sådana fördelar för landet, att deras vinnande, så vidt det kan ske utan alla förvecklingar, Väl kan vara värdt en och annan ekonomisk uppoffring. Vi tro dock icke att nationen ännu kan öfverlemna sig åt vissheten om att få not-utkastet erkändt af de makter som i frågan äro mest intresserade. Många svårigheter kunna i detta hänseende uppstå, och vi befara till och med att de icke skola uteblifva. Vianse dock icke lämpligt att nu påpeka de punkter i notutkastet, hvarom tvistigheter äro att motse; utan önska blott att det må lyckas konungen att skaffa erkännande åt den ställning han intagit. Finansministera friherre Palmstierna befrias från en agift till armecas pensionskassa, Cm det ir en vinst för en del blan! armeens befäl att blifva förflyttad till indräigtigare civila befattningar, så medför detta embetsmannacirkulationsbruk åtminstone ingen fördel för ofvannämnde pensionskassa, som just i följd deraf blir i viss mån mera betungad med utbetalande af pensioner till ganska många af sima delegare än som eljest skulle blifva fallet... Då de avancera till allt högre och högre löner på den civila banan, hindrar detta dem memligen icke att, vid föreskritven tidpunkt, komma i åtnjutande af sin militärpension, undler det de på samma gang uppbära de högtsta civila löner som finnas i riket. Att detta äfven bidrager att sätta armåens pensionskassa i en mindre fördelaktig ställning, i följd hvaraf understöd af statsmedel erfordras för uppehällande af kassans fonder, är otvifvelaktigt. Vid sådant förhållande borde docs noggrannt iakttagas alla föreskrifter som äro gifna i afseende pi de afgifter hvilka skola till armåeens pensionskassa i hvarje fall ingå, innan hon betungas med utbetalande af pensionsbeloppen till de höga militäro-civila pensionstagarne, som. äro nog lyckliga att på samma gång vara löntagare och pensionstagare; men att så icke alltid är fallet inhemtas af följande. Då friberre Palmstjerna den 21 Okt. 1851 förflyttades från landshöfdingeplatsen i Östergöthlands län till chef för finansdepartementet, blef han med detsamma berättigad att från nästföljde månads början från armeens pensionskassa, hvari han varit delegare före sitt inträde i landshöfdingebefattningen, uppbära en årlig pension af 800 rdr bko, hvaremot kassan, enligt då gällande författningar, tillkom att innan pensionen utbetaltes erhålla s. k. vakansoch liggetidsbesparing å landshöfdingelönen. Denna inkomst har emellertid armeens pensionskassa vid detta tillfälle mistat, på så sätt, att samma dag friherra Palmstjerna befördrades till finamsportföljen, förordnades mnuvarande landtnuarskalken grefve Henning Hamilton, att tills: vidare förvalta landshöfdingeembetet i Östergöthland och tillerkändes med detsamma rätt att från och med November månad 1831 uppbära landshöfdingelönen, sådan den enligt stat och författningar utgick, hvarigenom rättigheten för armeens pensionskassa att för November och December mänader samma år uppbära lönen såsom vakansoch liggetidsbesparing helt knapphändigt afskars, och när kassans direktion yrkade att kassan måtte erhålla denna: henne tillkommande bespaing, afslogs detta yrkande på den grund at lönen redan blifvit disponerad. Derefter fösökte direktionen att, sedan den afgångne larlshöfdingen, statsrådet friherre Palmstjerna förklarats berättigad till pensionen ur kassm, få det, för sådan pensions tillträdande, i kassans reglemente stadgade förbehål uppfyldt genom friherrens åliggande att ersätta den besparing å lönen, hvaraf kassan gått i mistning, hvarför fanns ett prejudikat-i ett likartadt fall, nemlgen då landshöfdingen af Wingård under Carb Johans tid förflyttades från landshöfdingeecmbetet i Wermland till finansportföljen. Direktionen beslöt derföre, att någon vidare lyftning af pensionen för friherre Palmstjerna icke kunde medgifvas innan han godtgjort pensionskassan ifrågakomne belopp, utgörande 479 rdr 17 sk. 6 rst. blo. Detta direktionens beslut har emellertid d. 29 nästlidne September, uppå besvär af friheme Palmstjerna, blifvit af Kongl. Maj:t upphäfdt och pensionskassan beröfvats all ersättning för omförmälde medel. Mången torde tycka, att då hela saken rörer ett endast obetydligt belopp, är den förtjent af föga uppmärksamhet, men det är icke alltid summornas storlek som man bör fista sig vid; dessutom visar sig här, att äfven högt uppsatte ej försmå att i det yttersta göra sina anspråk gällande äfven till mindre belopp. Vi meddela derföre till närmare upplysning om denna sak dels direktionens för armeens pensionskassa, i afgifvet utlåtande, lemnade utredning af förhållandena och dels regeringens slutliga beslut. Den förra handlingen är af denna lydelse: Stormåktigste, Allernådigste Konuvg! Genom nädig remiss af den 8:de i denna mänad har E. K. M:tt behagat infordra direktionens öfve armeens pensiomskassa underdäniga utlåtande ianled ning af de besviär, statsrådet, riddaren och kommen dören af E. K. M:ts orden m. m. herr friherre C O. Palmstjerna i underdänighet anfört öfver direk tionens beslut den 6 sistlidne Juli, hvarigenom her friberren blifvit ålagdt att af sin pension ersätts kassan 2:ne mänaders vakauce-besparing, 479 rdr 17 sk. 6 rst., å landshöfdingelönen i Östergöthlands län; och fär, till underdänig ätlydnad häraf, direkt:onen nåden anöra följande: Tamnlilt 21 3 kanol raglomantet anssenda stv. OO mr OLM ms