klagliga följder, äfven spamnmälsbehofret än ytterligare ökadt och tillständet förvärradt. De högt uppdrifna priserna torde redan tillräcklig ädagalägga, det skäl äro förhanden att befara bris på lifsmedel under loppet af nu ingängna är. At en sådan brist verkligen är att motse, bestyrkes är ytterligare deraf, att underdånig hemställan om und sättning af allmänna medel har ingått till K. M: från konungens befalllningshafvande i icke mindre är sju län, nemligen i Upsala, Westeräs, Stockholms, Nyköpings, Kronobergs, Hallands och Christianstads län. Bland dem har landshöfdingen i Upsala anhållit om och fått bevilljadt ett understöd för året af 26,000 rdr, landshöfdlingen i Westeräs, i anseende till missväxt å säd ocih gräs inom trettio specificerade socknar, i tvenne särskilda underdäniga memorialer begärt samt erhållit tillsammans 46,000 rdr; landshöfdingen i Halmstads län hemställt i anledning af den svaga skörden ej mindre om anstånd med inbetalningen af ett förut beviljadt räntefritt län af 29,333 rdr 16 sk. bko, än ock;om 8300 rdr ny undsättning af hvilka 4000 rdr utan äterbetalningsskyldighet,och landshöfdingen i Christianstad, med amförande, att den klena och i vissa trakter af länet felslagna skörden så väl å spanmål som foderväxter, jemte de till en ovanlig höjd uppdrifna priser på dlessa förnödenhetsartiklar gifva honom största anledniing till den fruktan, att behofven under instundandde vinter skola bland den arbetande klassen blifva än mera tryckande än de varit under innevarande år, i underd. gjort framställning derom, att en summa af 10,000 rdr måtte ställas till hans disposition, till afhjelpande af dessa behof. Ehuru ännu endast en så kort tid förflutit sedan den sista skörden inbergades, och ehuru ansökningarne om undsättning vanligen först längre fram på våren pläga inkomma, hafva säledes redan öfver 94,150 rdr bko, och om man anser förlängningen på det räntefria länet i Jalland i sjelfva verket utgöra en undsättning i annin form, 123,783 rdr 16 sk. bko blifvit af allmänna medel begärde och beviljade till understöd för den hwgrande befolkningen i skilda delar af riket. Att bränvinsbränningen förblifver tillåten under år, son utvisa ett förhandenvarande större behof af undsätning i följd af brist på lifsmedel, torde i allmärhet kunna anses vara af tvifvelaktigt gagn för d:t allmänna. Ännu mera bestämdt synes likväl lxstiftningens ätgärd att för den omedelbara förbrukniigen bevara förhandenvarande förråder af säd och jordfrukter, vara af behofvet påkallad, när förhällandena gifva anledning att vänta en så högst betydlig vinst för bränvinsbrännaren som i närvarande ögonblick. Till följe af den, genom förväntan på en betydlligt högre skatt, ökade efterfrågan, utgör försäljningsspriset på bränvin här i Stockhom redan 1 rdr 24 ssk. rgs kannan, ehuru det torde kunna med säkerhet antagas, att tillverkningspriset icke öfverstiger 40 sk. samma mynt. Att med denna sporre, som utsigten till en sä betydlig vinst per kanna gifver, bränvinsbränningen skulle komma at: drifvas med den yttersta ansträngning och suledes att förbrukas ett vida störe förråd af eljest tillgängliga lifsmedel än under venliga förhällanden, synes med säkerhet kunna antagas. Denna starka uppmwuntran, hvilken ställer brän vinsbränningen under instundande vär, i händelse den tillätes, i ett starkt wndantagsförhällande, förefanns icke då den kongl. förordningen af den 13 Juli utgafs. Bränvinet gällde då i Stockholm högst 1 rdr I sk. rgs. Om emellertid frän utrikes ort en tillräcklig tillförsel kunde vara att påräkna för att fylla den i vart Iand sannolikt uppkommande brist, sa skulle utsizterna för det nu i a arets spanmälstillgång icke vara i sa hög grad bekymrande. Men i nästan hela Europa har skörden förledet är slagit felt. I Englands hufvudstad har priset å hvete under innevarande vinter nästan oafbrute:t stigit, någon gäng ända till 3 a tf sh. (omkring 3; rdr rgs) pr qvarter i veckan. I Frankrike kan bristten i landets spanmälsskörd enligt rikets officiella tidning, icke beräknas lägre än till 10 millioner hectolitres (nägot öfver 6 millioner sv. tunnor), och deraf anses hälften icke ännu vara importerad. Ett talande bevis på den brist