Presteståndet. PPlenum den 22 föroch eftermiddagen. Judefrägan. fill ekaonomiuvskottet hafva under riksdagens lopp blifvit reemitterade 3:De motioner, af hr Dalman hos riddeerskapet och adeln under framställning att i Sverge född eller till svensk undersåte upptagen jude, utan föregången hemställan till Kongl. Maj:t, må ega rrättighet att: a) köpa eller på annat sätt förvärfva fast egendom å landet; b) bosätta sig å hvil ken ort i riket som helst; af lektor Söderberg inom steståndet att i Sverge infödde eller naturaliserade udar mätte erhålla rättighet att bosätta sig i alla rikets städer, utan särskild ansökan, samt i borgareståndet saf hr Wern, att mosaiske trosbekännare må få bosättta sig hvarhelst in:m landet de önska, och att få kööpa fast egendom. Utskottet, som ansett utvidgade rättigheter för mosaiske trosbekännare både i religiösst och ekonomiskt hänseende betänklige har : kommit till den slutföljd: att Rikets Ständer mä hos Kongl. Maj:t anhälla, att i Sverge födde mosaiske trosbekännare samt öfrige denne trosbekännelse tillhörige personer, hvilka vunnit svensk medborgarrätt och under 5 år vistats i riket må förklaras berättigade, att, utan särskildt nådigt tillständ, bosätta sig och ega fastighet ide stapelstäder i riket, hvilka hafva. minst 4000 invånare. Vid frågans behandling yt trade sig: . Lektor Söderberg, som, om frågan gällde en union af judendomen och kristendomen, hvilken: union om båda bekännelsernes grundkarakter skola förblifva orubbade ej låter sig verkställa, hade utskottets skäl något gällt, men att vilja från medborgerliga rättigheter, dock utan efterskänkande af skyldigheterne ute-stänga ett industrielt, sedligt och lagbundet slägte, Nvars 11eligiösa grundtanke är frukta Gud och ära kon Dgsgen, kan ej vara öfverensstämmande med hvarken m.Dsklig eller gudomlig rättvisa. För attåstadkomma a 1, 8 harmoni mellan premisserne och slutledningesen av betänkandet och att få bort föreskriften att det i vore bi i stapelstäder judar finge bo önskade tetalaren åter eMiss.af bevänkandet. Profesessor H. G. La forex: När man har en svag såå ätt försrsvara, blifva v Wiigen argumenterna svaga. Detu hhar ock visat sig va? fallet med de betänkan; förlidna tvenne riksdaden, deem jag under de sist N garne ssett till stånden inkommäy, rörande ifrågasatt beviljamde af vidsträcktare rättighever åt judarne inom vårt land. Det utskottsmemerial, som Rv är föremål för diskussion, är ej keller lämpadt att vederlägga den anförda allmänna satsen; ty de skäl, som der: andragas för det slut, hvartill utskottet kommit, äro: nästan alla lika stridande mot sannin?en, som mör hvarandra och mot det resultät, de äro ämnade ati framkalla. Väl har den föregående talarev, 5om är en af de tre motionärerna i frågan, i sin detir be