- förenat sina bera
3 förslaget eng:ck,
jvisar åt hr Björeks föredr
-I hvarmed han framhållit d
nebär och de brister som
Idel fann dock hr Ekholm upphörandet af
tiskrifvenhet och likaså af prelaternas :
det, inrymmandet i representaiionen af ett ocj obet
-Jligt antal nu orepresc nterade saml il!smedlemmaär,
I bildningen,
och motionstilens insk
den egenskap, att de v
blifvit framihallna och böra föranled
Jantagande. Talar n
del att adeln skulle komm . så alt antalet
Jaf dess ledamöter blefyc ke och ej :
frägornås afgörande öf:erlemnas ena g
10 medlemmar, en annan gå
trodde att det vore adeln som skulle gå
eftergifterna om förslaget blef antaget, och om så
sker, hade den derigenom visat sig ha allvar med
sjelfskrifvenhetens afstående, liksom inrymmandet af
15 ofrälse representanter bland ridderskapet och adeln
bevisade att kast andan och ståndsfördomarne ej så-
som man påstått äro detta stånd så uteslutande till-
höriga. Han ansåg det äfven vara en vinst att fa-
stighetsegare inrymmas i borgarestindået. Hr Ekholin
upptog vidare till gendrifning åtskilliga af de an-
märkningar hr Björ ck emot förslaget framställt, för
stande sig dervid hufvudsakligen vid pistäendet att
allmogens representationsrätt skulle komma att in-
sk k medzgaf hin, som skulle
; det i
att v
kas, en inv
innebära skäl nog til för lage ts förkastande, i hän-
delse den vore grundad; men han bestred att så var
förhtHlandet. Sökande visa, att enligt havs uppfatt-
ning af ordet besutenhet och de derom handlande
lagar och stadganden det hvilande förslaget ej inne
bar de vådor börutinnan som hr B. antydt, och up a
sande ännu nigra mot förslaget framställda anmärt
ningar, synnerligast i afseende på valordningarne,
slöt talaren med att tillkännagifra sin afsigt att rösta
för förslaget.
Hr Henschen förkunnade först för ståndet den ut-
gång frågan fått i bondeständet, hvadan öfverlöge-
ningen numera icke hade annat ändamål än att lemna
representanterna tillfälle att uttala sina tankar i äm
net. Talaren förklarade sig vara anhängare icke
blott af samfälda, utan af allmärna val, och detta i
en utsträckning sådan han ej funnit medgifren i rå
got hittills uppgjordt represent tationsförslag; men han
ville dock bifall till det nu föreliggande, emedan han
farn arenheten gifva vid handen, att oaktadt flera
genom gripande förändringar i vära förhållanden un
enas lopp inträffat, dock ingen förmått
rubba representationens grundvalar, hvadan man ej
n hoppas genomdrifva ngon reform så framt man
frångår dem, Han ansäg det förevarande förslaget
innebära ett frö till ytterligare förbättringar samt i
stånd väcka håg o h uppmärksamhet på cttytter-
ligare å idande, och sale erbjuda fördelar
a derföre att de voro
id uppgörandet af förslag till representations
ing ansäg hr Henschen att man borde taga i
betraktande : 1) om utsigt förefonns att det skal
blifva allmänt antaget 2) om det innebär någon der
ringaste fö bättring; 3) att någon rubbning i den re-t:
ger ng och representation ömsesidigt tilldelade makt
ej göres; och 4) att bondeståndet bibehåles vid sirli
illa fjerde i en. Antzydande de de-lf
lar of det fö set, som han ansåg inne-ls
a förbi h uppt gande ti anuskning ät (tf
killig märknin Ika han ejlf
fann lika opartiska som ! t, sporde sig t
talaren dudig gen, hurns
var bättre än det bes
med ja och fö rade
melse med denna sin äsigt.
