förenat sina bera 3 förslaget eng:ck, jvisar åt hr Björeks föredr -I hvarmed han framhållit d nebär och de brister som Idel fann dock hr Ekholm upphörandet af tiskrifvenhet och likaså af prelaternas : det, inrymmandet i representaiionen af ett ocj obet -Jligt antal nu orepresc nterade saml il!smedlemmaär, I bildningen, och motionstilens insk den egenskap, att de v blifvit framihallna och böra föranled Jantagande. Talar n del att adeln skulle komm . så alt antalet Jaf dess ledamöter blefyc ke och ej : frägornås afgörande öf:erlemnas ena g 10 medlemmar, en annan gå trodde att det vore adeln som skulle gå eftergifterna om förslaget blef antaget, och om så sker, hade den derigenom visat sig ha allvar med sjelfskrifvenhetens afstående, liksom inrymmandet af 15 ofrälse representanter bland ridderskapet och adeln bevisade att kast andan och ståndsfördomarne ej såsom man påstått äro detta stånd så uteslutande tillhöriga. Han ansåg det äfven vara en vinst att fastighetsegare inrymmas i borgarestindået. Hr Ekholin upptog vidare till gendrifning åtskilliga af de anmärkningar hr Björ ck emot förslaget framställt, för stande sig dervid hufvudsakligen vid pistäendet att allmogens representationsrätt skulle komma att insk k medzgaf hin, som skulle ; det i att v kas, en inv innebära skäl nog til för lage ts förkastande, i händelse den vore grundad; men han bestred att så var förhtHlandet. Sökande visa, att enligt havs uppfattning af ordet besutenhet och de derom handlande lagar och stadganden det hvilande förslaget ej inne bar de vådor börutinnan som hr B. antydt, och up a sande ännu nigra mot förslaget framställda anmärt ningar, synnerligast i afseende på valordningarne, slöt talaren med att tillkännagifra sin afsigt att rösta för förslaget. Hr Henschen förkunnade först för ståndet den utgång frågan fått i bondeständet, hvadan öfverlögeningen numera icke hade annat ändamål än att lemna representanterna tillfälle att uttala sina tankar i äm net. Talaren förklarade sig vara anhängare icke blott af samfälda, utan af allmärna val, och detta i en utsträckning sådan han ej funnit medgifren i rå got hittills uppgjordt represent tationsförslag; men han ville dock bifall till det nu föreliggande, emedan han farn arenheten gifva vid handen, att oaktadt flera genom gripande förändringar i vära förhållanden un enas lopp inträffat, dock ingen förmått rubba representationens grundvalar, hvadan man ej n hoppas genomdrifva ngon reform så framt man frångår dem, Han ansäg det förevarande förslaget innebära ett frö till ytterligare förbättringar samt i stånd väcka håg o h uppmärksamhet på cttytterligare å idande, och sale erbjuda fördelar a derföre att de voro id uppgörandet af förslag till representations ing ansäg hr Henschen att man borde taga i betraktande : 1) om utsigt förefonns att det skal blifva allmänt antaget 2) om det innebär någon der ringaste fö bättring; 3) att någon rubbning i den re-t: ger ng och representation ömsesidigt tilldelade makt ej göres; och 4) att bondeståndet bibehåles vid sirli illa fjerde i en. Antzydande de de-lf lar of det fö set, som han ansåg inne-ls a förbi h uppt gande ti anuskning ät (tf killig märknin Ika han ejlf fann lika opartiska som ! t, sporde sig t talaren dudig gen, hurns var bättre än det bes med ja och fö rade melse med denna sin äsigt. Hr Nygren fann förslaget i intet afseende motsvara de hilliga fordringarne på cen representationsreform, enär deri klassoch ständsvalen äro bibehällne, och det förrådde en afsigt att regeringen i sjelfva borgarestin det skulle kunna inqvartera sina anhängare, för att lättare än i de förstärkta utskotten vinna sina segra Hr Malmborg föreslog att då bondeståndet redar, afgjort frågan, talmannen mätte uppläsa det derifrän ankomma protokollsutdrag och till borgareståndet hemställa, om det ej ville skrida till afgöran?e utan vils lare diskussion; förmälande sig talaren ämna röstalv ör bifall. 