Bg samhetsoch vördnadsbetygelse för den omsörg nämnde riddersman, sjelf förtrogenmed hafvet och dess fa ror, genom sitt förslag visat idkarne af sjömannayrket och dessas anhöriga. Denna opinionsyttring från den fordna hansestadens Skeppargille är sä mycket vackrare, som gillet samtidigt genom sin nya unpderstödsstiftelse ådagalagt sin varma och goda föresats att på egen hand, med egna samfäldta hbemödanden och med icke obetydliga, först om en följd af år egentligen fruktbärande uppoffringar, vilja i sin män arbeta för det ädla och nyttiga ändamålet. — Få yrken äro så ansträngande som sjömannens; och mer än mängen annan går han mot obekanta öden hvart han gär. Bäst är, vara färdig för medgång som fall Uppå hafvet — sjunger Geijer. Och det vore i sanning staten värdigt att af de för närvarande rikliga medel, till hvilkas samlande och hopande just sjömannen har bidragit, låta en del ätergå till honom säsom en belöning och ett understöd på hans gamla, oftast bekymmerfalla dagar, och till en hjeip åt familjer, hvilkas värdare och stöd fått helsa och krafter i förtid brutna, eller hvilka, i utöfningen af ett manligt och nyttigt yrke, vädligen förgätts — uppå hafvet. — Man läser i Nerikes Allehanda: Ehuru tid efter annan till oss ingått klagomål mot direktionen för Köping-Hult-jernvägen öfver det egenmäktiga sätt, hvarmed den behandlar egarne af den jord, som för vägens anläggning erfordras, samt dess ständiga uppskof vid liqvider af exproprierad jord eller upphandlade materialer, hafva vi, ehuru uppmanade, dock icke ansett oss böra framhålla dessa klagomål inför allmänheten förr än de klagande sjelfva framställt sine päståenden hos vederbörande embetsmyndighet; men anse vi oss nu lika pligtige som förut obefogade dertill, sedan under sistlidne lördag till landshöfdingeembetet ingifvits, för det första, en af åtskillige hemmansegare i Axbergs socken umdertecknad skrift, innefattande dels anhållan att genom landshöfdingeembetets handräckning utbekomma -ersättning för den jord bolaget exproprierat, dels ock att erhålla dylik för den skada, som öfvergått sökanderne, både genom grödors och stängsels förstöring under sisilidne sommar, samt, för det andra, en af baron Åkerhjelm på Dylta, genom befullmäktigadt ombud, inlemnad skriftlig begäran, att genom landshöfdingeembetets åtgörande bemälde bolag måtte förhindras i sitt förehafvande att, utan föregängen expropriering eller annan träffad öfverenskommelse, omlägga ett vattendrag, genomgående baron Å. tillhörige i Axbergs socken befintliga hemmansdelar. De hos oss af jordegare inom Hofsta, Axbergs, Ervalla och Fellingsbro m. fl. socknar framställde klagomål hafva varit af nästan samma beskaffenhet, äfvensom öfver svärigheten att utbekomma betalning för fullgjorde leveranser, för hvilket ändamäl sökanderne skickas hit och dit utan att ändock vinna sitt ändamäl, och hvil ket föranleder till den för.nodan, att brist på penningar och arrangementer äro de egentliga grunderna till det:a obehag, som, efter den allmänna öfvertygelsen, icke får sökas hos sjelfva direktionen, hvilken bestär af i orten allmänt aktade personer, utan fastmer hos arbetets entreprenör m:r Burges och hans härvarande ombud, hvilken sednares verkningskrets tyckes vara lika obestämd som inskränkt, så mycket obehagligare för både honom och allmänheten, som m:r B. här sällan uppehäller sig. I dessa förhällanden, tillika med de till arbetet använde engelsmännens obekantskap med detta lands språk och sedvanor, torde man kunna uppleta orsakerna till dessa klagomäl, hvilka, vi skola Hoppas det, blifva afbhulpne vid m:r B:s hitkomst, som viintas i dessa dagar. Vi torde snart återkomma härtill och skola då på samma gång lemna de upplysningar om arbetets fortgäng vi blifva i till. fille inhemta. . — Norbergs jernväg. Hr civilingeniören Tottie har i detta ämne begärt att få afgifva följande meddelande : Då en artikel i gårdagens Aftonblad vidrörer nämnde jernvägsbolags iråkade obestånd, och yttrar alternativa spekulationer på orsakerna dertill, får jag till allmänhetens kunskap öfverlemna följande protest, att de ickel. tillkommit genom mina, i egenskap äf bolagets öfveringeniör, vidtagne åtgärder : Uti det emellan bolaget och mig, den 1 Mars 1852, uppgjorde kontrakt lyder en paragraf som följer : Öfveringeniören blandar sil icke uti något, som rörer bolagets ekonomiska eller f.nanciella departement; utan inskränker sin verksamhet till ingeniörgöromålen. Så rigoröst Har denna öfverenskommelse af direktionen blifvit vidhållen att den ansett sig berättigad, på eget bevåg, afsluta kontrakterna vill. arbetets drifvande och materialiernas anskaffande. Då samtlige dessa kontrakter på enskild väg, men ej genom offentlig entreprenad, blifvit uppgjorde, är naturligt att de blifvit högre än annars varit händelsen. De hade säkert öfverensstämt med kostnadsförslaget om de lemnats till allmän competition. Att railpriset, som vid kostnadsförslagets underskrift stod till 8 rdr bko skeppundet, och till 11 rdr bko beräknades medtransporten, inom ett år derefter uppgick till 17, rdr bko, har visserligen betydligt förökat bolagets utgifter. Hvad beträffar det bergsprängningsöfverskott, som tillkommit, och på förhand icke kunde beräknas, vidkänner bolaget icke någon förlust derigenom, emedan mitt kostnadsförslag för detta behof, jemte andra icke specficerades utgifter, upptog en reservfond af 14,000 rdr bko — fullt motsvarande dermed afsedde kostnaders betäckande., Jag har troget vidhållit den af bolaget beslutade, på officiel väg granskade, samt af Kongl. Maj:t sanktionerade plan för arbetets utförande; men naturligtvis kan jag icke ansvara för åtgärder som under sistlidne höst vidtogos, emedan jag, efter en scism med direktionen den 6 Oktober, reste från Norberg; och lemnade den i många afseenden högst obehagliga befattningen. . Ofvanstående är i korthet min vindication. Om ånyo påkallad skall jag icke underlåta att 4 detalj upplysa förhållandet. ; Stockholm den 21 Mars 1854. C. Tottie. UTRIKES. Med den p förmiddagen ankomna ordinarie södra posten erböllo vi inga engelska och rr mom M BM M AA, FH AA An Oe Fm mt MR MI ri Ph OM IT a en ——Lve— yr