Hr Nygren fann förslaget i intet afseende motsvara
de hilliga fordringarne på cen representationsreform,
enär deri klass- och ständsvalen äro bibehällne, och det
förrådde en afsigt att regeringen i sjelfva borgarestin
det skulle kunna inqvartera sina anhängare, för att
lättare än i de förstärkta utskotten vinna sina segra
Hr Malmborg föreslog att då bondeståndet redar,
afgjort frågan, talmannen mätte uppläsa det derifrän
ankomma protokollsutdrag och till borgareståndet hem-
ställa, om det ej ville skrida till afgöran?e utan vils
lare diskussion; förmälande sig talaren ämna röstalv
ör bifall. 2
Hr Grape iustömle i hr Malmborgs framställning, :
varvid E
Talmannen yttrade, att nrotokollsutdrage i
ippläsas, hvilket ock skedde, men au ;
slare ännu funuos antecknade, han ej kunde annat I d
in läta debatten fortgå, så framt icke de som sign
mält, afstodo frun att yttra sig. Hr Grape förkla Ja
de sig nu för sin del atstr, hvarefter ordet lemna Å4
les ät f
Hr Ilasselroth, so pm, då frön fera höll hördes upp Ja
vingen safstä, afstals tillkänvagaf att han vila
t utförligare redogöra för sina äsigter, men er
de denna frå
i öfverensstäm-
ville han gå denna a till möies och blot Ju
ina, att han varit b för stora eftergifter, mer J ti
ock i det förevarande förslaget funnit så stora bri Ive
er att hon ämnat afslå detsamma; och uttryckte
an den önskan, att om ctt nyt förslag uppgöres Id
tte undanrödja de väsendiliga fel som blifvit) if
le i det nuvaran:e.
Tr Rettig afstod från att yttra sig och instämde
jed dem som talat för bifall. (Rättande vi hirme:
i gårdagens summariska redogörelse, der Iat
:ifvit upptagen bland dem som talade för af en
e
yttrade sig skrifilisen för afslag. i
larade sg anhängare af de sam las
lagade att det förevarande förslage: fir
emförelse med det vid sednaste riks I a
agen förkastade kongliga förslaget; men fann de lor
vti sjelfskrifvenhetens upphäfvande, uti valrät
;ns utsträckning till ett stort antal nu orepresente- ao
ide, uti de gemensamma öfverliggningarne 0. s.v., las:
sa fördelar som man ej borde afv hvarföre. I lac
ch då han saknade förhoppning att med eit steg för
nna nägot bättre, han ville biträda försluget. att
Hr Gezel us ville likaledes, i betraktande af de öf. Ital
ervägande förbä tringarne och frdelarne i jemfö stä
;lse med det nu bestaende, bifalla - förslaget såsom le
n Öfvergångsätgärd. te
Hr Arnberg instämde med hr Kock och Ekerman. en
Hr Frick röstade bifall i anseende till de öfvervä-l4y
ande fördelarne. ble
ir Almgren. För att visa atisban verkligen vill en latt
presentat:onsförändring, röstade bifall, oaktadt för )ni
agets brister sa
Hr Stolpe ville, då frågan redan var afgjord genom tig
ondeständets beslut, fatta sig helt kort och blott upp-lej
ga några under diskussionen fällda yttranden. Tillne
1 början förnekade tal. säledes. att, säsom man på lins
ått, sjelfskrifvenhetens upphörande finnes i försla ul
ekreteradt. Den skulle tvärtom kommit ait utveck- utg
s genom den nya organisationen, som skulle bl fvit li s
t uttryck af den mest förstockade aristokrati. Deniom
position, som nu stundom kan på riddarhuset för Ta
mmas, skulle fullkomligt försvunnit, och oppositio-lref
ns undertryckande innebär ett frö till statsbyggna-jsök
ns förfall. Att representationen skulle samman- 4
mmit på ett ram, medgaf tal. visserligen hade ut-rvill
ort en fördel, emedan dei bidrag till ideutbyte ; I pre
en det hade äfven inneburit en emedan da-) ru
ns skiftande opinioner alltför lätt kunnat verka på tår
presentationens beslut. Man skulle nemligen der-Isku
enom kommit in på det så mycket fruktade en-
mmarsystemet med ötv hoppande af det mellan-
id um, som finnes i tv: akammnars
t det derefter blifvit sv ore. att
de i öfrigt ej förmått göra
lagets antagande, och han
r för afslag.
fir Palinder an
adagalagt att
nm, grundad på der al N
r möte doek för en sädan refor
h han fann derföre i det fö
vom örande,
et flera