2 Hr Grape iustömle i hr Malmborgs framställning, : varvid E Talmannen yttrade, att nrotokollsutdrage i ippläsas, hvilket ock skedde, men au ; slare ännu funuos antecknade, han ej kunde annat I d in läta debatten fortgå, så framt icke de som sign mält, afstodo frun att yttra sig. Hr Grape förkla Ja de sig nu för sin del atstr, hvarefter ordet lemna Å4 les ät f Hr Ilasselroth, so pm, då frön fera höll hördes upp Ja vingen safstä, afstals tillkänvagaf att han vila t utförligare redogöra för sina äsigter, men er de denna frå i öfverensstämville han gå denna a till möies och blot Ju ina, att han varit b för stora eftergifter, mer J ti ock i det förevarande förslaget funnit så stora bri Ive er att hon ämnat afslå detsamma; och uttryckte an den önskan, att om ctt nyt förslag uppgöres Id tte undanrödja de väsendiliga fel som blifvit) if le i det nuvaran:e. Tr Rettig afstod från att yttra sig och instämde jed dem som talat för bifall. (Rättande vi hirme: i gårdagens summariska redogörelse, der Iat :ifvit upptagen bland dem som talade för af en e yttrade sig skrifilisen för afslag. i larade sg anhängare af de sam las lagade att det förevarande förslage: fir emförelse med det vid sednaste riks I a agen förkastade kongliga förslaget; men fann de lor vti sjelfskrifvenhetens upphäfvande, uti valrät ;ns utsträckning till ett stort antal nu orepresenteao ide, uti de gemensamma öfverliggningarne 0. s.v., las: sa fördelar som man ej borde afv hvarföre. I lac ch då han saknade förhoppning att med eit steg för nna nägot bättre, han ville biträda försluget. att Hr Gezel us ville likaledes, i betraktande af de öf. Ital ervägande förbä tringarne och frdelarne i jemfö stä ;lse med det nu bestaende, bifalla förslaget såsom le n Öfvergångsätgärd. te Hr Arnberg instämde med hr Kock och Ekerman. en Hr Frick röstade bifall i anseende till de öfvervä-l4y ande fördelarne. ble ir Almgren. För att visa atisban verkligen vill en latt presentat:onsförändring, röstade bifall, oaktadt för )ni agets brister sa Hr Stolpe ville, då frågan redan var afgjord genom tig ondeständets beslut, fatta sig helt kort och blott upp-lej ga några under diskussionen fällda yttranden. Tillne 1 början förnekade tal. säledes. att, säsom man på lins ått, sjelfskrifvenhetens upphörande finnes i försla ul ekreteradt. Den skulle tvärtom kommit ait utveckutg s genom den nya organisationen, som skulle bl fvit li s t uttryck af den mest förstockade aristokrati. Deniom position, som nu stundom kan på riddarhuset för Ta mmas, skulle fullkomligt försvunnit, och oppositio-lref ns undertryckande innebär ett frö till statsbyggna-jsök ns förfall. Att representationen skulle samman4 mmit på ett ram, medgaf tal. visserligen hade ut-rvill ort en fördel, emedan dei bidrag till ideutbyte ; I pre en det hade äfven inneburit en emedan da-) ru ns skiftande opinioner alltför lätt kunnat verka på tår presentationens beslut. Man skulle nemligen der-Isku enom kommit in på det så mycket fruktade enmmarsystemet med ötv hoppande af det mellanid um, som finnes i tv: akammnars t det derefter blifvit sv ore. att de i öfrigt ej förmått göra lagets antagande, och han r för afslag. fir Palinder an adagalagt att nm, grundad på der al N r möte doek för en sädan refor h han fann derföre i det fö vom örande, et flera