2a08 Qualis. Hvilande förslag till ändringar i grundlagarne. Sedan det hvilande representationsförslaget och de i sammanhang dermed föreslagna flera förändringar i grundlagarne fallit, bland hvilka förändringar mågra jemväl uti andra från sista riksdag hvilarnde speciella ändringsförslag äro upptagne, sonm derföre till en början varit beroende på utggången af förstnämnda förslag, har konstitutidonsutskottet, enligt hvad i sednaste n:r ommrämndes, inkommit med memorial upptaganade dessa och öfriga från sista riksdag ännu . hvilande grundlagsfrågor, hvilket memoriall sistlidne lördag bordlades första gången hos rriksstånden. Dessa förslag, som ständerna nu hafva att pröfva äro: 1. Om ändring i 28 regeringsformen, angående rättighet för konungen att till vissa embeten och tjenster kalla och nämna äfven utländske män, som den evangelisk lutherska läran beskänna. Enligt detta förslag skulle konungen, utom den rätt han nu har atti vissa fall till militära embeten nyttja utländske män, äfven vara obetaget att, efter vederbörandes hörande, neller uppå deras framställning, till lärarebefattningar vid universiteterna, de teologiska lärarebefattningarne likväl undantagne, asåsom ock ttill lärareoch andra beställningar vid anadra inrättningar för vetenskap, slöjd eller stkön konst, äfvensom till läkarebefattningar,, kalla och befordra äfven utländske mäm af utmärkt förtjenst, de der den rena evangeliska läran bekänna., 2. Om tillägg vid 28 regeringsformen, angående naturalisation af utländske Män. Detta förslag innehåller, att till nämnde S, som nu består af blott ett moment, skulle fogas ett nytt moment af följande lydelse: 2:0 Konungen ege att genom naturalisation till svensk medborgare upptaga utländsk man i den ordnimg och under de vilkor, som uti serskild derrom af konung och ständer gemensamt stitiftad lag bestämmas. Sålunda naturaliseracd utländning njute samma rättigheter och föörmoner som infödd svensk man., 3. Förslag till ändring i 56 g Reg. formen och 49 6 Rikscd. ordn., angående remiss af mot:oner. Jemlikt föjrevarande förslag skulle stånden, hvad de nu ej ega rätt till, kunna, om två tredjedelar af ståndets närvarande ledamöter sig derom förena, besluta att ett af riksdagsman inom eljest behörig tid väckt förslag skulle utan vidare behandling förfalla. Utom den härför erforderliga ändring af 56 6 reg.f., skulle i 49 riksd. ordn. inflyta följande: Förena sig två tredjedelar af ståndets närvarande ledanöter till beslut, att något inom detsamma :f riksdagsman väckt förslag skall utan remis nedläggas, då bör det dervid förblifvan. 4. Försleg till tillägg i 59 Reg.formen och 27 SI mom, Riksd.ordn., angående propositioner om statsverkets tillstånd och behof. Detta förslag innefattar att konungen uti nämnde proposition skall uppgifva bland annat icke blott de statsbehof som genom bevillningar böra fyllas, utan äfven, hvad nu icke är stadgadt, föreslå det sätt hvarpå detta kan lämpligast ske. Jemte den härvid föreslagna förändring i 59 reg.f., skulle i 27 1 mom. riksd.ordn. insättas, att det exemplar af propositiconen om statsverkets tillstånd och behof, hvillket skall tillställas hvartdera af riksstånden,, bör åtföljas af förslag rörande sättet att ggenom bevillningen fylla hvad staten kan tzarfva utöfver de ordinarie inkomsterna. 3. Förslag till ändring i 69 g Reg.formen, angående behandlingen af statsutskottets betänkanden uti le i nämnde omförmälde frågor. Den föreslagna ändringen består, utom förändring af några ordalag, egentligen uti borttagande af den nuvarande föreskriften, att då någon fråga rörande statsregleringen, bevillningens derefter lämpade hela belopp eller riksgäldskontorets utgifter och inkomster eller grunderna för samma kontors styrelse och förvaltning uppstår, hvari statsutskottet, efter återremiss från något stånd eller från samtliga ständerna, anser sig icke kunna afvika från sitt redan afgifna yttrande, då skall utskottet utmämna deputerade, som uti det eller de stånd, (der betänkligheterna emot utskottets förslag uppkommit, företräda och närmare upplysa föörhållandet, hvarefter och om något stånd ändock förblifver vid sin mening, saken afgöres af tre stånds beslut, och, då två stadna emot två, genom förstärkt statsutskott. Om-l vägen med de deputerade är nu föreslagen att ) bortfalla, och i stället för ordalagen: stadna två stånd emot två,, skulle insättas: Förena sig icke ninst tre stånd uti sammanstämmande beslutv, går frågan till förstärkt utskott. (Forts.)