hela representationen mening gjorde sig gällande. Talaren trodde addition af fyra bråk icke vara konstigare härvidlag än vid prestval och riksdagsmanna val, der dylika additioner ifrägakomma i längt större skala. Då talaren framställt detta förslag inom re formsällskapet möttes han af det svar: att med aktning för den verkliga förbättring det kunde in bära, var det dock är 1848 tiugo är f: ren trodde så mycket heldre rätta tidpunk inne som man väl kunde antaga att åts baklänges på de sednare sex ären. Genon ifrågavarande förslaget vunnes nägra orc inkallande, ministrarnes deltagande i di riksnämndens sättande i stället för först utskottet; att diskussionen till någon del komme föras på ett rum, den hufvudsakligaste blefve ialla fs qvar i ständen; hvaremot förlorades den ringa möjlighet som nu finnes, att moderera regeringens anslagsbegär; men på denna möjlighet satte talare: ringa värde, ty det hade visat sig gå ganska ledis med beviljandet af anslag. Svensken var i alla ti der entusiast, förr i verlden för store män och stor: handlingar; numera, i saknad deraf — för stora an slag. Talaren ansåg derföre högst nödvändigt at. man nägon gäng toge i allvarligt betraktande möjlig beten att fortfarande utgöra de växande anslagen Detta trodde han endast kunna ske derigenom alt nägot gjordes för det ekonomiska välständets förkofran inom landet. Talaren angaf såsom det hvi förslagets största förtjenst, att det afsig en behandling af de rent ekonomiska ärendena, hv hän: hoppades att man, oansedt politiskt skilj öpinioner, skulle kunna behandla med allt de dessas vigt fordrade. Emellertid då förslaget r fallit ansåg talaren, som erinrade sig huruledes ce annan talare häromdagen påmint ständet att disku sionen då fördes om påfvens skögg, ingen voterin: derom borde komma i fråga, hvadan talaren så myc ket heldre föreslog betänkandets liggande till hand lingarne som den möjligen blifvande voteringen i all: fall icke visade nägonting med hänsyn till hvad d vöoterande kunde tänka i en dylik fråga härnäst. (Hr Wallenberg deltog ej i voteringen.) Hr Gråå hade, lika med hr Wiern och fere, yttra sig emot förslaget för tre är sedan, och hade cj fun nit att det sedan dess blifvit bättre. Det kunde vis serligen innebära förbättringar i ätskilliga punkter men då det ej var tillåtet att utgallra dessa, och d bristerna i sä hög grad öfvervigde förtjensterna, an såg han det böra förkastas. I afseende på hva borgareständet vill, ansäg tal. ständet hafva ganska tydligt gifvit sådant tillkänna. Han rö emot, emedan han trodde, att det förevarande för slagets antagande skulle omintetgöra all mjjli till en framtida förändring. Hr Rooth tillkännagaf sig instämma uti hvad hr Ekenman, Kock och Wern yttrat för bifall. Sedan derefter hr Lundh yttrat sig ämna rösta fö afslag, förklarades öfverläggningen slutad och ma skred till voteripg med den utgäng vi redan omför mält.