att man känner hennes volym eller rymd, d.
Vv. s. hur stort mål den till vigtenhet antagna
kroppen fyller. Måile-enheten mäste derföre
först vara fastställd, innan man kan bestäm-
ma vigt-enhetens storlek. -
Måle-enhetens enklaste form är kubikmåttet,
d. v. s. ett tärningformigt kärl, hvars botten
och sidor hafva formen af lika stora, qva-
dratiska ytor. Huru stort detta mål är, beror
på storleken af.de omgifvande ytorna. Iålc-
enheten kan således icke bestämmas, innan
man först skaffat sig ett mått, hvarmed ytor!
mätas.
Yt-måttets enklaste form är qvadraten, d. V.
s. en fyrkantig yta, hvars alla sidor äro lika
stora och vinklar räta. Yt-måttet eller qva-
dratens storlek beror på längden af de omgif-
vande lika stora sidorna. Yt-måttet förutsätter
således i sin tur, att längdmåttet förut blifvit
bestämdt.
Ändamålet med ofvanstående analys, har
varit att visa — för dem som förut möjlig
ej tänkt härpå — i hvilket nära sammanhang
mått, mål, vigt och värde stå med hvarandra,
huru värde-enheten ej kan till sin betydelse
uppfattas utan att man ,går tillbaka till vigt-
enheten, denna åter ej kan begripas utan att
gå tillbaka till måle-enheten, huru måle-enhe-
ten visar tillbaka på yt-enheten, och slutligen
den sistnämnda förutsätter läingd-enheten.
Längd-enheten är således det mått, som yt-
terst ligger till grund för alla de öfriga mått-
bestämmelserna. Hon är principen, hvarpå
hela systemet af mått-, mål-, vigt-, och värde-
bestämningar konstrueras, och efter hvilken —
längdenheten kallas nemligen af fransmännen
meter — det fått namn af det metriska sy-
stemet.
Sedan längd-enheten blifvit bestämd till sin
storlek, kunna de öfriga enheterna med stör-
sta lätthet derur härledas. Som enhet för alla
längder har man antagit tio million: delen af
nordpolens afstånd från eqvatorn, och detta längd-
mått — något öfver 3 sv. fot — kallas, så-
som redan är nämdt, af fransmännen meter,
och i det af hr Wallenberg framlagda För-
slag till ett nytt system för mått, mål och
vigt en aln.
Ytmåttet erhåller man derigenom, att man
uppritar en qvadrat, hvars fyra lika stora si-
dor hafva, hvar och en, samma längd som
längdmåttet (alnen).
Om det sålunda erhållna ytmåttet användes
såsom botten till ett kärl, och man till väg-
gar i detta kärl också begagnar ytor af sam-
ma storlek som ymåttet (qvadraten), så är
dermed måle-enheten gifven.
Vigten af så mycket vatten af 49 värma, som
kan rymmas i den nyss erhållna måle-enheten,
blir vigt-enheten.
Värdet af ett så stort silfverstycke, som i vigt
är lika med den nyss funna vigtenheten, blefve
virde-enheten.
Emedan här blott var fråga om att visa,
hur alla de följande enheterna eller måtten
kunna härledas ur det för dem alla till grund
liggande längdmåttet, läto vi, för större enkel-
hets skull, hvarje följande enhet uppstå der-
igenom, att sjelfva den föregående enheten —
utan att hvarken tagas ett större antal gån-
ger, eller blott till någon del — lades till
grund för den följande. Emellertid, om man
något närmare öfverväger storleken af de der-
igenom uppkomna nya enheterna och jemför
dem med de dagliga behof, för hvilka de äro
ämnade att användas, så finner man lätt, att
de ej dertill äro fullt lämpliga. Ytmåttet t.
ex., som förnämligast användes vid bestäm-
mandet af egendomars arealinnehåll o. 8. v..
blefve uppenbart alltför litet, om sidan anta-
ges till endast en aln. För att angifva, hur
många sådana ytmått en, äfven medelmättigt
stor, egendom innehölle, behöfde man an-
vända siffertal, som genom sin storlek vore
särdeles obeqväma. 1 stället för att bestä
ma sidans längd i ytmåtttet till endast cn aln,
antar man henne derföre heldre — 10 ams
(såsom i det franska systemet), eller — 104
alnar (såsom hr W. föreslår). Ett sådant xt-
mått, hvars sida vore 160 alnar, komme si-
ledes att innehålla 10.000 qv.alnar och skul!
LC
blifva det nya tunnlandet (motsvarande nl
fransk hektar). -
Om de följande enheterna, och i synnerhet
om värde-enheten, gäller det deremot,
de, bildade på det sätt som ofvan angafs,
blefve alltför stora för att vara användbara i
de vanligaste dagliga behofven. 1 stället för
att låta måle-enheten hafva 1 alns längd,
bredd och djup, väljer man heldre dertill
tiondedels aln. Venna nya måle-enhet skul!c
heta ett krus (rymmande lika mycket som cen
fransk liter).
Tigten af ett krus vatten vore ett skålpw a
(1 klogramm).
Värdet af ett hundradels skålpund (— I 1cd
eller 10 gramm) myntslfver (8 delar silfycr
och 2 delar koppar) är ämnadt att utgöra den
nya värde-enheten och skulle benämnas en du-1
ler. En daler delas i 10 mark (hvarje mark
vägande 1 gramm).
Huru dessa ursprungliga enheter vidare för-
delas i enheter af mindre slag, alltid mcd
strängt iakttagande af tio-delningen, så att
hvarje större enhet alltid delas i tio mindre
enheter, detta visar det framställda förslaget
tillräckligt och behöfver ej här ytterligare
upprepas. oo
Några nya ord hafva ej blifvit bildade förl
de nya mått-, mål-, vigt- och värde-bestäm-
ningarna, utan dertill användts dels nuw bruk-
liga, dels äldre, förr begagnade benämningar,
och detta lär väl ej kunna annat än högligeu
gillas. Tillskapandet af en mängd nya, kon-