2a08 Qualis.
Hvilande förslag till ändringar i
grundlagarne.
Sedan det hvilande representationsförslaget
och de i sammanhang dermed föreslagna flera
förändringar i grundlagarne fallit, bland hvilka
förändringar mågra jemväl uti andra från sista
riksdag hvilarnde speciella ändringsförslag äro
upptagne, sonm derföre till en början varit be-
roende på utggången af förstnämnda förslag,
har konstitutidonsutskottet, enligt hvad i sed-
naste n:r ommrämndes, inkommit med memo-
rial upptaganade dessa och öfriga från sista
riksdag ännu . hvilande grundlagsfrågor, hvil-
ket memoriall sistlidne lördag bordlades första
gången hos rriksstånden. Dessa förslag, som
ständerna nu hafva att pröfva äro:
1. Om ändring i 28 regeringsformen, an-
gående rättighet för konungen att till vissa em-
beten och tjenster kalla och nämna äfven utländ-
ske män, som den evangelisk lutherska läran be-
skänna.
Enligt detta förslag skulle konungen, utom
den rätt han nu har atti vissa fall till militära
embeten nyttja utländske män, äfven vara
obetaget att, efter vederbörandes hörande,
neller uppå deras framställning, till lärare-
befattningar vid universiteterna, de teologi-
ska lärarebefattningarne likväl undantagne,
asåsom ock ttill lärare- och andra beställnin-
gar vid anadra inrättningar för vetenskap,
slöjd eller stkön konst, äfvensom till läkare-
befattningar,, kalla och befordra äfven ut-
ländske mäm af utmärkt förtjenst, de der den
rena evangeliska läran bekänna.,
2. Om tillägg vid 28 regeringsformen, an-
gående naturalisation af utländske Män.
Detta förslag innehåller, att till nämnde S,
som nu består af blott ett moment, skulle
fogas ett nytt moment af följande lydelse:
2:0 Konungen ege att genom naturalisation
till svensk medborgare upptaga utländsk man
i den ordnimg och under de vilkor, som uti
serskild derrom af konung och ständer ge-
mensamt stitiftad lag bestämmas. Sålunda
naturaliseracd utländning njute samma rättig-
heter och föörmoner som infödd svensk man.,
3. Förslag till ändring i 56 g Reg. formen
och 49 6 Rikscd. ordn., angående remiss af mot:oner.
Jemlikt föjrevarande förslag skulle stånden,
hvad de nu ej ega rätt till, kunna, om två
tredjedelar af ståndets närvarande ledamöter
sig derom förena, besluta att ett af riksdags-
man inom eljest behörig tid väckt förslag
skulle utan vidare behandling förfalla. Utom
den härför erforderliga ändring af 56 6 reg.f.,
skulle i 49 riksd. ordn. inflyta följande:
Förena sig två tredjedelar af ståndets närva-
rande ledanöter till beslut, att något inom
detsamma :f riksdagsman väckt förslag skall
utan remis nedläggas, då bör det dervid
förblifvan.
4. Försleg till tillägg i 59 Reg.formen och
27 SI mom, Riksd.ordn., angående propositioner
om statsverkets tillstånd och behof.
Detta förslag innefattar att konungen uti
nämnde proposition skall uppgifva bland an-
nat icke blott de statsbehof som genom be-
villningar böra fyllas, utan äfven, hvad nu
icke är stadgadt, föreslå det sätt hvarpå detta
kan lämpligast ske. Jemte den härvid före-
slagna förändring i 59 reg.f., skulle i 27
1 mom. riksd.ordn. insättas, att det exemplar
af propositiconen om statsverkets tillstånd och
behof, hvillket skall tillställas hvartdera af
riksstånden,, bör åtföljas af förslag rörande
sättet att ggenom bevillningen fylla hvad sta-
ten kan tzarfva utöfver de ordinarie inkom-
sterna.
3. Förslag till ändring i 69 g Reg.formen,
angående behandlingen af statsutskottets betän-
kanden uti le i nämnde omförmälde frågor.
Den föreslagna ändringen består, utom för-
ändring af några ordalag, egentligen uti bort-
tagande af den nuvarande föreskriften, att då
någon fråga rörande statsregleringen, bevill-
ningens derefter lämpade hela belopp eller
riksgäldskontorets utgifter och inkomster eller
grunderna för samma kontors styrelse och
förvaltning uppstår, hvari statsutskottet, efter
återremiss från något stånd eller från samt-
liga ständerna, anser sig icke kunna afvika
från sitt redan afgifna yttrande, då skall ut-
skottet utmämna deputerade, som uti det eller
de stånd, (der betänkligheterna emot utskottets
förslag uppkommit, företräda och närmare
upplysa föörhållandet, hvarefter och om något
stånd ändock förblifver vid sin mening, saken
afgöres af tre stånds beslut, och, då två stadna
emot två, genom förstärkt statsutskott. Om-l
vägen med de deputerade är nu föreslagen att )
bortfalla, och i stället för ordalagen: stadna
två stånd emot två,, skulle insättas: Förena
sig icke ninst tre stånd uti sammanstämmande
beslutv, går frågan till förstärkt utskott. (Forts.)