namnt, angripit regeringens poltuk 1 orienta-
liska frågan, som besvarades af lord Claren-
don. I diskussionen deltogo vidare lord Mal-
mesbury och lord Derby, båda angripande
regeringens politik. Lord Aberdeen försvarade
sig och yttrade dervid mycken afsky för krig
och blodsutgjutelse. Hade man i början at
tvisten häftigare hotat Ryssland skulle sådant
endast föranledt czaren att marchera mot Kon-
stantinopel och anfalla Turkiet, oförberedt.
Äfven anklagelsen för likgiltighet mot allian-
sen med Frankrike tillbakavisade han och
tröstade sig med den förebråelse som i Ryss-
land varit riktad mot gref Nesselrode, att han
låtit köpa sig för engelskt guld. I afseende
på lord Palmerstons utträdande ur ministeren
omtalade han differensen i frågan om parla-
mentsreformen, men tillade att han icke kunde
ingå på enskildheterna. Slutet af hans tal
utgjorde ett försvar för Prins Albert, och en
vederläggning af påståendet att han författ-
ningsvidrigt skulle inblandat sig i den utrikes
politiken.
Ungefär samma förklaringar gåfvos i un-
derhuset af lord Russell. Ministeren anfölls
här af Baillie, sir Robert Peel och Disraeli.
Lord J. Russell lofvade att alla akterna till
underhandlingen skulle ofördröjligen framläg-
gas för huset, och han tvekade icke att ut-
märka ryska czarens förhållande såsom svek-
fullt (fraudulent), samt hoppades att England
genom Österrikes och Preussens medverkan
skulle kraftigt tillbakavisa de från detta håll
framställda öfvermodiga fordringarne.
Sessionen den 2 dennes känna vi endast
genom telegrafberättelser. I öfverhuset be-
svarade lord Clarendon lord Lyndhursts in-
terpellation i orientaliska frågan, och bestred
påståendet att den första wienernoten blifvit
meddelad Ryssland förr än England.
Utkastet till denna not hade utgått från Frank-
rike. England hade föreslagit några förän-
dringar till Turkiets bättre skydd, och så för-
bättrad hade noten liktidigt blifvit afsänd till
båda parterna.
Underhuset sysselsatte sig den dagen med
finansärender.
Enligt ett rykte är det regeringens afsigt
att förstärka flottans manskap med 10,0v0
och landtarmen med 13,000 man.
Consols noterades den 3, 903,.
TYSKLAND.
Nassaus båda kamrar öppnades den 31 Ja-
nuari. Bland framlagda lagförslag märkas en
ny jagtlag och ett förslag i afseende på ätskil-
jande af lagskipning och förv altning i de lä-
gre instanserna.
Preussiska ministeriella blad motsäga upp-
giften att prins Napoleon Jerome från Bris-
sel skulle begifva sig till Berlin.
SPANIEN.
Pariserbladet Patrie uppgifver att anled-
ningen till den mot de förvisade generalerna
vidtagna åtgärd, är den att de stått i spetsen
för en sammansvärjning som hade till syfte-
mål drottning Isabellas afsättning.
ITALIEN.
Från Sardinien omtalas fortfarande omfat-
tande rustningar, bland hvilka man märker
armering af gränsfästningarne längs Ticino-
linien och befästningarne vid Genua, samt
uppställandet af två nya kavalleriregementen ,
ätvensom förstärkning af hären i allmänhet
genom inkallande at på längre tid permitte-
rade officerare och soldater.
Den franska diplomaten Breniers sändning
är fortfarande föremål för talrika kommenta-
tarier. Det säges nu att hans mission egent-
ligen gäller de italienska hofven, åt hvilka
han, i Frankrikes namn, gör de frikostigaste
löften. Så t. ex. säges han erbjuda Sardi-
nien en utvidgning af dess område på andra
sidan Tessin, och deremot söka vinna dess
bifall till återställande af det muratska väldet
i Neapel.
TURKIET.
Enligt underrättelser från lilla Wallachiet
af den 26 Jan. befann sig furst Gortschakoff
i Radowan, dit högqvarteret nyligen blifvit
förlagdt. Från nordost framtågade framgent
nya trupper. Turkarne ha icke blott, 5000
man starka, förskansat sig vid Islas, utan äf-
ven framryckt i närheten af Karakal, der dag-
ligen häftiga förpostfäktningar föreföllo. Man
var nödsakad att från Radowan afsända för-
stärkningar till denna trakt.
I Widd.n fortfar man med förstärkande af
fästningsverken och träffade redan anstalter
till sultanens emottagande. Deu 20 ankom
ryska generalen Schilder till Radowan; han
skall endst vara bestämd till chef för hela
Donauarmeens ingeniörväsende. I Krajowa
lågo blott 400 man ryssar; återstoden hade mar-
scherat närmare mot skådeplatsen för de sed-
naste striderna. Befolkningens sinnesstäm-
ning i Wallachiet är fortfarande så uppretad,
uu ryssarne, i händelse af ett större neder-
lag eller ett oordentligt återtåg, kunna befara
det värsta.
Till Wanderer, skrifves från Bukarest den
20 dennes: Söndagen den 8 Januari började
man från ryska sidan i Galacz och andra an-
gränsande orter fånga unga bönder och spärra
in dem i normalskolans hus. Detta fortsat-
tes följande dagar tills man fått tillsammans
3—600 man. Emellertid kom fran Reni en
rysk ångbåt och två slupar och lade till vid
Galaez. På dessa inskeppades tidigt på mor-
I gonen den 11 en bataljon och de nämnda un-
ga bönderna och landsattes sedan vid Zato-
caträsken. Bönderna befalltes att undanrödja
den ofantliga massan af vass, ett arbete, som
1000 man knappt kunnat göra på 30 dagar.
Under tiden stucko ryssarne i brand det när-
belägna kaffehuset, tullhuset och en hy, som
visserligen ligger på turkisk grund men är
blott och bart bebodd af moldauer, Snart
ilade emellertid de turkiska förposterna från
Matschin och Isaktscha hit, då de märkte el-
den och ryssarne -drogo sig, utan att lossa ctt
skott, tillbaka till andra stranden. Den 12
och 13 kom det deremot till. skarpa fäktnin-
gar, Den 19 ha blodiga fäktningar egt rum
så väl vid Olten tza som vid Kalarasch, hvilkas
resultater man ännu icke känner.
Enligt samma bref skall bland det ryska
ibef fölet råda mycken nedslagenhet och förar-
c en vid Csitate,
xelse öfver den olyckliga aft
om hvilken alltflera för ryssarne bedröfliga
detalier komma i dagen.
mm —- HM meta BRA ot RK Et ÅRA Pn
mm - mm AA cl
a Ke rs