Holland och Belgien lida, finnes deri, att direkta beställningar ä spanmål från dessa länder ingått äfven till Sverige. Frågar man nu, från hvilka spanmäålsri kare länder denna brist, hvilken, ehuru endast några få exempel på densamma blifvit anförda, är nästan allmän i Europa, skulle kunna fyllas, så befinnes att under närvarande förhållanden, tillförseln från just de länder, hvilka vanligen starkast förse span mälsmarknaden, minst är att påräkna. Ifrån Polen, hvars rika tillgång på säd eljest plägar fylla stora behof, har utförseln af säd nyligen blifvit förbjuden — ett förbud, som säkerligen, åtminstone medelbart inverkar på vår spanmålsmarknad: och i de länder omkring Svarta hafveit, hvilka eljest lemna Europa en inycket betydlig deel af dess sädesbehof, har kriget redan utbrutit. Att sstörre anledning synes vara att befara, det detta krig; äfven kommer att sträcka sig till Östersjön, och förmodligen lägga hinder i vägen för utförseln från dess hamnar, från hvilka införsel för oss skulle komma i fråga. Dessa hotande utsister till krig innefatta ännu en af de förändringar, lvilka sedan sistlidne Juli måäme nad väsentligt inverlat på ifrägavarande förhällanI DÅ den. De anledninga: som förefinnas att förmoda utI de brottet af ett krig enellan fera af Europas mest be Iha tydande makter kan cke tillhöra utskottet att framI Mm; lägga. Att emellertid icke blott ett krigstillstånd i I de öfriga delar af Europa är att befara, som medför en I y, ökad nödvändighet för hvart och ett land att i afseende på tillgingen ä lifsmedel sörja för sig sjelft, utan att äfven Sverige för de politiska förvecklingar nes skuld och för det hotande kriget mäste rusta, kan man sluta af komungens yttrande till det statsrädets protokoll af den 29 sistlidne December, hvilket itföljde Hans Maj:ts samma dag till statsutskottet fgifna nädiga skrifvelse rörande anslag till försvarsverket, då nemligen Hans Maj:t befallt vederbörande lepartements-chefer yttra sig om, och hvilka af de i statspropositionen upptagna summor för rikets försvarsverk skulle vara af nöden att tillgå tidigare än hittills varit ämnadt, för den händelse, att, med af ri seende å förekomna omständigheter, nästinstundande På rår, dels nägon del utaf armeen funnes böra sättas på vor krigsfot och förstärkas med en eller möjligen flerc sar klasser af allmänna Ibeväringen, dels en större utrustI lay ning af flottan ifrägarkommer. Om man således har kas att förvänta icke blobtt flottans utrustning utan äfven till större tru: pmassors ssammandragning, i hvilket fall sky tningarnes förseenade med ökade garnisoner och de otsv. tande förråd aa lifsmedel otvifvelaktigt äfven F att lifver oc Ndgängligt, så komma de betydliga uppköp, I anv um för kro. 205 räkming mäste i dessa hänseenden fun öras, icke blow an än. mer medtaga tillgå ngarne, I sin tan äfven att steg. priserna till ändock kännbarare san ostnad för statsverke. OCh till ganska svår tunga för jsat en del af folket, som n, Ste köpa sin föda. Dessa I mi llgängar torde ytterligare k. YPMa att tagas i anspråk, I må fvensom prisen att än vidare stegras: genom upplan andlingar för brödrarikets och m jiligen äfven för I när adra vänskapliga makters flottor, hv. Xå kunna komI till a att under sommaren uppehalla sig I Östersj: DÅ nin; sh hvilka man svårligen skulle kunna vägra ät på jstär ira kuster upphandla lifsförnödenheter. und Då så mänga förändrade förhällanden inträdt, hvilkt ;renade verka till en nskning af erforderliga Pgåängar på lifsmedel intill nästa skörd, bar utskot t icke tvekat att tillstyrka den i motionen gärd, i ändamål at somma förbrukr iörm f essa tillgångar för bränvinstillverkningeus behof jet har väl vid öfverliggningarne ino:x utskottet lifvit anfördt, att d!enna tillverkning sk: te i nägo lån komma att lätta bristen genom iillgången på rauk för boskapen tvund Om äfven genon etta medel en lättaad t g krealurcos under all skulle beredas ddem som bränna bränvin; mäste kväl, i händelse maaterialier dertill kunna förskafis adast genom en bettydlig ätgäng af befintliga födo nnen, en minskninig i denna fördel fi lsevis med hela rikets folkmängd m vinna tillgäng — till drank, 1 amför faran att åd den talrka n de jemföI anse