representanter, men duger icke, der folkets delaktig-
het i styrelsen är en sanning, och der statsmakternes
inbördes förhällande eger jemnvigt. Äfven detta re-
aktionära stadgande. bidrager till förslagets förka-
stande.
Af de öfriga stadganden, som förslaget innehäller,
torde egentligen endast 2:ne förtjena att särskildt
granskas, nemligen det ena, att det så kallade de-
charge-betänkandet, som af konstitutionsnämnden af-
gifves, icke får föredragas i riksnämnden eller yr-
kande beträffande statsrådens ansvarighet der fram-
ställas, och att justering af alla utgående beslut-skall
ske i ständen. Den der riksnämnden må-ts vara en
farlig samling, då någon direkt undersök af re
geringens handlingar icke der får ega rum. Riks-
nämndens beslut, der de gälla utan hemställan till
ständen, böra väl ock af riksnämnden justeras, då
meningen icke kan vara att innehället skall kunna
justeras kort i stånden, derest beslutet för majorite-
ten inom nägot stånd är mindre behagligt.
Slutligen bör det ieke alldeles förbigås, att adeln
skall tillsätta ordförande i alla nämnder. När det
kommer till arbetsordningen, skall väl försök ske att
få samma föreskrift för utskotten; och till räga på
allt, så har man icke glömt sjelfva landtmarskalken,
om än han fätt maka åt sig nägot i sin ställning.
Innan jag öfvergär till framställningen af de slut
satser, hvartill granskningen af förslaget ledt mig,
anser jag mig böra anföra några exempel af fermella
egenheter, af tvetydigheter i uttryck och af wmotsä-
gelse mellan särskilda föreskrifter.
Såsom en egenhet, hyars verkan jag icke ens vill
tilltro mig att belöma, anser jag stadgandet i 425
4 mom., att vid pröfningen af nymnds f
skall framställas till antagande eler förkastande
förändring. Om nu konstitutionsnämnden,
ligt, föreslär en tacksamhetsadress till statsräden, och
detta förslag framställes till antagande eller förka-
stande, men förkastas, hvad skall derpå följa? Ater-
remiss till nämnd kan icke ega rum. Den föreslagna
dechargen är förkastad, och kan således ej eller be
viljas. Ständernes beslut om anmälan efter 107 är
fattadt på indirekt väg, men aldrig kan den erhålla
någon form, aldrig bäras till konungen. Männe
detta är meni Frågan är nog vigtig, att för-
tjena ett all pegrundande.
Vidare är ja en tveksam, om med nämnds
slag i det ande momentet äfven menas
snämnden.
föregående m
f
ar säledes all anled
ning antaga, ljande afses; men
riksnämnd sifver inga förslager, den hemställer
beslut. Man vet således icke hvad rätta meningen är.
Stadgandet i1482 mom., att i stinden endast
e frågor, som E ståndens enskilda besvär
er emot 30 2 mom., som
att i ständens plena, men ej i riksnämnden,
s frågor afseende anmärkningar mot konun-
statsråd.
då
nde beslut
ämnd, som
nes icke och kan ej
andens oli ka antal Ett
deremot
tärkt utskott att af,
knappast den nuvarand
en beträffade, afg inan
älldes konungen, men utskat-j!
agct ej är Jag, förr-
sak skulle, hvad s
sjelfva förslaget unde
vet har i tänkt d
in det af konunge
icke komma öf
saken slutligen kan bjelpa
konstituerande församling. I
varit bös
uvnorlunda, än por ur en
dant fall hade det
at utskottet föreslagit en sädan så godtli
Jag vill icke trötta med mera i detta afseende,
vaktadt anledningar dertill ej saknas.
