Article Image
7 0 0 eM5LOIp: OCH Fustoch rotehålls-organisationen iinberäknad, och att sjöförsvaret, båtsmanshället inberäknadt, kostat nära 3 millioner riksdaler. Summa 1.1 millioner. Och jag väger fråga: om ej :en sådan betydlig årlig kostnad kunnat erbjuda tillräckliga tiillgångar för att ordna allt hvad som behöfdes vara i ordning för ett försvarskrig, om man velat hushålla och undvika obehöfliga utgifter för en under freden öfverdrifven personal, för onyttiga organisationer samt för ändamälslösa anskaffningar och försök? Eller kan någon inbilla Oss, att t. ex. för en stående landtarme af 32,000 man, hvaraf blott omkring 5000 man värfvade äro i ständig tjenstgöring, erfordras så ofantliga kostnader som man här upptäcker om allt noga räknas; eller att de utgifter, som under 40 års fred blifvit af Rikets Ständer beviljade för materielen, varit planenligt använda, då vi nu finna att sä stora behof fordras endast för att utrusta krigsmakten, utom det underhåll som sedan för den erfordras? Man har sagt mig, efter trovärdiga uppskottninger, att sedan är 1830 för landtförsvaret allena, då allt behörigen räknas, utgått från dandet i penningar (boställs-afkastningen, rustoch moteringssamt .orpkostnåder oberäknade) öfver ett hundrafemm millioner riksdaler banko. Är detta sannt — och jag tror det, till dess det vederlägges — så är det ej otroligt att de ofvan uppgifna totalkostnaderna äro riktiga, och då har vårt försvarsväsende, i roportion till armåns storlex och flottans beskaffensannolikt varit det dyraste i Europa. Emellertid, då Kongl. Maj:t nu endast begärt detta anslag för andelar af de samma behof, som uppgifvits i den förut framställda statsregleringspropositionen, anser jag det vara utan :ndamäl att återremittera utskottets utlåtande. äDeremot hemtar jag anledning af denna tilldragelse, till att fästa ståndets uppmärksamhet på angelägenheten att för framtiden förekomma det obehaget, att nödgas bevilja nationens skattemedel till ändamål, hvilkas verkliga behöflighet icke äro undersökta eller till hvilka medlen bordt finnas i förut gifna anslag. , Bag föreslår således: matt bondeständet bifaller statsutskottets nu afgifna betänkande, under yrkande att statsutskottet mätte af regeringen infordra: El:o Ett generalförråds-förslag, serskildt för armens och serskildt för flottans förråder, upptagande allt, af hvad namn det vara må, som deri befanns vid slutet af är 1853 2:o Ett zeneralförslag, serskildt för armån och serskildt för fottan, öfver alla de effekter, vare sig bevärings-, leklädnads-, remtygs-, utrednings-, tross-, sadelmunderingseller anspannsoch redskapspersedlar, som äro utlemnade till armen och flottan, samt dessas beväringsmanskap; samt 3:0 att berörde generalförslager måtte, sedan de begagnats wid utskottets utredning af 4:de och 5:te hufvudtitlarnes behof, meddelas riksstånden vid utskottets utlåtanden om dessa hufvudtitlar samt deras extra anslag. E:Stockholn den 18 Januari 1854. Nils Andersson från Christianstads län. PåHenrik Anderssons andragande var af detta innehåll : Vördsamt anförande ! Jag beklagar att regeringen ser sig, genom krigsförvaltningens långvariga planlöshet och hushållningssätt, I den belägenhet, att icke ens ega de nödige medel, som efter en 40-ärig fred erfordras, för att motsvara behofvet af att sätta armeen på rörlig fot och låta en del af flottan utlöpa. Efter de ofantliga uppoffringar, som landet gjort, under denna långa fredstid för försvarsverket, efter de anmaningar som af rikets ständer år 1823 gjordes till regeringen, att de då anvisade tillgångarne måtte blifva till ändamålen använde på det sätt, som med afseenie på nationens ställning och knappa tillgångar pröfas tjenligt och ledande till försvarsanstalternas uprätthållande och förstärkning samt möjligaste inskänkning i kostnaderna, och att regeringen måtte Hr hvad i en eller annan del af den militära omfatningen i öfrigt kan anses nödigt, söka tillgång inom de redan varande anslagen; efter att det