning,
till hän och trots bäde för konung och folk skola haka
sig fast vid statsrodret. På folkets deltagande och,
om det skulle behöfras, verksamma understöd kunna
konungen och riksdagen i denna sak tryggt lita.
Från Thisted vid Limfjorden skrifves den
13, att man dagen förut hört en stark kamo-
nad ute på hafvet.
En korrespondens från Konstantinopel af den
2 dennes till Independance belge, förmiiler,
att alla danska officerare, som tjenstgöra på
franska eller engelska flottorna, fått order att
begifva sig hem.