Jag här nu sä kort som möjbgt, efter min förmåga
sranskat det ifrågavarande förslaget. Jag har dervid
itsått från förslagets egen ståndpunkt, och erkänt
le förbättringar, förslaget ofelbart innefattar och jem-
äl sökt ursäkter för de brister som tilihöra förslaget i
fall, der de antagna principerna bort föra till
re eftergifter, till mera omfattande förbättringar.
närvid hufvudsakligen afsett, att undgå den
else, som så ofta framkastas mot de så kal-
berale, att man ieke vill taga hvad som erbju
redligt erkänna det goda, om man ieke kan
allt, och att allt förkastas utan undersökning, närih
t härflyter från det konservativa partiet s har
ke eller sysselsatt mig med teorier, utan jag har
uteslutande hällit mig till frågan; på ett, som jag
ror, fullkomligen både praktiskt och opartiskt sätt.
tesultaten af denna undersökning visa ock att jag! z
nsett alla de afsedda förbättringarne böra anta
velat förkasta förslaget, d
tå
t
en att jemte
rbättringar, göra inskränkningar i de rättigheter,
om nu tillkomma representationen, och att göra
Sendet af förbättringarne derefter svårare,
et 1 nu är; med ett ord, det verkliga reaktionära i
r hvad som hindrar mig att antaga dei-
a
amma.
Ehuru jag således, om dessa hinder
vtagunde icke förefunnes, ansett mig -
ma min röst, bör jag dock icke
i allt fall skett eudast under fö
rdningarne kunnat så uppgö
biifvit bi
1 ivom a adem fa
rs, a
fs, a
2 prestestån- c
inden. dnom:
as efter hemman-
ni i sjolva verket torde val
se utan omgång af röstberäkning, och oftast en öft-
Ise bestämma valet. Det är således hut-
n inom borgareständet, som den nya stands-
ätt, och om änuu
håga inom detta stånd för den lika rösträt-
n skulle finnas, så är det vida bättre, att ständet
irkastar hela det nuvarande förslaget, än antager det,
ed bibehållande af en graderad röstskala, hv
essutom knappast på nägot sätt kan vinna tillämp-
ng eller inpassas i systemet. Det mäste nemligen
as och noga besinnas, att detta fö ag, somå
behåller ståndsindelningen, icke för en öfvergång
Il en förnuftigare och billigare grund för represen-
tionen lemnar nägon annan utväg, än den, som
åndsordningarne kan komma att erbjuda, och att,
n rösträttens likhet inom alla stånden icke kan till-
igabringa en upplösning af dessa, säsom grund för!g:
presentationsrätten, ståndsiden genom förslaget
uner i styrka, och att alltså det sedermera blir svå-re
re att åstadkomma en förändring i grunden för re-sl:
esentationsrätten, dertill dock borgareståndet alltid
räfvat och, som jag hoppas, äfven nu sträfvar, samt; bo
it framgent kommer att sträfva med det allvar och ta
n ihärdighet, som berättiga till det hopp, att den:c
dvändiga uppoffringen af detta förslag i sjelfvals
rket icke skall medföra ett fördröjdt uppfyllande!
nationens varmaste önskningar och största behof.!
Br Hagman yttrade sig likaledes i ett skriftligt an-i
rande emot förslaget. Att icke tala om den all; in
änt förkastade st: ändsindelningens bibehållande, an- i
g tal. först falla i ögonen att valordningarne äro!
eslutne, i stället att de bordt intagas i gr undlagen, j
derförutan är det omöjligt för representanten attj er
räkna riksdagens sammansättning. Hvad särskildt )- nm
rgarestindet angår, är det omöjligt att utröna huru
inga verkliga borgare skulle deri ingå. Dessu om
nas i förslaget flera stadganden af reaktionär syft-
ng och tal. Srkade derför afslag.
1
äfven ett skriftligt anförande, deri
ippdrog en historik öfver repre-
ntationsfrågans öden och de a representations-
rslagens uppko UN Fal var öfvertygad, lat
t det förevarande för dels, sina
ngares öde, men famn 5
t han, på f:
tire än det i
etta bättre ansig
nheten upphiiv
t som ii ocl