oaktadt, regeringen under föregifvande att bilda r.servförråder och vidmakthälla materielen i fullständigt skick, begärt och äfven af rikets ständer bevi jats, dittils oerhörda summor för, icke endast den ordinarie — utan äfven den extra statsregleringen; mäste det säkert nu varit för landets konung nedslående att finna riket, i följd af krigsförvaltningens sorglöshet och förkärlek för militärisk lyx samt ändamålslösa organisationer, vara ännu i den belägenhet, att då icke en gång ett anfall mot dess sjelfständighet är i fråga, ttan blott en del af försvarsstyrkan behöfver. göras rörlig, medel saknas, om ej folket -dertill lemnar ya bidrag. isJag beklaar äfven den politik, som nu invecklar oss i förhållnden, sådana att alla förberedande utgifter för et: verkligt krig drabba landet, utan att det bef.nnes anfallet. Mig synes, att ett med de begge förenade rikenas fördel öfverensstämmande öppet uppträdande med en förklaring, att dessa riken icke kunde offra allt sitt väl åt den osäkerhet och de ekonomiska förlust.r hvilka mäste ådragas dem genom sjö -akternas krig, samt att således, derest Ryssland icke ville foga sig efter Europas önskan af fred, deras regering, gemom ett sådant förhållande nödsakades att i händelse af krig ansluta sig till de andra sjömakterna, varit en mera värdig, på samma gång bemedlingsoch nationel politik, förtjent äfven af en möjligen blifvande fiendes aktning. s.En sädan politik skulle äfven säkert medgifvit att svenska folkås representanter icke nödgats under de bekymmerfula omständigheter hvari hela landet nu befinner sig motse de ytterligaste uppoffringar för nationen af tt neutralt oefterrättlighetstillstånd, som derest krig verkligen utbrister, sparare skall leda till vär ofärd, emedan vi i alla fall inryckas i striden, men då ej kanna vänta understöd af någon, åtminstone ej från den sida, som eger samma intressen med oss. A EfUnder dessa oroande förhållanden är det sorgligt att nödgas bevilja så betydliga medel, utan att det blifvit af statsutsskottet upplyst om tillståndet med våra försvarsmedel,, de tillgångar som finnas, det sätt hvarpå fordna stora statsanslag blifvit använda, och de verkbehof som erfordras. Vi se nu följderna af det sätt hvarpå rikets ständer hittills beviljat folkets skattemedel på god tro allens. och utan undersökning om förvaltningens förutvarande omvårdnad och hushällning. Man ser nu, efter de ovanligt stora anslag, som under långliga tider gjorts för uppgifna behof, att ändock otroligt mycket uppgifves säsom bristande i det behöfliga. Nu lärer således intet annat val vara oss öfrigt, i afseende på den af regeringen äskade summa af 590,000 rdr bko, då konungen förklarat att den fordras till vandelar af semma anslag, som blifvit i regeringens proposition om siatsverkets tillstånd och behof begärde, och således kin anses såsom ett förskott å hvad som ri föreslås, in att bevilja denna del af behofret. len då jag silunda ännu vill tro på regeringens förs kringar, och vj :ppehålla med en återremiss af det visserligen alltför lättfärdiga betänkandet, anser jag tta riksstånds pligt mot det skattdragande folket ra, att bereda rikets ständer för framtiden mBbjhet att med full kännedom om försvarsyvcrkets till nd och de tillgängar som finnas till regeringens sition samt bordt varit anskaffade för de förut 1 anslag, fatta sia nbeslut. förbehåller mig alltså, med anledning af det inträffade fall, att :å föreslå följande beslut, nemigen : HEStatsutskottet anmodas, att i grundlagsenlig ordning begära, att kongl. krigskollegium och förvaltningen af sjöärendena måtte anbefallas till utskottet afgifva generalförslager öfver alla, så väl under deras förvaltning varande förrädseffekter af alla slag, som öfver de till armen och flottan utlemnade bevärings-, beklädnads-, remtygstross-och utrednings-persedlar, samt redskaps-, ridI u : anspannsoch stalleffekter: allt detta såsom det! ? AA mm AT BB dl AS RR rs mm oo MR BR KN kr DO mA RN JT NP HH AM BD

21 januari 1854, sida 4

Thumbnail