har aran försäkra c.
——
— Det skulle erfordra mer tid och ut:
rymme än vi kunna disponera att som sig
bör framhålla och tillrättavisa den oförsynthe
hvarmed Svenska Tidningen alltifrån sin bör:
jan, men isynnerhet på aldra sista tiden, hopa
den ena osanna beskyllningen mot Aftonblade
efter dem andra. Ej nog med att den försök
göra oss ansvariga för allt hvad i utlandet:
förnämsta tidningar varit berättadt om Ryss.
lands till vår regering ställda fordringar,
händelse af ett krig på Östersjön. Ett nyt
försök i samma anda uppenbarar sig i föl-
jande ord, hvarmed Svenska Tidningen i da-
gens nummer inleder en ur franska tidnin-
gen Pays, lånad artikel, innefattande et
varmt och obetingadt bifall åt svenska rege-
ringens neutralitetsförklaring:
vÖfverallt gillas och prisas vår regerings handlings-
sätt, med undantag inom vårt eget land, der tidnin
gar finnas med så föga fosterländska tänkesätt, att
deras förstta ord vid vår regerings neutralitetsförklaring
var att utan alla anledningar upphäfva misstroendets
utrop, och hvilka nu, då de hafva allt skäl att blygas
öfver sig sjelfra, dölja sin nedslagenhet under det
fåkunniga föregifvandet, att regeringen borde hafva
meddelat representationen hela innehållet af diploma
tiska skrifwelser till europeiska makterna, innan de
vor. framkomna till de förnämsta af dem. Ganska
betecknande ursäkt för sitt misstroende! Emedan man
ej genast fick veta innehället, så var det belt natu
ligt, att det skulle misstros! Det måste innehålla nå
got illa, något farligt, något att misstänka, då d.t
kom frän regeringen. Så långt är en viss tidning
kommen i uppfattningen af de sanna konstitutionella
lärorna!
Vi tillita oss med anledning häraf att bedja
Svenska Tidningen benäget uppgifva när och
hvar de omtalade misstroendets utrop skola
hafva blifvit yttrade, och hvilka de der alla
skälen äro att blygas öfver sig sjelfva och
dölja sin nedslagenhet,. Kan Svenska Tid-
ningen icke göra detta, så blir det hon som
måste skyla sin blygsel, om hon har någon.
Ingen af våra läsare, som med någon
grad af uppmärksamhet följt våra yttranden
rörande politiska ämnen, skall lemna ens ett
halft öra åt de vanvettiga tillvitelser hvarmed
det halfofficiella bladet behagat öfverösa oss,
och vi skulle ej i detta afseende ens behöfva
tänka på ett sjelfförsvar. Men då vi beklag-
ligtvis veta att det finns folk som ej kunna
eller vårda sig om attläsa innantill, och som
heldre tro mer eller mindre officiella intut-
ningar än sina egna ögon, tillåta vi oss att
återföra i minnet det väsentligaste af de få
yttranden vi fällt angående svenska regerin-
gens neutralitetsförklaring:
Vi kunna ej finna annat än att den föreslagna
neutraliteten i och för sig sjelf förtjenar nationens
och representationens fullkomliga gillande o. s. v.
(N:o 14.)
Sedan Sverges och Norges i förening med Dan-
mark framställda neutralitetsförklaring hunnit att äåt-
minstone i vissa delar blifva bekantgjord genom ut-
ländska tidningar, hafva dessa deraf lyckligtvis blif.
vit förda på bättre tankar i afseende på den ställ-
ning som de skandinaviska rikenas regeringar intagit
under de närvarande, af den ryska politiken framka!-
lade hotande förvecklingarne. (N:o 14.)
Och gå vi ännu längre tillbaka, så hafva
vi i N:o 8, på samma gång vi enligt vår pu-
blicistiska pligt redogjort för de största och
mest aktade utländska tidningarnes uppfatt-
ning af Sverges ställning med afseende på
möjligheter af ett sjökrig i Östersjön, samt
Times md fleres uppgifter om försök från
Ryssland ned en not att inblanda svenska
hofvet i tusten och förmå det att stänga sina
bamnar för franska och engelska fartyg, ut-
tryckligen tillagt att vi för vår del äro full-
komligt förvissade att denna uppfattning (af
neutralitetsförklaringen, att den skulle åsyfta
Östersjöns och våra hamnars tillstängande för
de stora sjömakternas fartyg) icke är eller kan
vara den rättar.
Och första gången då vi yttrade oss öfver
vår regerings neutralitetspolitik (N:o 3), i en
artikel, hufvudsakligen rörande hvad vi hade
skäl att förmoda vara Sv. Tidningens egen
appfattning af neutralitetsbegreppet, sade vi:
Vi hafva redan uttalat vår mening att det öfver-
ensstämmer ned de förenade rikenas sanna intressen
att iakttaga reutralitet, och då deras egna försvars-
medel icke inses tillräckliga att afvärja anfall från
ågon af de större sjömakterna, synes det med Dan-
urk afslutade fördraget om gemensamt upprätthål-
nde af de skardinaviska rikenas neutralitet i detta
inseende ienebära tillräckliga garantier, hvarföre vi
ckså anse deta fördrag kunna lända de förenade ri-
na likso : Da wnark till verklig fördel.r
Är detta att upphäfva misstroendets utrop,
ler hvar äro cate till finnandes?
Men eftersom wi påmint om de nyss an-
;rda orden, af h vilka, skrifna den 4 Januari
etta år, Sv2nska Tidningen flera gånger vc-
it härleda ie långt förut i utländska tidnin-
ar anförda ryktena om en rysk not o. s.v.,
vilka skola hafva wvrarit så förnärmande för
venska fol:iet och cless regering, torde det
ke sakna nhtresse attse huru obesväradt den
alfofficiella Svenska Tidningen ur den half-
ficiella franska tidninygen anför alldeles sam-
a rykten, ehuru utsagda på ett långt skar-
are sätt och af längt vidsträcktare syftning.
i citera efter Svenska Tidningen ur den of-
annämnde artikeln i Pays) följande menin-
ar, hvaraf vi tillåta oss att kursivera de
värkligaste uttrycken: -
Rysslands ställming vid Östersjön är, i vissa hän-
enden, likartad med dess ställning vid Svarta haf-
tt. På samma sätt som Turkiet, genom Bosporen
sh Dardanellirna, innebar nyckeln till Svartalhafvet
RA
UM rt RN KR KR
0 Ha rr AR AR DM APA
EE Aömhmg