att man känner hennes volym eller rymd, d. Vv. s. hur stort mål den till vigtenhet antagna kroppen fyller. Måile-enheten mäste derföre först vara fastställd, innan man kan bestämma vigt-enhetens storlek. Måle-enhetens enklaste form är kubikmåttet, d. v. s. ett tärningformigt kärl, hvars botten och sidor hafva formen af lika stora, qvadratiska ytor. Huru stort detta mål är, beror på storleken af.de omgifvande ytorna. Iålcenheten kan således icke bestämmas, innan man först skaffat sig ett mått, hvarmed ytor! mätas. Yt-måttets enklaste form är qvadraten, d. V. s. en fyrkantig yta, hvars alla sidor äro lika stora och vinklar räta. Yt-måttet eller qvadratens storlek beror på längden af de omgifvande lika stora sidorna. Yt-måttet förutsätter således i sin tur, att längdmåttet förut blifvit bestämdt. Ändamålet med ofvanstående analys, har varit att visa — för dem som förut möjlig ej tänkt härpå — i hvilket nära sammanhang mått, mål, vigt och värde stå med hvarandra, huru värde-enheten ej kan till sin betydelse uppfattas utan att man ,går tillbaka till vigtenheten, denna åter ej kan begripas utan att gå tillbaka till måle-enheten, huru måle-enheten visar tillbaka på yt-enheten, och slutligen den sistnämnda förutsätter läingd-enheten. Längd-enheten är således det mått, som ytterst ligger till grund för alla de öfriga måttbestämmelserna. Hon är principen, hvarpå hela systemet af mått-, mål-, vigt-, och värdebestämningar konstrueras, och efter hvilken — längdenheten kallas nemligen af fransmännen meter — det fått namn af det metriska systemet. Sedan längd-enheten blifvit bestämd till sin storlek, kunna de öfriga enheterna med största lätthet derur härledas. Som enhet för alla längder har man antagit tio million: delen af nordpolens afstånd från eqvatorn, och detta längdmått — något öfver 3 sv. fot — kallas, såsom redan är nämdt, af fransmännen meter, och i det af hr Wallenberg framlagda Förslag till ett nytt system för mått, mål och vigt en aln. Ytmåttet erhåller man derigenom, att man uppritar en qvadrat, hvars fyra lika stora sidor hafva, hvar och en, samma längd som längdmåttet (alnen). Om det sålunda erhållna ytmåttet användes såsom botten till ett kärl, och man till väggar i detta kärl också begagnar ytor af samma storlek som ymåttet (qvadraten), så är dermed måle-enheten gifven. Vigten af så mycket vatten af 49 värma, som kan rymmas i den nyss erhållna måle-enheten, blir vigt-enheten. Värdet af ett så stort silfverstycke, som i vigt är lika med den nyss funna vigtenheten, blefve virde-enheten. Emedan här blott var fråga om att visa, hur alla de följande enheterna eller måtten kunna härledas ur det för dem alla till grund liggande längdmåttet, läto vi, för större enkelhets skull, hvarje följande enhet uppstå derigenom, att sjelfva den föregående enheten — utan att hvarken tagas ett större antal gånger, eller blott till någon del — lades till grund för den följande. Emellertid, om man något närmare öfverväger storleken af de derigenom uppkomna nya enheterna och jemför dem med de dagliga behof, för hvilka de äro ämnade att användas, så finner man lätt, att de ej dertill äro fullt lämpliga. Ytmåttet t. ex., som förnämligast användes vid bestämmandet af egendomars arealinnehåll o. 8. v.. blefve uppenbart alltför litet, om sidan antages till endast en aln. För att angifva, hur många sådana ytmått en, äfven medelmättigt stor, egendom innehölle, behöfde man använda siffertal, som genom sin storlek vore särdeles obeqväma. 1 stället för att bestä ma sidans längd i ytmåtttet till endast cn aln, antar man henne derföre heldre — 10 ams (såsom i det franska systemet), eller — 104 alnar (såsom hr W. föreslår). Ett sådant xtmått, hvars sida vore 160 alnar, komme siledes att innehålla 10.000 qv.alnar och skul! LC blifva det nya tunnlandet (motsvarande nl fransk hektar). Om de följande enheterna, och i synnerhet om värde-enheten, gäller det deremot, de, bildade på det sätt som ofvan angafs, blefve alltför stora för att vara användbara i de vanligaste dagliga behofven. 1 stället för att låta måle-enheten hafva 1 alns längd, bredd och djup, väljer man heldre dertill tiondedels aln. Venna nya måle-enhet skul!c heta ett krus (rymmande lika mycket som cen fransk liter). Tigten af ett krus vatten vore ett skålpw a (1 klogramm). Värdet af ett hundradels skålpund (— I 1cd eller 10 gramm) myntslfver (8 delar silfycr och 2 delar koppar) är ämnadt att utgöra den nya värde-enheten och skulle benämnas en du-1 ler. En daler delas i 10 mark (hvarje mark vägande 1 gramm). Huru dessa ursprungliga enheter vidare fördelas i enheter af mindre slag, alltid mcd strängt iakttagande af tio-delningen, så att hvarje större enhet alltid delas i tio mindre enheter, detta visar det framställda förslaget tillräckligt och behöfver ej här ytterligare upprepas. oo Några nya ord hafva ej blifvit bildade förl de nya mått-, mål-, vigtoch värde-bestämningarna, utan dertill användts dels nuw brukliga, dels äldre, förr begagnade benämningar, och detta lär väl ej kunna annat än högligeu gillas. Tillskapandet af en mängd nya, kon